Farnaz Arbabi, ny konstnärlig ledare på Unga Klara. Foto: Sara P Borgström.
Farnaz Arbabi, ny konstnärlig ledare på Unga Klara. Foto: Sara P Borgström.

Hon gör teater för unga utan pekpinnar

KULTUR: TEATER2014-05-27

Hyllade regissören Farnaz Arbabi har satt upp föreställningar i Stockholm, Göteborg, Uppsala, Malmö, Växjö och i Köpenhamn. Nu blir hon ny konstnärlig ledare för Unga Klara i Stockholm och får en egen, fast scen att verka från.

Av:  Jenny Damberg

Uppdraget som ny konstnärlig ledare för Unga Klara delar Farnaz Arbabi med skådespelaren Gustav Deinoff. Deras tillträde är ingen liten sak. Företrädaren Suzanne Osten skapade teatern 1975, och har sedan dess drivit scenen, som har vuxit till en institution i svenskt kulturliv.

Farnaz Arbabi tar emot på det som blir hennes och Gustav Dei­noffs kontor från och med 1 juli.

– Det är speciellt att ta över en verksamhet som är så pass präglad av en person, säger hon.

Suzanne Osten har varit banbrytande på många olika områden. Dels när det gäller Unga Klaras huvuduppdrag – att göra konstnärlig teater för barn – och dels genom att hon har skapat sina föreställningar i en process med publiken. Också scenogra-fiskt har hennes arbete varit nyskapande: hon har använt hela teatern – foajén, skrymslen och vrår – under uppsättningarna.

Farnaz Arbabi säger att teatern självklart kommer att påverkas av att få två nya konstnärliga ledare.

– Men samtidigt är vi båda skolade här, i traditionen och arbetssättet. Jag har tagit det med mig även när jag inte har arbetat just här.

Farnaz Arbabi föddes i Irans huvudstad Teheran år 1977. Familjen kom till Sverige och Stock-holm två år senare. Föräldrarna var inte kulturutövare, hennes intresse för teater väcktes genom Vår Teater-gruppen i Husby. Först för att skåde­spela, och sedan – när hon i tonåren blev varse »att det fanns någon som bestämde vad alla skulle göra« – för regi.

Hon var på Unga Klara första gången­ som besökare, i mellanstadiet. Som 22-åring inledde hon sin professionella teaterbana här, som regiassistent åt Suzanne Osten. Då hade hon följt allt på scenen under tio års tid.

– Barnperspektivet genomsyrar allt vi gör. Det är ett populärt begrepp, men vad det innebär kan man ha olika tolkningar av. För mig handlar det inte om att vi måste göra teater för barn, utan om att identifiera ett maktförhållande. Barn är den mest maktlösa gruppen i samhället i dag, och barn betraktas och behandlas ofta som just en grupp.

Det finns på vissa håll, menar Farnaz Arbabi, ett problematiskt tilltal inom barnkultur. På Unga Klara vill man ta barn på allvar, prata med dem som man skulle prata med vilken vuxen som helst.

– Vissa andra tänker nyttoperspektiv: Nu ska vi lära barnen något om mobbning eller hur dåligt det är med knark. Den typen av uppfostran och moraltänkande har inte vi. Vi gör konstnärlig teater för barn.

Det här engagemanget för barnkultur, är det något du alltid har haft?

– Nu blir jag ju ett slags representant för barnkultur, som konstnärlig ledare för Unga Klara.Men jag vet inte om jag varit aktiv på det viset tidigare. När jag gör tea-ter utgår jag mycket från mig själv som ung. På något sätt tänker jag alltid på vad som gav mig något slags insikt eller som stärkte mig då. Att jag har den där inre, lilla människan som referens tror jag ligger bakom att många av mina föreställningar har fungerat så bra för en ung publik, även när det inte har varit uttalad ungdomsteater.

Är det en uppfordrande inre person?

– Nej, inte särskilt. Men jag känner ett ansvar för den. Jag vill ge något till-baka.

Farnaz Arbabi har varvat nyskrivna pjäser med välkända verk. Klassiker som Vilhelm Mobergs Utvandrarna och Anton Tjechovs Måsen har hon bearbetat så att de utspelar sig i nutid, med problem och frågeställningar så som de ser ut i dag. I stället för fattiga småländska bönder som vill till USA har hon skildrat människor från samtidens oroshärdar som söker sig till Sverige.

Till hösten är hon aktuell med en ny pjäs, skriven av återkommande sam­arbetspartnern Jonas Hassen Khemiri.­ Föreställningen »≈« eller »Ungefär lika med«, som det matematiska tecknet utläses, spelas emellertid inte på Unga Klara, utan på Dramaten. Ämnet är det eko-nomiska systemet, och vad det gör med oss som människor och medborgare.

– Den är lite mörkare, lite dystrare än hans tidigare pjäser. Men det är svårt att undvika det, tror jag, när det handlar om ekonomi. Ganska många har fått det lite bättre på senare år. Men det gäller medelklassen. Klyftorna har blivit större och det är superförrädiskt. Det gör att många har svårt att förstå att det finns barn som lever i fattigdom, som inte har kläder att hålla dem varma eller mat på bordet, i Sverige, år 2014. Det är så otroligt för många, de har svårt att förstå att det faktiskt ser ut så.

Farnaz Arbabi

  • Ålder: 36 år.
  • Bor: Stockholm.
  • Aktuell: Delar från och med 1 juli det konstnärliga ledar­skapet för Unga Klara i Stockholm med Gustav Deinoff. Ungefär lika med har urpremiär på Dramaten 23 oktober.
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA