Här är det kvinnorna som har högst lön
ST-sektionen vid universitetet i Lund delar i dagarna ut ett jämställdhetspris till Universitetsbiblioteket. De kvinnliga bibliotekarierna har numera högre lön än männen. På en ST-stol i löneförhandlingarna satt Kajsa Eriksson, sektionsordförande i ST-ATF.
Varför har biblioteket fått pris?
– Vår skrivna motivering lyder: ”Universitetsbiblioteket har visat stor lyhördhet för och insikt inför målet att uppnå jämställda löner mellan kvinnor och män”. Vi försöker jobba med jämställdhet på ett positivt sätt. När vi lyckats åstadkomma något tycker vi att vi ska belöna det goda exemplet.
Genom förra årets löneavtal fick kvinnorna högre snittlöner än männen på universitetsbiblioteket. Är det jämställt?
– Ja. Kvinnorna har inte jättemycket mer, men det de har har de fått i kraft av sin kompetens. Vi har haft ett bra jobb för jämställda löner tidigare också, men det gick tillbaka när vi fick individuella löner. Naturligtvis eftersträvar vi en god balans.
Varför?
– Männen har alltid setts om individer. Vi har i ett antal löneförhandlingsomgångar fått höra att den och den mannen är så intelligent, skicklig, kreativ och så vidare. Kvinnorna däremot har buntats ihop i en grupp: om vi höjer för Lisa måste vi höja för Ulla och alla andra. Det var vår erfarenhet.
Hur lyckades ni ändra på det?
– Jag sa till slut till vår lokale arbetsgivare att nu vill jag att du nämner ett antal duktiga kvinnor! Och det gick faktiskt upp ett ljus för chefen – han var inte medveten om att han bara hade talat om männen.
– Vi har också själva framhållit de skickliga kvinnorna. Vi lyckades få en utökad lönepott med argumentet att stärka kvinnornas löner. Vi kallade den Kvinnoslanten, och talade om att där och där behövs en Kvinnoslant. Den chefen sa efteråt att han var glad att han fått vara med och bestämma lite.
Är bibliotekarierna i Lund osedvanligt duktiga i sitt jobb?
– Ja, jag tror det. Men bibliotekarier är överhuvudtaget mycket kompetenta. Vissa människor tror att det bara är att ställa in böcker i bokhyllan, men det är mycket mer komplicerat än så och kräver särskild kunskap och kompetens.
Universitetsvärlden är känd som en stark manlig bastion. Hur kommer det sig att ni lyckats på just Lunds bibliotek?
– Universitetet är en stor tung organisation som tar tid att vända. Det krävs en lyhörd ledning och det har vi på Universitetsbiblioteket. Vår rektor betyder också mycket som förebild, hon är engagerad i frågan och har exempelvis påtalat att vi måste få in fler kvinnliga chefer.
Vilka råd kan du ge åt andra fackliga förhandlare som vill ha upp kvinnornas löner?
– Man får inte slå sig till ro med att låga kvinnolöner skulle vara något slags naturligt tillstånd. Håll liv i frågan och var uthållig! Sedan skadar det inte om man har roligt också. Vi var två kvinnliga förhandlare och brukade förvarna: Nu kommer förhandlingsamazonerna!
Hur lång tid tar det innan vi har jämställda löner i hela universitetsvärlden?
– Jag är optimist och tror att den nya jämställdhetslagen kommer att hjälpa oss.
– Inom tre år ska vi enligt den nya, skarpare jämställdhetslagen ha eleminierat osakliga löneskillnader. Detta efter att man gjort en handlingsplan, som ska utarbetas nu under 2001. Arbetsgivarsidan på vårt universitetet har uppmärksammat frågan, och vi inom ST har ju länge sett problemen och velat prioritera den här lönefrågan.
– Men jämställdhet är inte bara löner, den ska genomsyra verksamheten. Min dotter undrade till exempel varför det alltid står en manskör på universitetstrappan och sjunger in våren. Och det kan man ju fundera över!
