Ja till tyskt storfack

FEM BLIR ETT2003-12-16

På olika kongresser beslutade fem tyska fackförbund att bilda det gemensamma storfacket ver.di. Men in i det sista var det oklart om de offentliganställda i ÖTV skulle delta.

Av:  Christoph Andersson

Berlins mässhallar i mitten av mars. På ÖTVs extra kongress genomförde 541 delegater en sluten omröstning. Den gällde upplösningen av det egna förbundet. Likaså om 1,5 miljoner ÖTV-medlemmar skulle föras över till ver.di eller inte. Minst 80 procent av delegaterna måste rösta för en upplösning, enligt stadgarna.

På förbundets ordinarie kongress i Leipzig förra året stoppade kritikerna tillfälligt ÖTVs deltagande i projektet. Huvudargumentet var att övriga förbund ville minska ÖTVs regionala organisation, med fackexpeditioner i varje medelstor stad. Följden blev att bara 65 procent röstade för ver.di. Det räckte inte för att upplösa ÖTV.
– Men nu har vi 474 jaröster. Det innebär att drygt 87 procent röstat för ver.di, förklarade kongressens rösträknare.
Buropen tystnade och jubel utbröt i salen. Även övriga förbund lyckades uppnå stadgeenlig majoritet för att kunna upplösa sig själva. Hos handels- och banktjänstemännen i HBV röstade 84 procent för ver.di. Hos journalistfacket IG Medien 80 procent och hos tjänstemannaförbundet DAG 89. Störst gensvar blev det hos de postanställda i DPG. Där röstade över 90 procent för ver.di.
– Visserligen är det bra att ver.di äntligen blir verklighet, säger en kritisk ÖTV-are på kongressen. Men jag har hittills inte träffat en enda vanlig medlem som gillar idén med ett megafack. Tyvärr är det hela ett gigantiskt funktionärsprojekt, med inslag av mygel och kohandel. 
Exempelvis hade ÖTVs ordförande Frank Bsirske förhandlat med övriga förbund om att flera ledande poster i ver.di skulle tillfalla ÖTV. De var på förhand reserverade för några av ÖTVs mest kritiska avdelningsordföranden.

Följden blev att dessa höll inne med sina åsikter på kongressen i Berlin. Dessutom hade Bsirske lyckats driva igenom att ÖTVs regionala organisation ska förbli intakt.
– Bara i storstäderna måste de offentliganställda acceptera färre fackexpeditioner, förklarar Hubert Schmalz som varit ansvarig för ver.di-samordningen på ÖTVs förbundskansli.
Bsirskes största seger var dock att själv bli vald till ver.dis förste ordförande. Därmed är han den förste icke-socialdemokraten på en så hög post. Själv tillhör han De Gröna.
– Vi har mycket att lära av exempelvis Greenpeace, sade Bsirske i sitt första tal som ver.di-ordförande. Vi måste säkra fackföreningsrörelsens långsiktiga överlevnad.

Utan ver.di skulle exempelvis journalist- och grafikerförbundet IG Medien riskera att gå i omedelbar konkurs. Förra året tvingades IG Medien att inteckna sitt eget kansli för att kunna genomföra en strejk.
– Tack vare ver.di förfogar vi, de forna fem förbunden, över sammanlagt två miljarder mark i strejkmedel. Det gör att vi kan sätta kraft bakom orden, förklarar Michael Wübbels som är presstalesman hos ver.di.

Störst i världen

ver.di står för Förenade tjänstefacket och har cirka tre miljoner medlemmar. Därmed är det världens största fackförbund. Antalet ombudsmän och funktionärer uppgår till 5 000, varav en stor del kommer att arbeta i det nya kansliet i Berlin.
De forna fem förbunden kommer i princip att bestå som avdelningar inom ver.di. Det nya tjänstefacket utmanar tyska IG Metall, som med sina 2,7 miljoner medlemmar varit det hittills mäktigaste förbundet i Tyskland. Stridigheter väntas om gränsdragningen mellan förbunden. Båda vill organisera anställda inom IT-branschen.
Bildandet av ver.di innebär att tyska DGB, motsvarigheten till TCO och LO, kan komma att upplösas i framtiden.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA