Annons:
Nordiskt utbyte
Fördjupning
AVSusanne Eriksson0 kommentarerTyck till!

Hon får ny inspiration i Norge

Statligt anställda kan åka på nordiskt tjänstemannautbyte. Men bara ett fåtal har utnyttjat möjligheten. ST-medlemmen Maria Nordh på näringsdepartementet är en av dem. Publikt besökte henne i Oslo.

I klarröd sportjacka möter hon upp på Oslos flygplats Gardermoen. Där har hon varit på en två dagar lång konferens om omställning och regional utveckling som Innovation Norge ordnat. 

– Man kan lära sig mycket genom att ta del av hur andra gör, säger hon. 

Maria Nordh är inne på tredje veckan av det två månader långa utbytet på regionalpolitiska avdelningen på kommunal- och moderniserings­departementet i Oslo. Till vardags arbetar hon på det svenska näringsdepartementet som departementssekreterare på enheten för regional tillväxt och EUs sammanhållningspolitik. 

Fram till nyligen kände hon inte till programmet för nordiskt tjänstemannautbyte. 

– Men jag var sugen på att göra något annat en kort tid och få ett miljöombyte. Att byta jobb är inte aktuellt, för jag trivs jättebra.  Sedan har jag arbetat med nordiskt samarbete, så det kändes helt rätt, berättar hon, medan hon i rask takt kryssar ut på gatorna utanför Oslo centralstation. 

Tanken med tjänstemannautbytet är både att den enskilde ska få kompetensutveckling och att arbetsgivare kan få ny kunskap och information som kan utveckla verksamheten.  

När Maria Nordh väl hade bestämt sig för att ansöka om utbyte valde hon mellan Danmark och Norge. 

– Valet föll på Norge eftersom språkbarriären ändå är större i Danmark. 

Hennes lilla rum på departementet är inrett i ljust, nordiskt trä med vinröda plåtkonsoler med hyllplan. Bakom ryggen har hon ett högt vinrött skåp med en plansch över Stortingets ledamöter.

I Sverige arbetar Maria Nordh med regional tillväxtpolitik. En fråga som har varit ständigt närvarande är den om Sverige ska lämna den nuvarande länsindelningen och övergå till regioner. 

Precis samma fråga arbetar man med i Norge. Ett förslag till en regionreform kan komma att läggas fram inför Stortinget under våren. Maria Nordh har redan deltagit på flera möten om regionfrågan. 

– Jag får många frågor om vad vi gör i Sverige, men egentligen ligger de lite före oss här.

Hon säger att man brottas med samma frågeställningar i Sverige och Norge: ska man verkligen ha större regioner och vad ska de ha för ansvar? 

Hon har fått skriva en hel del underlag och vara med på möten och diskussioner. Avdelningen jobbar bland annat mot fylkeskommunerna, som är motsvarigheten till de svenska landstingen. 

– Språket har egentligen inte varit något problem, jag försöker till och med skriva så gott jag kan på norska, fast jag inte hade någon erfarenhet av det innan. Tangentbordet har inte heller varit något problem eftersom det är internationell standard och det norska ö-et sitter där det svenska sitter, säger hon och visar med fingrarna på sitt tangentbord. 

Men nynorskan tycker hon är knepig att förstå.

– Som tur är skriver departementet oftast på bokmål, vilket är enklare. Men de har ett krav på sig att skriva en viss andel på nynorska och det klarar jag inte.  

De flesta på avdelningen äter lunch gemensamt i »kaffekroken« som personalutrymmet kallas. Det är ett ljust hörnutrymme med mycket fönster och mjuka stolar. Det är en avslappnad stämning och de läser ofta högt ur ett quiz i någon av dagstidningarna på lunchen.

– Det är frågor om allt mellan himmel och jord och alla skriker svaren rakt ut, skrattar hon. 

