Kamp väntar om framtidens pensioner

TJÄNSTEPENSION2014-12-09

Den fackligt förhandlade tjänste­pensionen blir en allt viktigare del av vår pension. Den står i många fall för en dryg femtedel av pensionens värde. Nu vill Arbetsgivarverket förändra tjänstepensions­avtalet för statligt anställda, något som kommer att påverka dem som är födda 1987 eller senare.

Med dagens pensionssystem kommer unga att få en lägre allmän pension än dagens pensionärer. Men försämringar i den allmänna pensionen vägs i viss mån upp av kollektivavtalade tjänstepensioner.

Arbetsgivarverket vill göra om det statliga tjänstepensionsavtalet i linje med de nya avtalen inom de privata och kommunala sektorerna. Sedan början av hösten arbetar parterna med en analys av det nuvarande avtalet PA03. På den fackliga sidan sitter Offentlig­anställdas förhandlingsråd, OFR, samt Saco-S och Seko. STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar är förhandlingsledare för de åtta förbund inom OFR som berörs.

– Den stora frågan för vår del är att behålla värdet i pensionen, säger hon.

Till skillnad från de andra stora avtalen på arbets­marknaden ger PA03 till viss del en förmåns­bestämd pension för personer med hög inkomst. Förmånsbestämd pension innebär, något förenklat, att arbetsgivaren garanterar en viss andel av de sista arbetsårens lön i tjänste­pension.

Det gäller för dem som har en slutlön på över 7,5 inkomstbasbelopp per år, vilket motsvarar omkring 35 000 kronor i månaden. Den förmånsbestämda pensionsdelen är 60 procent av det överskjutande beloppet.

– Det är ganska många som berörs av det i staten, säger Svante Uhlin, pensionsexpert på OFR. En anställd på Försäkringskassan som i dag har 34 000 kronor i månaden kan bli specialist eller chef och sluta på 44 000 kronor. Då baseras den förmånsbaserade pensionen på lönen under de sista åren.

Bland statsanställda med löner över 7,5 basbelopp ligger männens löner i genomsnitt 9 000 kronor över den nivån. För kvinnor är snittet 7 000 kronor över 7,5 inkomstbasbelopp.

Statsanställda födda 1972 eller tidigare har dessutom en förmåns­bestämd del i sin tjänstepension även på löner upp till 7,5 basbelopp. Det beror på övergångsregler från ett tidigare avtal.

I övrigt är den statliga tjänstepensionen avgiftsbestämd. Arbetsgivaren avsätter motsvarande 4,5 procent av lönen till pension. Knappt hälften placeras i en traditionell pensionsförsäkring i förvaltningsbolaget Kåpan, resten får den enskilde placera efter eget huvud.

Arbetsgivarverkets ambition är emellertid att gå över till en renodlat avgiftsbestämd modell för dem som är födda 1987 och senare. Därmed skulle tjänstepensionen för dagens unga inte värdesäkras till någon del.

– I ett avgiftsbestämt system kan man säga att arbetsgivaren har avhänt sig ansvaret för pensionernas värde, säger Svante Uhlin.

En annan skillnad mellan avgifts­bestämd och förmånsbestämd tjänste­pension är att den avgiftsbestämda baseras på hela livsinkomsten, precis som den allmänna pensionen. För att få full förmånsbestämd pension räcker det att ha arbetat i 30 år.

I de två andra stora pensionsavtalen, privata ITP1 och kommunala AKAP-KL, har unga anställda helt avgifts­bestämda pensioner. Äldre har kvar en förmånsdel, då de fortfarande omfattas av tidigare avtal.

I en överenskommelse förra hösten skrev parterna i staten under på att inriktningen för arbetet med ett nytt pensionsavtal ska vara premiebestämda pensioner. Men Åsa Erba-Stenhammar anser inte att det innebär att facken bundit sig för det, utan enbart att man ska titta på förutsättningarna för en sådan modell.

– Och vi tror att det ser annorlunda ut i staten än på den övriga arbetsmarknaden. Man kommer in senare, och gör en senare lönekarriär, så man kan inte kopiera andra avtal rakt av.

ST driver kampanjen »Glad pensionär« på sin hemsida för att bilda opinion för ett bra tjänstepensionsavtal. Där hävdas att statligt anställda har marknadens bästa tjänstepensioner. Förutom reglerna om förmånsbestämd pension har statliga PA03 bättre sjukförmåner och efterlevandeskydd, enligt Svante Uhlin.

Därtill kommer den statliga delpensionen, som facken vill förbättra. Uppgörelsen om delpension innebär att den som fyllt 61 år kan ansöka om delpension upp till 50 procent av arbetstiden, och behålla 80 procent av lönen.

Det statliga delpensionsavtalet var bland annat en kompensation för att facken accepterat andra förändringar i tjänstepensionen. Men nu tycker OFR att tillämpningen av avtalet bör ses över, och att delpension i större utsträckning ska bli en rättighet.

– I fjol var det 1 200 personer som beviljades delpension, för några år sedan var det 1 800, säger Svante Uhlin. Dessutom är omfattningen i tid mind­re. Och ofta måste de lokala facken svälja att delpensionerna betalas med omställningspengar.

Statlig och privat tjänstepension

Statlig
PA03:
  • Arbetsgivaren avsätter motsvarande 4,5 procent av lönen till en avgiftsbestämd pension. Den enskilde placerar själv drygt hälften av beloppet, resten placeras i en traditionell pensionsförsäkring som förvaltas av Kåpan Pensioner.
  • En förmånsbestämd pension för inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp på 60 procent av det överskjutande beloppet.
  • En förmånsbestämd pension för födda före 1973. Är under utfasning och ger sjunkande andelar ju yngre man är. Den som är född 1949 får 8,2 procent av slutlönen, den som är född 1972 får endast 0,5 procent.
  • Förutsättningen för full förmånsdel är att man arbetat i 30 år.
 
Privat
ITP1: Gäller för tjänstemän födda 1979 och senare
  • Arbetsgivaren avsätter motsvarande 4,5 procent av lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent av lönedelar över den nivån. Pengarna placeras utifrån individens val. Traditionell pensionsförsäkring för den som inte väljer.
ITP2: Gäller tjänstemän födda 1978 eller tidigare.
  • En premiebestämd del på 2 procent av lönen upp till 30 inkomstbasbelopp.
  • Anställda med minst 30 års tjänstetid får en förmånsbestämd del på 10 procent av slutlönen upp till 7,5 basbelopp, 65 procent från 7,5 till 20 basbelopp och 32,5 procent från 20 till 30 basbelopp. Den som har kortare anställningstid får mindre.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA