Annons:
Digg
Fördjupning
AVAnna Hjorth0 kommentarerTyck till!

Hon vill att tekniken ska tjäna medborgarna

När den nya myndigheten Digg ska samordna arbetet med att göra statsförvaltningen digital är det inte de statsanställdas it-arbetsmiljö som har högsta prioritet. Men generaldirektören Anna Eriksson konstaterar att frågan ändå är viktig: »Vi måste bygga system som är ändamålsenliga för att få ut nyttan av dem.«

Det är i Sundsvall som vägen till ett smartare land börjar. I alla fall om man tror att den börjar på Myndigheten för digital förvaltning, med den poppigare förkortningen Digg. Hit är den nya myndigheten lokaliserad, och det där med »vägen till ett smartare land« går att läsa på hemsidan digg.se. Att general­direktören Anna Eriksson brinner för smarta lösningar, innovationer och digitalisering går inte att ta miste på.

– När jag tittar på vad jag har gjort i mitt yrkesliv så har det nästan alltid handlat om hur ny teknik kan skapa nytta för människor. Det var också därför jag sökte det här jobbet, för att jag vill vara med och påverka och skapa nytta för medborgarna, jag drivs av det, säger hon.

Vi möts i ett av alla små mötesrum med glasväggar som finns hos Digg. Myndigheten huserar i nyrenoverade lokaler högst upp i en byggnad med utsikt mot Norra berget. Kontoret är aktivitetsbaserat och inte ens general­direktören har eget rum.

– Men det här mötesrummet använder jag ofta för samtal och sådant som inte fungerar i kontorsland­skapet. Annars trivs jag jättebra med det aktivitets­baserade. Jag sitter ofta i det vi kallar för vardagsrummet, har en favorit­plats i en soffa där, säger Anna Eriksson.

Soffan delar hon med en tygdocka i form av Nintendofiguren Super Mario. Och ibland slår sig förstås någon av de 40 medarbetarna också ned. Så gott som alla är nyanställda, de började när myn­digheten sjösattes 1 september förra året. Men några följde med i verk­sam­hetsövergång från bland annat E-legitimationsnämnden, som lades ned när Digg startade. Vissa av dem jobbar fortfarande i Stockholm.

Den nya myndigheten har ett digert uppdrag. Man ska samordna och stödja den offentliga förvaltningens digitalisering. Vad det innebär i praktiken kan dock vara lite knepigt att förstå för den oinvigde. Men Anna Eriksson har det solklart för sig.

– Tolkningen av orden är viktiga här. Vår uppgift är framför allt att samordna och stödja. Det finns många myndig­heter som är duktiga på digitalisering och verksamhetsutveckling med användare och kunder i fokus. Vissa har kommit långt inom sina områden. Men det som saknas är samordning av det som görs. Och stöttning av dem som inte kommit lika långt.

Anna Eriksson pratar om att använda teknikens möjligheter med tjänster som e-legitimation och »Mina fullmakter« som konkreta exempel. Det handlar också om att använda de data som redan finns hos olika myndigheter på ett mer effektivt sätt – exempelvis för att korta handläggningstider och i förlängningen spara pengar åt staten.

– Men det kan vara många andra typer av smarta lösningar. Vi kan också ha ett ansvar för att föra ett slags katalog över tjänster som finns, som fler kan använda. Allt handlar egentligen om att göra det enklare för medborgarna, och då måste till exempel informations­utbytet mellan myndigheter göras enklare. Där är det en massa juridiska och tekniska frågor som måste lösas.

Effektivisering är ett ord som ofta går hand i hand med begreppet digitalisering. Så även här. Det ligger också inom Diggs uppdrag att göra den offent­liga förvaltningen mer effektiv genom digitalisering. Så sent som i våras konstaterade Ekonomistyrnings­verket i en granskning att svenska myndigheter inte kommit tillräckligt långt och att det saknas digital mognad och kompetens på flera nivåer.

Nu är det inte Diggs ansvar att komma till rätta med allt detta. Myndig­heten ska vara mer av en katalysator och stå för samordningen. Det handlar om att hjälpa andra med förutsättningarna för digitaliseringen. Inte ut­ifrån hur det ser ut i dag, utan hur det ser ut i morgon, för utvecklingen går bredbandssnabbt. Hur varje myndighet sedan väljer att driva och jobba med de frågorna är alltid ledningens ansvar, poängterar Anna Eriksson.

Många anställda i staten kämpar så gott som dagligen med dåliga it-system och upplever mycket stress kring det. Det är en stor arbetsmiljöfråga på myndigheterna, visade en enkät som Pub­likt gjorde förra året. Fackliga före­trädare berättade bland annat om att medarbetare tvingas att arbeta i gamla och tröga system och att det finns många it-lösningar som inte har inte­gre­rats med varandra. Och på vissa ställen måste man arbeta i system som inte är färdigutvecklade – trots att
utvecklingsarbetet har pågått i åratal.

Anna Eriksson är väl medveten om att det ser ut så här. Hon tar upp det när hon ska beskriva vilka hinder som Digg står inför när det gäller att främja digitalisering och effektivisering.

– I den offentliga förvaltningen har man använt it väldigt länge. Nu är det en stor utmaning att alla de gamla systemen inte går att koppla ihop med de nya. Hur ska vi komma från det gamla som kontinuerligt kostar pengar och samtidigt byta ut och utveckla nytt? Vi blir aldrig färdiga med det, det är precis som i livet – det krävs en ständig utveckling.

Det är inte användarnas arbetsmiljö som har den högsta prioriteten i Diggs arbete. Men finns ändå med i uppdraget, i termer av att främja användarnas behov, förklarar Anna Eriksson. Användarna är inte bara medborgarna, utan även – och i stor utsträckning – de anställda som jobbar i systemen.

– Jag förstår verkligen att man blir stressad när det inte fungerar. Det är ett stort problem, som vi måste ta på allvar. Det är viktigt att försöka skapa förståelse hos alla för att vi behöver öka digitaliseringstakten. Vi måste bygga system som är ändamålsenliga för att få ut nyttan av dem.

Anna Eriksson menar att fler måste bli medvetna om att det finns många delar i välfärdsstaten som kan digitaliseras och effektiviseras, och att det är nödvändigt. Annars kommer det inte att finnas tillräckligt många som kan jobba och upprätthålla den. Hon nämner administrationen som exempel, som tar onödigt mycket tid för många yrkesgrupper.

Men hon ser ingen risk för att den effektivisering som digitaliseringen är tänkt att uppnå skulle leda till att det behövs färre som jobbar i det offentliga framöver. Det ligger inte i Diggs uppdrag att försöka få ned personalkostnader.

– Nej, återigen handlar det snarare om att det kan bli brist på folk som jobbar i välfärden. Jag ser inte att digitaliseringen skulle innebära att man minskar personalkostnaderna eller att jobb försvinner. Däremot kommer rollerna och arbetsuppgifterna att förändras. Som när vi testade artificiell intelligens, AI, på Lantmäteriet. Då fick några handläggare ansvar för att lära AIn saker. De fick nya roller som robot­tränare!

Nya roller behöver inte innebära så avancerade förändringar som att handläggare blir AI-tränare. Det kan också handla om att nya, automatiserade processer kräver andra saker av medarbetarna än i dag.

– Om en automatisering innebär att man själv som medborgare knappar in sitt ärende så ställer det nya och fler krav på att informationen som kommer in i systemet blir rätt. Då krävs det mer stöd från anställda till medborgare som behöver hjälp. Processerna kommer att se annorlunda ut och då förändras arbets­uppgifterna, säger Anna Eriksson.

För att det ska bli verklighet krävs det ett livslångt lärande hos de anställda. Det är något generaldirektören återkommer till flera gånger under den timslånga intervjun. Hon menar att det är viktigt att myndighetschefer och andra ledare i det offentliga funderar på hur jobben kommer att se ut.

– Samhället ställer mer och mer krav på kompetenser som går på tvärs, där man förstår hur olika saker hänger ihop. Men det är alla medarbetares ansvar också. Om människor är intresserade av att lära mer så finns det väldigt mycket kurser som man kan gå. Sedan måste vi inse att varje myndighet inte kan ha all kompetens bland de anställda, så för vissa uppgifter kommer det alltid att behövas exempelvis it-konsulter.

