Annons:
Susanna Alakoskis författarskap kretsar, enligt henne själv, kring frågor om klass kön och etnicitet. April i anhörigsverige är en förlängning av de problemområden som går igen i alla mina böcker. Bild:Sara Mac Key
Litteratur
Kultur
AVBirgitta Haglund0 kommentarerTyck till!

Hon skriver om missbruk och skam

Den som har varit anhörig till en missbrukare bär sina trauman för livet. Med sin nya dagboksroman April i anhörigsverige vill Susanna Alakoski riva ned skammen som omger missbruk.

»Ett efter ett avhandlar jag skamskrymslen«, skriver Susanna Alakoski i sin nyutkomna bok. Men nu har hon slutat skämmas.

Hon väljer rummet längst in, där det är lugnast. Från kafébordet blickar vi ut över vattnet och båtarna i Gustavsbergs hamn. Det här är hennes hemmamark. Hon bor med sin familj i området och säger att hon uppskattar tystnaden och fågelsången.

April i anhörigsverige kretsar kring anhörigproblematik och är en fortsättning på dagboken Oktober i Fattig­sverige.

– Jag ser böckerna som ett syskonpar, säger hon.

Om den sistnämnda handlar om skammen i att vara fattig handlar den förstnämnda om skammen som missbruk kan föra med sig, även för an­höriga. Och de anhöriga är många. Också Susanna Alakoski själv bär på sådana erfarenheter.
– April i anhörigsverige är en förlängning av de problemområden som går igen i alla mina böcker.

Hennes författarskap är tematiskt sammanhållet och rör sig, enligt henne själv, i vid bemärkelse kring klass, kön och etnicitet.

I dag, säger hon, är missbruk betydligt mindre skambelagt än när hon växte upp, på sextio- och sjuttiotalet i Ystad. Medvetenheten om hur anhöriga påverkas i sina grundvalar är stor. Problematiken har börjat belysas allt mer i skönlitteratur, eller som i SVTs serie Djävulsdansen. Den lyfte fram det så kallade medberoendet.

– Men jag talar hellre om livspriset som du får betala som anhörig. Från den dagen jag kunde välja själv har jag aldrig haft missbrukare i min närhet. Jag har inte på något sätt möjliggjort för människor att missbruka, säger hon, med lågmäld stämma och stadig blick.

Under sin uppväxt hade hon vänner vars föräldrar bokstavligen raglade runt i Ystad. Hennes egna föräldrar missbrukade också alkohol och hennes bror började, som så många, att röka hasch. Men det var inte några vuxna som ställde frågor, eller uttryckte att spriten kunde vara ett problem.

– Det gör man däremot i dag, på ett helt annat sätt.

Numera, menar Susanna Alakoski, betraktar vi alkoholism främst som en sjukdom, och inte som något att skämmas för.

– I dag kan människor vara stolta nyktra alkoholister, och faktiskt stolta nyktra narkomaner.

I boken fördjupar sig Susanna Alakoski stundtals i skrivprocessen. Hon tvivlar på biografin som form, biografin med sina sanningsanspråk. Det var först när hon fann den kollektiva berättelsen och kunde väva samman den med sin egen som det lossnade, berättar hon.

Båda dagböckerna rymmer poetiska iakttagelser, följer naturens växlingar och har rikligt med citat från andra författare. Hon återkommer till fält­biologernas rapporter om vårtecken. Det skapar en framåtrörelse mot bristande knoppar och återvändande flyttfåglar. Hon säger att boken är ljusare än hennes förra.

– Fast Oktober i Fattigsverige är ljus på det sättet att den visar att det är möjligt att bryta mönster, och att sociala
reformer har betydelse.

Hennes nya bok tydliggör i stället att det bara finns förlorare när det gäller missbruk. Men hon visar att männi­skor också kan växa av dessa erfarenheter – om de får hjälp att läka.

– Om jag skulle ha eget företag skulle jag enbart anställa barn till missbrukare. De är ofta kompetenta, ansvars­fulla, typiska doers, vana vid att hantera kaos, roliga, entusiastiska...