En skillnad gentemot hemma är att alla på departementet har egna rum, hemma sitter hon i landskap. Men arbetskulturen, som inte är särskilt hierarkisk, är väldigt likartad.
– Det känns alltid lätt att gå in och prata med chefen, konstaterar hon, medan hon går bort genom den smala korridoren till en av sina två chefer, Vincent Fleischer, för ett kort möte om konferensen hon varit på. 

Vincent Fleischer anser att Norge och Sverige har en massa att lära av varandra och han tror att hans medarbetare kommer att inspireras av Maria Nordhs utbyte.

– Det är nästan ett krav att någon åker och gör samma sak i Sverige, säger han och ler.

I personalköket står Eli Nygaard och tar lite kaffe från automaten. Hon har varit Maria Nordhs fadder under utbytet. 

– Det har varit kempehærligt att ha Maria här, säger hon.

Eli Nygaard har jobbat på departementet i 46 år och arbetar med regional utveckling i olika program. För flera år sedan besökte hon svenska Glesbygdsverket och hade då en tanke på att åka dit på ett utbyte.

– Men det lades ju ned och nu är jag för gammal, skrattar hon.

Hennes uppgift har varit att hjälpa Maria Nordh tillrätta med det praktiska på arbetsplatsen och få henne att trivas. Hon framhåller att även den norska arbetsgivaren har nytta av utbytet. 

– Det inspirerar och det är intressant att höra om hur svenskarna har samma problem och diskussioner som vi har här. Det är synd att vi inte utnyttjar utbyten oftare. 

Sedan är det dags för Maria att träffa sin andra chef, Gerd Slinning, för en avrapportering. Hon tycker att det har varit roligt att Maria Nordh frågar mycket och är så engagerad. 

– Det har varit positivt. Vi arbetar mycket med samma frågor och problemställningar. Så det är verkligen ett ömsesidigt utbyte att ha Maria här. 

Gerd Slinning berättar att när det blev känt inom avdelningen vilka kunskaper Maria Nordh har började olika personer att dra in henne i olika frågor, så hon har fått läsa och kommentera mycket.  

– Så det har inte blivit många lediga stunder, ler hon. 

Maria Nordh kan inte komma på någonting negativt med utbytet. 

– Det är roligt och jag ser det som en kreativ paus från mitt ordinarie jobb. Det har gett mig ny energi. 

För den som funderar på ett tjänstemannautbyte tipsar hon om att sätta sig in i villkoren i förväg. Enligt reglerna ska de arbetsuppgifter som utförs så långt som möjligt motsvara de som utförs i hemlandet. Under utbytet står den ordinarie arbetsgivaren för lönen, medan den mottagande arbetsgivaren inte betalar någonting.

Den som vill åka måste ordna mycket själv. Men Maria Nordhs chef har stöttat och hjälpt till med kontakterna med sin norska motsvarighet. 

Inför resan diskuterade samtliga inblandade hur länge hon skulle vara borta. De landade i att en månad var för kort och tre månader något för långt, så det blev två månader. 

Någon månad innan hon skulle flytta till Oslo åkte hon i väg på ett förmöte.

– Det kändes jättebra. De var väldigt måna om att få veta vad jag var intresserad av och vad jag ville ha ut av utbytet.  

Den som åker får också själv ordna allt det praktiska. Boendekostnaderna täcks dock av ett stipendium från Nordiska ministerrådet. Maria Nordh bor i en lägenhet med egen ingång tjugo minuters gångväg från departementet. De sista veckorna ska hon vara inneboende hos en kollega. 

Hon rekommenderar att man läser på om arbetsplatsen innan avfärd. Hon har gått igenom verksamhetsplaner, budget och årsredovisning. 

Innan hon åkte till Oslo lämnade hon över sina arbetsuppgifter till en kollega för att inte behöva dubbelarbeta. 

– Det var en förutsättning för att få ut mesta möjliga av resan. Jag läser mejlen ibland för att se att inget viktigt kommit in och så ringer jag mina arbetskamrater om jag är nyfiken i en fråga, men annars har jag faktiskt kunnat släppa jobbet där hemma. 

Utbytet har gett henne perspektiv på arbetet. 

– Det har varit en möjlighet att reflektera över de frågor jag har på mitt bord och hur vi jobbar med dem. Det har även känts lite lyxigt att få nya intryck utan att ha en deadline. Hemma kan det vara att »om två timmar ska den politiska ledningen ha det där underlaget«. 

Hon tycker också att utbytet har utvecklat henne och är övertygad om att hennes arbetsgivare kommer att ha nytta av det. 

– Inte minst tror jag att det jag får med mig härifrån kommer att stimulera mig i de framtida arbetsuppgifterna hemma. 

Enligt Maria Nordh har hennes arbetsgivare inte ställt några formella krav på vad hon ska återrapportera. 

– Men självklart kommer jag att berätta om allt för mina arbetskamrater. Det är bara bra att man tvingas reflektera och fundera. 

Krav på återrapportering har dock Universitets- och högskolerådet, UHR, som administrerar det nor­diska tjänstemannautbytet. 

Programmet har funnits i olika former i decennier. De senaste åren har som flest sexton svenska statstjänstemän per år åkt på utbyte i andra nor­diska länder och fem–sex personer kommit till Sverige.

– Jag skulle nog säga att det är dålig kännedom om utbytesmöjligheten, att vi inte har nått ut ordentligt, säger Petra Göransson, utvecklingsstrateg på UHR.

Hon skulle vilja att myndigheterna utnyttjade möjligheten mer, och att man tänker brett. 

– Ibland är folk ute bara ett par veckor och jobb­skuggar, tittar på hur någon jobbar med liknande uppgifter i andra nordiska länder. 

Hon har aldrig hört något negativt om utbytena, vare sig från arbetsgivare eller från dem som varit på utbyte.

– Att göra ett utbyte i ett annat nordiskt land är en fantastisk möjlighet att lära känna nordiska kolleger, skaffa sig nätverk och utbyta erfarenheter.

Enligt Petra Göransson är det viktigt att tänka på att göra klart vad som gäller innan man åker i väg på utbytet. Utbytet ska vara en del i verksamhets­utvecklingen för myndigheten.

– Tänk efter före hur det du gör ska tas tillvara på myndigheten. 

Hon påminner också om att utbytet ska ses som kompetensutveckling för individen. I förlängningen ska det kunna bidra till en löneförhöjning, en annan tjänst eller andra arbetsuppgifter, menar hon. 

– Ibland försöker arbetsgivare argumentera att utbytet getts i stället för löneförhöjning. Det är inte meningen, säger Petra Göransson. 