Anna Eriksson brinner för digitaliseringen och alla möjligheter den för med sig. Men när hon ska tala om vad som är roligast med jobbet som generaldirektör på Digg så handlar det blixtsnabba svaret om något helt annat än teknik.

– Det är människorna! Att få jobba med alla dessa engagerade människor är det roligaste och bästa med det här jobbet.

Detta är Digg
  • Myndigheten för digital förvaltning, Digg, öppnade 1 september 2018.
  • Digg ligger i Sundsvall och har cirka 40 anställda.
  • Myndigheten ska bland annat samordna och stödja den förvaltningsgemensamma digitaliseringen, ansvara för den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen, bistå regeringen med underlag för utveckling av digitaliseringen av offentlig sektor samt följa och analysera utvecklingen på området.
Anna Eriksson
  • Ålder: 53 år.
  • Bor: Fortfarande i Gävle, sedan elva år. Flyttlasset går snart till en lägenhet i Sundsvall, där hon får nära till jobbet.
  • Familj: Gift, två utflugna barn.
  • Bakgrund: Kommer närmast från en tjänst som utvecklingsdirektör på Lantmäteriet, med ansvar för verksamhetsutveckling och it. Har också jobbat 20 år i det privata näringslivet, bland annat inom Kinneviks­sfären och Ica. Civilingenjör i elektroteknik från KTH.
  • fritiden: Skidåkning på vintern och segling på sommaren.
Bli den första att tycka till!
HÖGSKOLANNyhetEn handläggare och ST-medlem på Göteborgs universitet fick avdrag på lönen efter att ha blivit jävsanklagad och beskylld för att ha försökt ta ledigt med lön utan att ha rätt till det. Nu river Arbetsdomstolen upp beslutet.
ArbetsmiljöNyhetRegeringen har gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera arbetsmiljöstrategin för åren 2016-2020. Resultatet av utvärderingen ska ligga till grund för en ny arbetsmiljöstrategi.
StatsförvaltningNyhetFörsäkringskassans tidigare generaldirektör Ann-Marie Begler förnekar uppgifter om att hon slutade frivilligt. I en skrivelse till riksdagens konstitutionsutskott, KU, skriver hon att den uppgiften är ”en total nyhet”, uppger TT.
Individuell lönesättningFördjupningDen som presterar bra ska få mer betalt. Det är grundtanken bakom individuell lönesättning. Men forskning visar att sambandet mellan lön och prestation är svagt. Många vet inte ens vad de ska göra för att få mer i plånboken.
POSTNORDNyhetSjunkande volymer gör att prissättningen för inrikesbrev måste förändras, skriver regeringen i ett förslag.
ArbetsförmedlingenNyhetDet blir svårt att förändra Arbetsförmedlingen i enlighet med januariavtalet. Det säger tidigare statssekreteraren Irene Wennemo till Ekot. Hon deltog själv i förhandlingarna mellan regeringen och Centern och Liberalerna.
SpårtrafikNyhetSeko går till Arbetsdomstolen för att tvinga arbetsgivaren Transdev att betala skadestånd i konflikten om ob-ersättning till tågvärdar. I den nya stämningen dubblar Seko kravet på allmänt skadestånd från 10 000 till 20 000 kronor per person.
NaturvårdsverketNyhetI vårändringsbudgeten får Naturvårdsverket tillbaka omkring 1,2 miljarder kronor på de anslag som i M-KD-budgeten drogs ned med 2,7 miljarder kronor. Men ovisshet om myndigheten får använda anslaget till egen personal försenar arbetet, säger generaldirektören Björn Risinger till Publikt.
MIGRATIONSVERKETNyhetFrån årsskiftet ska Migrationsverket sköta migrationsverksamheten vid ambassader och konsulat. Myndigheten tar därmed också över ansvaret för en del av utlandspersonalen.
Statens institutionsstyrelseNyhetRegeringen har gett Statskontoret i uppdrag att genomföra en översyn av verksamheten vid Statens institutionsstyrelse, SiS. Också Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska granska SiS. Beskedet välkomnas av ST.
A-kassanNyhetDet är fortfarande stora skillnader i bedömningar mellan a-kassorna och Arbetsförmedlingen när de bedömer arbetslösas rätt till ersättning. Det konstaterar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, i en rapport.