Hennes egen relation till alkohol är sparsam och försiktig.

– Jag tycker inte om att vara berusad. Och det är jag tacksam för, det är många med min historia som har dämpat sin ångest med hjälp av droger, och dött.

Hon har i stället hanterat det genom att hålla sig undan från känslomässig närhet, bygga barrikader mot svek, ständigt vara på väg… Men hon har också lyckats »cementera sig en trygghet« med mannen och barnen.

Många läsare skriver till henne och berättar om sina egna liv.

– Jag hör ofta att mina böcker har gjort svåra saker talbara.

Hon träffar läsarna på seminarier och uppläsningar, i möten som ofta sätter spår. Efter en föreläsning i Lerums gymnasium berättade en ung kille att hans farmor hade dött i en överdos. Då insåg hon att hon, trots all kunskap, själv hade förutfattade meningar om att det bara skulle vara unga männi­skor som använder narkotika.

April i anhörigsverige är en öppenhjärtig bok. Läsaren får en inblick i allt Susanna Alakoski har brottats med. På slutet skriver hon: »Sorgdräkten veckad vid mina fötter. Naken ställde jag mig inför er.«

– Det är precis så jag tänker. Läsaren är också naken. Jag är övertygad om att vi har våra skamfläckar allihop.

Susanna Alakoski
  • Författare på heltid sedan 2006.
  • På Albert Bonniers förlag har hon gett ut den Augustpris­belönade debuten Svina­längorna (2006), Håpas du trifs bra i fengelset (2010) och Oktober i Fattig­sverige (2012).
  • Hon har skrivit tre böcker för barn. I augusti utkommer nästa, Hej Kungen! på Alfabeta förlag. Dessutom har hon varit redaktör för, och medför­fattare till, antologierna Tala om klass (2006), Lyckliga slut (2007) och Fejkad orgasm (2008) – alla på Ordfront förlag.
Bli den första att tycka till!
STNyhetST samlar sina försäkringar när man nu byter försäkringsbolag. Lägre premier och högre ersättningsnivåer är de främsta anledningarna till bytet, enligt STs ekonomichef Minna Engberg.
MYNDIGHETEN FÖR ARBETSMILJÖKUNSKAPNyhetGeneraldirektören för Myndigheten för arbetsmiljökunskap utlovar skyndsamma insatser för arbetsmiljön på myndigheten, sedan skyddsombudet gjort en anmälan med allvarlig kritik om stress, otydligt uppdrag och brister i ledarskapet.
LÖNERNyhetNär regeringen nyligen fattade beslut om nya löner för myndighetschefer fick generaldirektör Lena Erixon på Trafikverket återigen den högsta lönen. Men vad tjänar din myndighetschef? Publikt har hela listan.
Fördjupning: TjänstemannaansvarFördjupningPolitikerna i riksdagen vill att det ska bli lättare att straffa myndighetsanställda som begår fel i tjänsten. Men facken kämpar emot, och forskare är inte övertygade.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens interna personaltidning På Jobbet läggs ned i september. I ett meddelande på myndighetens intranät beskrivs att Arbetsförmedlingen vill växla från print till digital kommunikation.
A-kassanNyhetErsättningen från a-kassan bör trappas ned kraftigare och snabbare. Det framgår av ett tilläggsdirektiv som regeringen beslutat om till utredningen om en ny arbetslöshetsförsäkring för fler.
POLISENNyhetPå vissa orter är det månadslång kö för att göra nytt pass. För personalen på en del expeditioner är arbetssituationen ansträngd med stress och små möjligheter till raster, enligt passhandläggare som Publikt har talat med.
ArbetsrättNyhetI går beslutade riksdagen att förändra reglerna om strejkrätt från 1 augusti i år. Lagändringen innebär att fredsplikten utökas på arbetsplatser där det finns kollektivavtal.
ArbetsrättNyhetAnställningsskyddet förlängs från 67 till 69 års ålder, beslutade riksdagen i går. De nya reglerna införs stegvis.