Så fungerar nordiskt tjänstemannautbyte
  • Erbjudandet gäller tjänstemän i statsförvaltningen. Utbytet kan vara mellan en och tolv månader i annan nordisk förvaltning.
  • Utbytet ska ses som en del av det ordinarie arbetet. Man ska inte ta tjänstledigt och omfattas därför av de försäkringar som gäller i tjänsten.
  • Börja alltid med att ta upp frågan med din arbetsgivare. Utbyte är ingen rättighet utan en möjlighet.
  • Du undersöker själv möjligheterna till ett utbyte på den myndighet där du vill tjänstgöra.
  • Arbetsgivaren betalar lönen som vanligt och vissa omkostnader. Den mottagande arbetsgivaren betalar ingenting.
  • Bostad måste du ordna själv. Men för boendekostnaderna finns ett stipendium från Nordiska ministerrådet på 11 000 danska kronor i månaden.
  • Utbytet förutsätter inte något ömsesidigt byte av arbetsplats mellan två anställda.
  • Arbetsuppgifterna ska så långt som möj­ligt motsvara de som utförs i hemlandet.
  • Under utbytet gäller de regler som finns på arbetsplatsen för exempelvis arbetstider och lediga dagar.
Bli den första att tycka till!
SPÅRTRAFIKENNyhetNär en lokförare vid Green Cargo nyligen avled i en arbetsplatsolycka i Piteå var det den tredje dödsolyckan på två år inom bolaget. STs sektionsordförande Kenth Bergqvist kan inte uttala sig om orsaken till olyckan, men konstaterar att generellt sett är stress en riskfaktor som kan leda till olyckor: ”Man måste titta på vår schemaläggning och se över kollektivavtalet kring arbetstider”, säger han till Publikt.
DomstolarnaNyhetDet har blivit vanligare att människor försöker smuggla med sig knivar och andra vapen in i domstolarna. För ordningsvakterna innebär det en alltmer hotfull arbetsmiljö. ”Det är klart att det känns obehagligt ibland”, säger Jenny Fällström, ordningsvakt vid Södertörns tingsrätt.
SCBNyhetCivilminister Lena Micko, S, har kallat till sig Statistiska centralbyråns, SCBs, generaldirektör Joakim Stymne. Samtalet ska handla om det externa konsultföretaget Evrys felaktiga datainsamling, som orsakat fel i arbetslöshetsstatistiken, skriver Aftonbladet.
ArbetsmarknadNyhetRegeringen måste stoppa EUs planer på en europeisk minimilön. Det skriver Karl-Petter Thorwaldsson, LO, Martin Linder, PTK, och Mattias Dahl, Svenskt näringsliv, i en gemensam debattartikel.
ArbetslivNyhetEn del människor drivs av att lära sig nytt, medan andra mer vill prestera och vara bäst. I arbetslivet tycks de som fokuserar på att bemästra uppgifter klara sig bäst, enligt organisationsforskaren Christina Nerstad vid universitetet Oslomet.
ArbetsrättNyhetDet finns stora luckor i reglerna för offentliganställdas bisysslor. Det framgår av en studie som genomförts av Statskontoret. Dagens reglering är komplex och svårtolkad, enligt studien.
RegeringenNyhetRegeringen KU-anmäls nu av riksdagsledamoten Ali Esbati, V, för sin hantering av Arbetsförmedlingen. Han menar att regeringens agerande är oansvarigt och därför bör granskas av konstitutionsutskottet.
SCBNyhetEfter att det externa konsultföretaget Evry orsakat fel i arbetslöshetsstatistiken, avslutar nu Statistiska centralbyrån, SCB, samarbetet successivt. Exakt hur avvecklingen ska gå till förhandlar man om. ”Det här är en stor fråga för oss som jobbar på SCB”, säger Ulla Ekander Liew, STs vice ordförande inom SCB, till Publikt.
ArbetsförmedlingenNyhetEn intern granskning visar stora brister i Arbetsförmedlingens hantering av arbetsgivare som söker personal för subventionerade anställningar. Sju av tio får ingen återkoppling inom fyra veckor, uppger SVT.
KRIMINALVÅRDENNyhetTvå kriminalvårdare dömdes för tjänstefel i Värmlands tingsrätt efter att en man avlidit i arresten. De hade missat en del av tillsynen, enligt domen. I rätten vittnade anställda om brister i rutiner och internutbildning. Det lokala facket efterlyser arbetsgivaransvaret. ”Det är synd att de här individerna drabbas när någon annan har ansvar för säkerheten”, säger STs klubbordförande Ofle Mohamed till Publikt.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens kontroll av deltidsarbetslösas arbetslöshetsersättning är bristfällig. Det kommer Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, fram till efter en granskning.