FÖRSÄKRINGSKASSANNyhetRegeringskansliet försökte påverka vilka uppgifter som Försäkringskassan lämnade ut till medier i samband med att generaldirektören Ann-Marie Begler sparkades. Det framgår av mejl som Dagens Nyheter tagit del av.
StatsbudgetenNyhetDet gick bra för staten under 2018. I sin årsredovisning pekar regeringen på att statens budget gick med 80 miljarder kronor i överskott under året. Det är 18 miljarder kronor bättre än under 2018.
ARBETSMILJÖVERKETNyhetEftersom Arbetsmiljöverket inte fick något höjt budgetanslag blir det en sänkt ambitionsnivå för verksamheten i år. Fortsätter åtstramningarna kan det bli tal om varsel kommande år. ”Vi måste ju hålla personalen på en nivå som vi har pengar till”, säger generaldirektör Erna Zelmin Ekenhem till Publikt.
DigitaliseringNyhetStaten måste se till att alla privatpersoner kan skaffa sig e-legitimation och att en lösning för e-legitimation i tjänsten tas fram. Det kravet framför nu Sveriges kommuner och landsting, SKL, till regeringen.
FörsäkringskassanNyhetFörsäkringskassan har fått en mer restriktiv inställning till att medarbetare distansarbetar, skriver medarbetaren Christer Järild i en debattartikel i Publikt. Enligt honom förekommer det att reglerna tillämpas godtyckligt och medarbetare med funktionsnedsättningar upplever att deras arbetsmiljö försämrats.
UpphovsrättNyhetEUs ministerråd röstade ja till det nya upphovsrättsdirektivet, som sedan tidigare godkänts av EU-parlamentet. Direktivet fick 19 ja-röster, medan Sverige och ytterligare fem länder röstade mot.
PostnordNyhetVi måste minska våra krav på tillgänglighet och utdelning för att säkra postservicen till alla i hela landet. Den varningsflaggan hissar Post- och telestyrelsen, PTS, i en rapport om postmarknadens utveckling.
ArbetsmiljöNyhetSjuktalen för unga statsanställda är oväntat höga. Därför gör Arbetsgivarverket och Vinnova en satsning för att hitta metoder att motverka ohälsan bland unga medarbetare på myndigheterna.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetTrots att myndigheten står inför det ”största varslet i modern tid” gav regeringen inte Arbetsförmedlingen något extra anslag i vårändringsbudgeten. ”Nu finns det inga pengar till att lindra fallet”, säger STs avdelningsordförande Fredrik Andersson.
OffentlighetsprincipenNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar återigen kritik mot utrikesdepartementet, UD, för hanteringen av allmänna handlingar. JO är mycket kritisk till att en journalist fått vänta mer än ett halvår på besked om handlingar han begärt.
KulturNyhetRiksrevisionen inleder en granskning av effekterna av fri entré till de statliga museerna, sedan regeringen i budgetpropositionen föreslagit att museerna ska fortsätta med gratis inträde.
MigrationNyhetEn tidigare anställd på Migrationsverket greps på torsdagen misstänkt för att på falska grunder ha hjälpt 121 afghaner att få visum till Sverige, uppger SVT. Mannen släpptes senare, men utredningen fortsätter.
KRIMINALVÅRDENNyhetUnder en övning för personal inom Kriminalvården som bär pepparsprej blev ett vakthavande befäl sprejad med skarp sprej i ansiktet av en kollega. Det hela var ett misstag till följd av ett tänkt skämt där skarp sprej förväxlades med oskarp, enligt en internutredning.
STNyhetSamma dag som vårändringsbudgeten presenterades samlades anställda och fackligt förtroendevalda inom ST utanför riksdagen för att protestera mot att regeringen inte skjuter till mer pengar till Arbetsförmedlingen. ”Om neddragningarna blir verklighet så raderas förutsättningarna för en nationell sammanhållen arbetsmarknadspolitik”, säger STs ordförande Britta Lejon till Publikt.
KRIMINALVÅRDENNyhetKriminalvården fick 335 extra miljoner kronor i vårändringsbudgeten. Men myndigheten hade begärt 800 miljoner. ”Det här löser inte våra problem”, säger STs avdelningsordförande Per Sunneborn.