Hög tid för julskivor

KULTUR: MUSIK2011-12-20

Varje december dyker de upp i drivor, bara för att några veckor senare försvinna. Allt från superstjärnor till katter medverkar på dem. Vi verkar inte kunna få nog av julskivor.

Av:  Anders Dahlbom

Det är samma visa varje år.

Gå in i en butik eller sätt på en radio i december och chansen – eller risken – är i det närmaste hundraprocentig att ljuv julmusik strömmar ut ur högtalarna. En jul utan julmusik är i det närmaste otänkbar.

– Julen är ett av få tillfällen då man helt hämningslöst får ägna sig åt sentimentalitet. Den har blivit som en enorm fantasi, säger Pia Kalischer som är musik- och evenemangsansvarig på Sveriges Radio.

Någon gång mellan första advent och Lucia börjar Sveriges Radio plocka fram julskivorna. Sedan »strösslar de på« fram till mellandagarna, som Pia Kalischer uttrycker saken. För den som inte orkar vänta framför radioapparaten finns internet. Sveriges Radio har sedan fem år tillbaka i juletid inte en utan två webbkanaler fullproppade med julmusik som sänds nonstop. Den ena, Klassisk Jul, innehåller mest kyrkomusik och körverk. I den andra, Bjällerklang, hörs mer moderna tongångar. Varje år läggs ungefär tjugofem nya låtar från året till i Bjällerklang. Båda kanalerna tillhör Sveriges Radios mest lyssnade kanaler.

Slår Melodifestivalkanalen

– De är mer populära än vår Melodi­festivalkanal. En kul bieffekt är att vi varje år får många härliga brev från utlandssvenskar som saknar svenska julsånger, säger Pia Kalisher.

Vad är då hemligheten bakom en bra jullåt? Just D är inne på något i sin Juligen, en modern julklassiker från 1992 som innehåller textraden »Som ackompanjemang får man överdoser utav bjällerklang«.

– Jag hade en kompis som hade en gammal sele med bjällror på. Varje gång någon satte på en skiva kom han in och skakade på bjällrorna och vips blev det julmusik. Om en jullåt ska funka brett i Sverige, måste man absolut ha med bjällror, säger Pia Kalisher, som själv är stor julmusik-fantast.

Hennes egen julfavorit är Mariah Careys All I want for christmas is you från 1994, som har både bjällror och en stor, fläskig produktion.

– Jag tror det är svårt att få en ny jullåt att fastna. Antingen måste artisten få till en jublande känsla eller också vara väldigt väldigt sentimental. De flesta håller sig till det traditionella och spelar in nya versioner av gamla låtar, säger Pia Kali­sher.

Nästan ett måste för artister

Och det är många artister som ger sig in i julskivornas land. Det verkar nästan vara obligatoriskt att någon gång under karriären sätta på sig tomteluvan och gå in i studion. Justin Bieber, Michael Bublé, She & Him och stjärnorna från tv-serien Glee är bara några som kommit med julskivor i år.

Inget annan högtid har heller gett upphov till lika många konstiga inspelningar som julen. Det finns mängder med samlingsskivor med udda och obskyra jullåtar. Pia Kalisher gillar Meowy christmas, en platta där sjungande katter »tolkar« klassikerna.

– Jag tror det har att göra med att julen inte har några gränser. Det går alltid att dekorera granen lite till, du kan alltid darra lite mer på rösten. Julen är den absolut mest gränslösa ritual vi har. Uppenbarligen blir den en lägereld för samhället. Många äcklas av det, och mitt i njutningen har vi en tendens att vilja plåga oss själva, säger Pia Kalisher.

Vågar sig på klassiker

Irma Schultz Keller är en av alla de artister som spelat in julskivor. För fem år sedan gav hon tillsammans med Uno Svenningsson ut en julskiva med både nyskrivet material och cover. Den här julen är duon aktuell igen, nu med en mer avskalad platta än senast och med standardmelodier som Jul, jul strålande jul och Stilla natt.

– Det var absolut en utmaning. Vi var skeptiska till att ge oss i kast med klassikerna, de har gjorts i så många versioner. Men vi kände att det vi har som är unikt är våra röster, säger Irma Schultz Keller om December – en svensk jul.

Skivbolagets önskan

En av anledningarna till alla julskivor och turnéer är förstås att de säljer. Det var skivbolagets idé att Schultz Keller och Svenningsson skulle in i studion igen. Nu i december har de en julturné inbokad runtom i landet med tända ljus på scen.

– Det finns en väldig överetablering av julkonserter. Vi fick gå på vad vi ville göra, och vi ville åka på turné. Men det är en hårfin gräns, det är kommersialismens högtid, säger Irma Schultz Keller.

Själv har hon inget starkare förhållande till julmusik. Hon gick i musikklass som liten och gillar sedan dess klassiska »christmas carols«. Favoriten är annars Phil Spectors julalbum (se nedan).

– Bra låtar väcker minnen. Årstider kretsar kring minnen, därför blir julmusik extra stark. Men vad är egentligen julstämning? Kanske handlar det om att sitta ned en stund och få med sig något som berör en. Och det gäller ju egentl

SEX JULSKIVOR SOM HÅLLER ÅRET RUNT

Tre äldre...

  • Phil Spector ”A Christmas Gift for You from Phil Spector” (1963). Brukar alltid hamna högt upp när julskivor ska rankas av artister och musikkritiker. Kombinationen av souligt sväng och demonproducenten Phil Spectors stora produktion är fortfarande oslagbar.

  • Frank Sinatra ”A jolly christmas from Frank Sinatra” (1957). Sinatra sjöng in många jullåtar under karriären. Några av de bästa och mest älskvärda finns samlade här.

  • Elvis ”Elvis’ christmas album” (1957). Även The King gav sig in i julskivans förlovande land. Resultatet är en av världens mest sålda julskivor någonsin. Lyssna så förstår du varför.

Tre nyare...

  • Enya ”And winter came...” (2008). Senaste årens trend är att artister släpper vinter­skivor, inte julskivor. Det spelar mindre roll här, då Enya får till rätt vintrig julstämning.

  • Sarah Dawn Finer ”Winterland” (2010). Ett bra exempel på att det fortfarande går att få liv i gamla julklassiker. Så länge man har en stor röst och rätt finger­topps­känsla som Dawn Finer.

  • Glasvegas ”A snowflake fell (and it felt like a kiss)” (2009). Julen kan vara ensam och deppig. Skottarna i Glasvegas får fram en skönt miserabel känsla av utspilld glögg och snöstorm på den här ep:n.

ÄMNEN:

Kultur
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA