Annons:
Susanna Alakoskis författarskap kretsar, enligt henne själv, kring frågor om klass kön och etnicitet. April i anhörigsverige är en förlängning av de problemområden som går igen i alla mina böcker. Bild:Sara Mac Key
Litteratur
Kultur
AVBirgitta Haglund0 kommentarerTyck till!

Hon skriver om missbruk och skam

Den som har varit anhörig till en missbrukare bär sina trauman för livet. Med sin nya dagboksroman April i anhörigsverige vill Susanna Alakoski riva ned skammen som omger missbruk.

»Ett efter ett avhandlar jag skamskrymslen«, skriver Susanna Alakoski i sin nyutkomna bok. Men nu har hon slutat skämmas.

Hon väljer rummet längst in, där det är lugnast. Från kafébordet blickar vi ut över vattnet och båtarna i Gustavsbergs hamn. Det här är hennes hemmamark. Hon bor med sin familj i området och säger att hon uppskattar tystnaden och fågelsången.

April i anhörigsverige kretsar kring anhörigproblematik och är en fortsättning på dagboken Oktober i Fattig­sverige.

– Jag ser böckerna som ett syskonpar, säger hon.

Om den sistnämnda handlar om skammen i att vara fattig handlar den förstnämnda om skammen som missbruk kan föra med sig, även för an­höriga. Och de anhöriga är många. Också Susanna Alakoski själv bär på sådana erfarenheter.
– April i anhörigsverige är en förlängning av de problemområden som går igen i alla mina böcker.

Hennes författarskap är tematiskt sammanhållet och rör sig, enligt henne själv, i vid bemärkelse kring klass, kön och etnicitet.

I dag, säger hon, är missbruk betydligt mindre skambelagt än när hon växte upp, på sextio- och sjuttiotalet i Ystad. Medvetenheten om hur anhöriga påverkas i sina grundvalar är stor. Problematiken har börjat belysas allt mer i skönlitteratur, eller som i SVTs serie Djävulsdansen. Den lyfte fram det så kallade medberoendet.

– Men jag talar hellre om livspriset som du får betala som anhörig. Från den dagen jag kunde välja själv har jag aldrig haft missbrukare i min närhet. Jag har inte på något sätt möjliggjort för människor att missbruka, säger hon, med lågmäld stämma och stadig blick.

Under sin uppväxt hade hon vänner vars föräldrar bokstavligen raglade runt i Ystad. Hennes egna föräldrar missbrukade också alkohol och hennes bror började, som så många, att röka hasch. Men det var inte några vuxna som ställde frågor, eller uttryckte att spriten kunde vara ett problem.

– Det gör man däremot i dag, på ett helt annat sätt.

Numera, menar Susanna Alakoski, betraktar vi alkoholism främst som en sjukdom, och inte som något att skämmas för.

– I dag kan människor vara stolta nyktra alkoholister, och faktiskt stolta nyktra narkomaner.

I boken fördjupar sig Susanna Alakoski stundtals i skrivprocessen. Hon tvivlar på biografin som form, biografin med sina sanningsanspråk. Det var först när hon fann den kollektiva berättelsen och kunde väva samman den med sin egen som det lossnade, berättar hon.

Båda dagböckerna rymmer poetiska iakttagelser, följer naturens växlingar och har rikligt med citat från andra författare. Hon återkommer till fält­biologernas rapporter om vårtecken. Det skapar en framåtrörelse mot bristande knoppar och återvändande flyttfåglar. Hon säger att boken är ljusare än hennes förra.

– Fast Oktober i Fattigsverige är ljus på det sättet att den visar att det är möjligt att bryta mönster, och att sociala
reformer har betydelse.

Hennes nya bok tydliggör i stället att det bara finns förlorare när det gäller missbruk. Men hon visar att männi­skor också kan växa av dessa erfarenheter – om de får hjälp att läka.

– Om jag skulle ha eget företag skulle jag enbart anställa barn till missbrukare. De är ofta kompetenta, ansvars­fulla, typiska doers, vana vid att hantera kaos, roliga, entusiastiska...

Hennes egen relation till alkohol är sparsam och försiktig.

– Jag tycker inte om att vara berusad. Och det är jag tacksam för, det är många med min historia som har dämpat sin ångest med hjälp av droger, och dött.