StatsförvaltningNyhetFörsäkringskassan och Kriminalvården är de myndigheter som välkomnat flest nya tillsvidareanställda medarbetare hittills under 2019, drygt 1 000 anställda vardera. Enligt Thomas Åding, vice ordförande för ST inom Försäkringskassan, handlar det främst om att täcka upp för dem som slutat.
LÖNERNyhetUnder 2018 tjänade kvinnor i genomsnitt 89,3 procent av männens genomsnittslön, visar Medlingsinstitutets årsstatistik. Skillnaden förklaras till största delen av att män har mer välbetalda yrken.
Statliga bolagNyhetFör första gången någonsin är mer än varannan styrelseordförande i de statliga bolagen en kvinna. Värdet av de statligt ägda bolagen ökade under förra året med 60 miljarder kronor, enligt regeringens årliga redogörelse.
SpårtrafikNyhetFrån och med nästa sommar tar SJ över trafiken på ett antal sträckor i Norge från det norska spårtrafikbolaget Vy.
EnergimyndighetenNyhetEnergimyndigheten riggade en utlysning av stöd till energiomställning, där mottagaren av stödet var bestämd på förhand, skriver Dagens Nyheter. Enligt tidningen var processen med ansökningar bara en konstruktion för att kringgå regler. Nu har myndigheten tillsatt en intern utredning.
StatsförvaltningNyhetRegeringens styrning av statsförvaltningen präglas av motstående tendenser. Samtidigt som regeringen vill minska detaljstyrningen vill den ha mer sammanhållen styrning, konstaterar Statskontoret i en rapport.
OmlokaliseringNyhetEn statlig utredning föreslår att 80 jobb från fem olika statliga myndigheter omlokaliseras från Stockholm till Härnösand. De myndigheter som föreslås flytta tjänster är Kammarkollegiet, Sida, Skatteverket, Skolverket och Socialstyrelsen.
HögskolanNyhetAdministratörer inom forskarutbildning på tio lärosäten kräver i en skrivelse omfattande förbättringar av högskolans nya stora it-system Ladok 3. Enligt skrivelsen skapar systemet stora arbetsmiljöproblem och risker för doktorandernas rättssäkerhet.
ArbetsmarknadNyhetI en internationell jämförelse är den svenska sysselsättningen hög och trendmässigt ökande. Det beror bland annat på att många kvinnor och äldre deltar i arbetskraften, enligt en rapport från IFAU.
StatsförvaltningNyhetRegeringens strategi för unga som varken arbetar eller studerar, uvas, har saknat strategiskt innehåll och nått få av de berörda. Det kommer Statskontoret fram till efter en granskning.
DigitaliseringNyhetArbetsförmedlingen utnämns av Myndigheten för digital förvaltning, Digg, till årets e-handelsmyndighet. Bolagsverket blev fjolårets matchningsraket sedan myndigheten drastiskt ökat matchningen av fakturor.
StatsförvaltningNyhetStatens myndigheter borde informera mer om aktuella EU-frågor. Det är Statskontorets slutsats efter en granskning av hur tolv myndigheter sköter information och samråd med civilsamhället.
KRIMINALVÅRDENNyhetUngdomar som Kriminalvården ska transportera till hem för tvångsvård kan bli sittande flera dagar i polisarrest, enligt en rapport från Justitieombudsmannen, JO. Orsaken är att Kriminalvården inte har tillräcklig kapacitet för uppdraget.
MIGRATIONSVERKETNyhetI en chefsenkät på Migrationsverket svarar mer än hälften att de inte tycker att myndigheten har en ändamålsenlig styrning och ledning. ”Det är uppseendeväckande”, anser STs Kent Helgesson.
LÖNERNyhetFör fjärde året i följd toppar Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon löneligan för de myndighetschefer som lönesätts av regeringen. En löneförhöjning på 4 600 kronor gör att hon nu tjänar 174 600 kronor i månaden.
HÖGSKOLANNyhetDet är nödvändigt att bygga ut högskolan, säger Matilda Ernkrans, S, minister för högre utbildning och forskning. Hon vill också att lärosätena ska minska andelen otrygga anställningar.