BiståndNyhetStatskontoret och Ekonomistyrningsverket, ESV, får regeringens uppdrag att utreda biståndsmyndigheten Sidas effektivitet, ledning, styrning och uppföljning. Uppdraget ska vara klart om ett år.
BOLAGSVERKETNyhetEtt ökande antal aktiebolag och en överskattning av hur många företagare som skulle använda ett nytt digitalt system har gjort att Bolagsverkets handläggningstider för företags årsredovisningar har skjutit i höjden. ”Personalen har varit högt belastad under en längre tid nu”, säger STs avdelningsordförande Marica Hammarlund till Publikt.
MigrationsverketNyhetJustitieombudsmannen, JO, kritiserar Migrationsverket sedan myndigheten i ett år och åtta månader underlåtit att underrätta en asylsökande om att hans ansökan om uppehållstillstånd avslagits.
STATENS INSTITUTIONSSTYRELSENyhetStatens institutionsstyrelse, SiS, har betalat ut fel ersättning för övertid på minst fyra ungdomshem. För vissa anställda kan det ha blivit fel under mer än två år tillbaka i tiden. ”Arbetsgivaren tittar nu på hur mycket pengar det handlar om”, säger Jenny Kingstedt, ledamot i STs avdelningsstyrelse, till Publikt.
DigitaliseringNyhetAllt fler offentliga aktörer erbjuder inloggning med hjälp av e-legitimation. Åtta av tio av de statliga myndigheter som har omfattande medborgarkontakt erbjuder inloggning, skriver Myndigheten för digital förvaltning i en ny rapport.
ArbetsförmedlingenNyhetFler möten med arbetsförmedlare ökar arbetssökandes möjligheter att hitta ett jobb. Det visar en ny forskarrapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
ArbetsmiljöNyhetMer än sju av tio har inte märkt av någon förändring på sin arbetsplats efter metoo-uppropen, enligt en undersökning som Novus genomfört på uppdrag av TCO.
SKOLVERKETNyhetFler ansökningar än väntat gör att personalen som handlägger lärarlegitimationer på Skolverket är ombedda att jobba över. I första hand gäller övertid på helger under månaderna fram till årsskiftet. ”Det är klart man känner stress när vi har längre handläggningstider”, säger handläggaren Samira Said, förtroendevald inom ST, till Publikt.
LönerNyhetFem fackförbund i industrin kräver löneökningar på tre procent, eller minst 530 kronor mer i månaden. Arbetsgivarföreträdare beskriver kravet som orealistiskt.
ArbetsförmedlingenNyhetDet är dags att några vuxna i rummet kliver in och kräver ett omtag i processen kring Arbetsförmedlingens reformering, skriver Lars Calmfors i en debattartikel i Dagens Nyheter.
SPÅRTRAFIKENNyhetNär ett skyddsombud beskrev hur Arrivas personal i Skåne bland annat avstått dryck eller använt buskar vid stationen om det kniper, beslutade Arbetsmiljöverket att de har rätt till toalettpaus efter maximalt två och en halv timme. Det fick tågbolaget att överklaga beslutet till förvaltningsrätten.
RättsväsendetNyhetMindre än varannan svensk har förtroende för rättsväsendet som helhet, visar Brottsförebyggande rådets, Brå, senaste undersökning. Bara var tredje uppger att de har förtroende för Kriminalvården. Förändringen jämfört med föregående år är liten.
ArbetsförmedlingenNyhetAutomatiska funktioner och digital samverkan är centrala i den nya modell för Arbetsförmedlingens arbete som myndigheten skisserar i sitt förslag till regeringen. Bland annat vill myndigheten robotisera bedömningen av hur långt arbetssökande står från arbetsmarknaden. Systemet för ersättning till fristående aktörer föreslås få både en grundersättning och en resultatbaserad del.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens egna förslag om hur myndigheten ska arbeta i framtiden väcker skepsis från fackligt håll. ”Jag tror inte det går att genomföra det här inom den här tidsperioden”, säger Fredrik Andersson, ordförande för ST inom Arbetsförmedlingen, till Publikt. Han hoppas att politikerna ska inse att de går för fort fram med reformeringen av myndigheten.
SkolverketNyhetMer än 1 500 nya lärare har fått vänta mer än de fyra månader som regeringen satt som maxgräns för att få ut sin lärarlegitimation, enligt Ekot. Skolverket förklarar väntetiden med att ansökningarna är fler än beräknat.