Hon har i stället hanterat det genom att hålla sig undan från känslomässig närhet, bygga barrikader mot svek, ständigt vara på väg… Men hon har också lyckats »cementera sig en trygghet« med mannen och barnen.

Många läsare skriver till henne och berättar om sina egna liv.

– Jag hör ofta att mina böcker har gjort svåra saker talbara.

Hon träffar läsarna på seminarier och uppläsningar, i möten som ofta sätter spår. Efter en föreläsning i Lerums gymnasium berättade en ung kille att hans farmor hade dött i en överdos. Då insåg hon att hon, trots all kunskap, själv hade förutfattade meningar om att det bara skulle vara unga männi­skor som använder narkotika.

April i anhörigsverige är en öppenhjärtig bok. Läsaren får en inblick i allt Susanna Alakoski har brottats med. På slutet skriver hon: »Sorgdräkten veckad vid mina fötter. Naken ställde jag mig inför er.«

– Det är precis så jag tänker. Läsaren är också naken. Jag är övertygad om att vi har våra skamfläckar allihop.

Susanna Alakoski
  • Författare på heltid sedan 2006.
  • På Albert Bonniers förlag har hon gett ut den Augustpris­belönade debuten Svina­längorna (2006), Håpas du trifs bra i fengelset (2010) och Oktober i Fattig­sverige (2012).
  • Hon har skrivit tre böcker för barn. I augusti utkommer nästa, Hej Kungen! på Alfabeta förlag. Dessutom har hon varit redaktör för, och medför­fattare till, antologierna Tala om klass (2006), Lyckliga slut (2007) och Fejkad orgasm (2008) – alla på Ordfront förlag.
Bli den första att tycka till!
HÖGSKOLANNyhetLinköpings universitet utrymmer samtliga campusområden efter att ett hot riktats mot universitetet. Polisen bedömer hotet som allvarligt, uppger SVT.
FACKETNyhetMed en inkomst på 177 625 kronor i månaden förra året tjänade TCOs ordförande Eva Nordmark mest av alla fackförbundschefer. STs ordförande Britta Lejons månadsinkomst var 106 400 kronor, visar siffror som Arbetsvärlden har tagit fram.
STATENS INSTITUTIONSSTYRELSENyhetI veckan demonstrerade personal från SiS nedlagda ungdomshem Lövsta för andra gången. ”Det har varit katastrof hur ledningen har skött Lövsta”, säger ST-medlemmen Robert Michel, som var en av demonstranterna.
MIGRATIONSVERKETNyhetMigrationsverkets internrevision slår larm om att myndigheten inte klarar hanteringen av medborgarskapsärenden. Högen med ej avgjorda ärenden har vuxit med 70 procent det senaste året. ”Medarbetarna är stressade och frustrerade ”, säger skyddsombudet Markus Walker.
Svenska kraftnätNyhetI en hemlig rapport påtalar Säkerhetspolisen, Säpo, omfattande brister i säkerheten hos Svenska kraftnät, skriver Dagens Nyheter. Bristerna bekräftas av Svenska kraftnät.
StatsförvaltningNyhetTrots att många berörda myndigheter var negativa i remissomgången kommer nu femton statliga myndigheter ska åläggas att ansluta sig till Statens servicecenters, SSC, tjänster för elektronisk beställnings- och fakturahantering. Det framgår av en promemoria från finansdepartementet.
SJUKFRÅNVARONyhetKvinnliga statsanställda är borta från jobbet på grund av sjukdom dubbelt så ofta som sina manliga kolleger. Nu ska Statskontoret undersöka vad det beror på.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetBeslutet om att lägga ned ett antal av Arbetsförmedlingens lokalkontor var förhastat och bör rivas upp, skriver ST i ett förslag som lämnats till regeringen. Det finns dessutom en risk för att hela tidsplanen för att göra om myndigheten försenas, säger STs avdelningsordförande Fredrik Andersson till Publikt.
Statlig värdegrundNyhetDet är viktigt att skilja mellan värderingar, beteenden och varumärke, skriver Tillitsdelegationens forskningsledare Louise Bringselius i en rapport. Värdegrundsarbetet ska i första hand fokusera på beteenden, menar hon.
