Israelblogg inget skäl för omplacering

MIGRATIONSVERKET2009-09-28

Migrationsverket gjorde fel när de omplacerade en enhetschef som drev en Israelvänlig blogg. Det slår JO Hans-Gunnar Axberger fast.

Lennart Eriksson hade varit enhetschef på Migrationsverket sedan 2002 och skulle hösten 2007 återgå i tjänst efter ett ”friår” när han blev omplacerad. Ansvarig för beslutet var den nye verksamhetsområdeschefen Eugène Palmér.

Motiveringen var att Lennart Eriksson på sin hemsida gav ett offentligt och oreserverat stöd till Israel i Palestinakonflikten. Med hänsyn till att Migrationsverket tar emot många asylsökande palestinier går sådana uttalanden inte att förena med arbetet som chef för en asylenhet, ansåg Eugène Palmér.

Det noterades också att Lennart Eriksson uttryckt beundran för general Patton, som bland annat gjort sig känd för bristande lojalitet med sina överordnade.

Lennart Eriksson tog dock strid i domstol, och fick rätt. Enligt tingsrättens dom var omplaceringen att betrakta som en uppsägning, och för en sådan fanns ingen saklig grund. Migrationsverket fick betala sammanlagt 1,5 miljoner kronor i skadestånd och ersättning för rättegångskostnader.

Det Justitieombudsmannen, JO, nu bedömt är om det ändå skulle kunna ha funnits fog för myndighetens agerande. Offentligt anställda har en vidsträckt yttrandefrihet, men den är inte utan undantag. Det kan uppstå situationer där exempelvis en beslutsfattares offentliggjorda åsikter kan skada allmänhetens förtroende för verksamheten, ungefär på samma sätt som vid jäv.

Men JO Hans-Gunnar Axberger kommer fram till att Migrationsverket inte konkret har kunnat visa hur Lennart Erikssons blogg skulle kunna skada allmänhetens och de sökandes tilltro till verkets opartiskhet. Han ifrågasätter det också i sak:

”Yttrande- och åsiktsfriheten har stark förankring i det svenska samhället. Förståelsen för att den som arbetar i det allmännas tjänst har rätt till sina privata åsikter och att dessa inte behöver vara representativa för den myndighet där vederbörande tjänstgör torde vara allmänt utbredd”.

JO har inte heller kunnat hitta något rättsfall där en domstol godkänt att myndigheter ingripit mot en anställds yttrandefrihet med hänvisning till allmänhetens förtroende för verksamheten. Däremot finns flera kända fall där domstolar tydligt avvisat sådana motiveringar:

  • En häktesvakt med främlingsfientliga åsikter fick enligt Arbetsdomstolen inte omplaceras.
  • En polisinspektör som skickat främlingsfientliga mejl till Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu fick varken avskedas eller sägas upp, enligt Arbetsdomstolen.
  • En praktikant vid Sveriges ambassad i Israel fick efter beslut av Justitiekanslern rätt till skadestånd för att hans praktik avbrutits i förtid. Praktikanten tillhörde en organisation inom extremhögern.
  • Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

    ÄMNEN:

    Arbetsrätt
    Typ
    Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
    Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

    Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

    Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
    CAPTCHA