STATSFÖRVALTNINGNyhetUnder en 20-årsperiod har antalet kontor där det erbjuds statlig service minskat med 37 procent, enligt en rapport från ST. Förbundet vill att regeringen ska utforma regleringsbrev så att statlig service garanteras i hela Sverige.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens kontakter med arbetsgivare faller kraftigt. Under juli i år var antalet kontakter bara en femtedel jämfört med samma månad i fjol, uppger SVT.
DigitaliseringNyhetÖkad digital spetskompetens, användning av artificiell intelligens, AI, i samband med stora datamängder och strategiskt användande av data i näringslivet ska utredas av flera statliga myndigheter. ”Sverige ska bli bäst på att använda digitaliseringens möjligheter”, kommenterar digitaliseringsminister Anders Ygeman.
HögskolanNyhetDen nedåtgående trenden för antalet sökande till högskoleutbildningar har brutits. Till höstterminen i år sökte nästan 400 000 personer, knappt två procent fler än förra året, enligt statistik från Universitets- och högskolerådet, UHR.
KollektivtrafikNyhetRegeringen vill ha ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige. En särskild utredare har fått uppdraget att ta fram underlag för hur ett sådant system kan utformas för att förenkla för resenärerna.
TRAFIKVERKETNyhetTrafikverket ska få utökat ansvar för underhållet av landets järnvägsspår. En utredare ska undersöka vilka delar av spårunderhållet som det är lämpligt att flytta över från entreprenören Infranord till Trafikverket.
HögskolanNyhetHög personalomsättning leder till sämre effektivitet på landets högskolor och universitet. Flera lärosäten skulle kunna öka sina prestationer inom undervisning och forskning utan ökade resurser, visar en granskning från Riksrevisionen. Linnéuniversitetet och Karlstads universitet hör till lärosätena med högst förbättringspotential.
StatsförvaltningNyhetDet finns allvarliga brister i svenska myndigheters förmåga att motverka att penningtvätt och finansiering av terrorism, skriver Polisen i en rapport. Enligt rapporten saknas resurser, verktyg och tillräckligt lagstöd.
rättsväsendetNyhetFör några år sedan beslutade regeringen att Kriminalvården skulle ta över vissa transporter av frihetsberövade från Polisen. När regeringen nu lagt ett förslag som skulle vrida tillbaka ansvarsfördelningen en smula är myndigheterna fortsatt oense. Polisen anser att det skulle leda till att myndigheten inte kan "fokusera på grunduppdraget".
SkatteverketNyhetNy lagstiftning ger utredare på Skatteverket möjlighet att punktbevaka personer som misstänks för brott. Sedan 1 juli kan Skatteverket självt utreda misstänkt penningtvätt och falska identiteter, skriver Dagens Nyheter.
DigitaliseringNyhetFöråldrade it-system leder till stora underhållskostnader och gör det svårt att utveckla nya digitala tjänster. Det är verkligheten för flera statliga myndigheter, rapporterar Ekot.
Hallå där!NyhetGunnar Holmgren, som tillträder posten som Arbetsgivarverkets generaldirektör 21 augusti, tycker att staten behöver bli bättre på att locka ungdomar.
STATSFÖRVALTNINGNyhetStaten har färre kontor lokaliserade i kommunerna nu jämfört med för fem år sedan. Och andelen kommuner med få myndighetskontor ökar förmodligen de närmaste åren, visar en sammanställning från Statskontoret där tio myndigheter ingår.
SocialförsäkringarNyhetRegeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att förbättra stödet till unga som får avslag på ansökan om aktivitetsersättning. Samverkan med Arbetsförmedlingen, kommunerna och vården ska bli bättre.
RättsväsendetNyhetHandläggningstiderna i Svea hovrätt kommer att bli längre på grund av den ökande arbetsbelastningen. På två år har antalet mål vid domstolen ökat med en femtedel, samtidigt som resurserna minskar.
PensionNyhetDet är fortfarande vanligast att statsanställda går i pension mellan 65 och 67 års ålder, visar en sammanställning av pensionsavgångar under perioden 2013–2018 från Statens tjänstepensionsverk. Under perioden gick knappt var tredje i pension före 65 och var femte efter 67 års ålder.