Annons:
Migrationsverket har tagit fram en särskild blankett som kan användas av den som vill få ett beslut i ett ärende. Det kan göras när handläggningen av ärendet pågått i sex månader.Bild:Elis Hoffman
Statsförvaltning
Nyhet
AVAnn Dahlin0 kommentarerTyck till!

Klagande kan gå före i kön

De som fått vänta länge på ett myndighetsbeslut kan sedan 1 juli begära att deras ärenden ska avgöras. På Migrations­verket har lagen fått stora konsekvenser: I slutet av september hade över 7  600 sådana begäranden kommit in och drygt 200 fall gått vidare till domstol.

I somras trädde en ny förvaltningslag för stat, kommuner och landsting i kraft. En av nyheterna är att enskilda som väntat i över sex månader på ett myndighetsbeslut kan begära att handläggningen ska bli klar, så kallad dröjsmålstalan.

Om myndigheten svarar att den inte kommer att kunna avgöra ärendet snabbt kan den enskilde överklaga i domstol. Och domstolen kan besluta att myndigheten måste fatta sitt beslut inom en viss tid eller snarast möjligt.

När förslaget var ute på remiss i vintras varnade flera myndigheter för att det skulle leda till ökad arbetsbörda. Andra pekade på risken att ärenden där sökande krävt ett snabbt beslut skulle få förtur, medan andra skulle få vänta ännu längre.

Båda dessa farhågor har besannats på Migrationsverket. Sedan 1 juli har myndigheten fått ta emot en strid ström av krav på avgöranden, nästan 2 000 i månaden.

– Vi visste att det fanns en potential för detta, säger Fredrik Beijer, chef för Migrationsverkets rättsavdelning. Vi har fortfarande problem med ärendebalansen när det gäller medborgarskap och anknytning.

Långa handläggningstider i kombination med den nya förvaltnings­lagens krav har skapat en »relativt svår situation« för Migrationsverket, anser Fredrik Beijer. När myndigheten jobbar på att minska balanserna är strategin normalt att de äldsta ärendena går först. Det är inte möjligt när männi­skor begär ett snabbt beslut enligt de nya reglerna.

– De ärendena får förtur. Ibland har vi argumenterat för att andra ärenden måste avgöras först, men det håller inte i domstol.

Efter en begäran om beslut ska myn­dig­heten antingen avgöra ärendet inom fyra veckor eller avslå begäran. Migrationsverket hade i slutet av september snabbehandlat närmare 1 800 ärenden och avslagit begäran om snabb behandling i 4 750 fall. Av de senare har 205 begärt ett domstols­avgörande.

– Om vi efter det får ett föreläggande från en domstol att fatta beslut får ärendet en andra förtur, där vi måste ändra våra prioriteringar, konstaterar Fredrik Beijer.

Han tror att en förklaring till de många kraven på beslut är att beslutet är så viktigt för den sökande, viktigare än de flesta andra förvaltningsbeslut.

– Om man exempelvis väntar på att en anhörig ska få komma till Sverige blir det kanske så att livet kretsar gans­ka mycket kring den frågan.

Fredrik Beijer räknar med att Migrationsverket får ägna en hel del tid även framöver åt den här typen av ärenden. Det ökade trycket kommer samtidigt som myndighetens budgetanslag minskar, och samtidigt som personalen slutar i snabbare takt än vad arbetsgivaren önskar.

– Handläggarnas höga arbetsbelastning är ett stort problem. Möjligheten att kräva ett beslut kan göra det rörigt och stressigt för hand­läggarna, men vi har lagt en hel del kraft på att kommunicera till medarbetarna att ansvaret ligger på myndigheten, inte på dem.

STs avdelningsordförande Sanna Norblad säger att hon än så länge inte fått några signaler från medlemmarna om att de påverkats av möjligheten att kräva snabbare handläggning.

– Men det kan nog störa medarbetarnas känsla för rättvisa. Man kanske går hem efter en arbetsdag och känner att ett utdraget ärende blir liggande för att någon annan går före.

På andra myndigheter tycks dock effekter av den nya lagen hittills i stort sett ha uteblivit, visar svaren från Polisen, Skatteverket, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Lantmäteriet, Länsstyrelsen i Stockholms län och Centrala studiestödsnämnden, CSN.

Några av dem hade förberett sig på en tuff situation.

– Vi befarade att det skulle komma väldigt mycket på en gång, en flodvåg av yrkanden, säger Gustav Mark, jurist inom Lantmäteriets sektion för fastighetsrätt.

Orsaken till Lantmäteriets bävan var att myndigheten har väldigt långa handläggningstider. Mellan 85 och 90 procent av ärendena ligger kvar på bordet efter ett halvår. Myndigheten förberedde sig därför på den nya lagen genom att skapa särskilda rutiner, stödmaterial på intranätet och en stödfunktion.

– Men det hände ingenting! säger Gustav Mark. Vår mottagnings­central, som alla handlingar går igenom, har bara fått en enda begäran om beslut. Det är lite förvånande.

Han misstänker att kunskapen om den nya lagen ännu inte är särskilt spridd, och att de som hört talas om den kanske inte har analyserat vilka konsekvenser den kan få för det egna ärendet. Även på myndigheterna finns en del frågetecken, säger han.

– Hur kommer processen att se ut och hur påverkas handläggningen? Det kan finnas osäkerheter innan det etableras en praxis. Det ska bli väldigt intressant att följa utvecklingen.

Också på Länsstyrelsen i Stockholms län konstaterar man att genom­slaget för den nya möjligheten att begära beslut i ett ärende låter vänta på sig. Myndigheten har hittills endast haft ett sådant ärende, och det avvisades av formella skäl, enligt Sara Beckman, chef för enheten för överklaganden och juridiskt stöd.

Inom det nätverk som länsstyrelsernas jurister har finns också bara rapporter om enstaka fall, säger hon.

Men ett skäl till att det kan bli fler ärenden framöver är att den nya lagen även ställer kravet att myndigheterna ska informera enskilda vars ärenden riskerar »väsent­liga förseningar«.

På Sara Beckmans enhet skickas unge­fär 50 sådana meddelanden per månad. Den typen av meddelanden brukar ge upphov till frågor, som i sin tur leder till telefonsamtal. Det blir i så fall något av ett moment 22, säger hon.

– Om många hör av sig kommer vi att behöva lägga tid på att svara på frågor om detta i stället för att sköta vanlig handläggning, som då försenas. Samtidigt förstår jag vad lagstiftaren vill komma åt. Det är inte okej att myndigheter inte tillsätter resurser så att man klarar rimliga handläggningstider.

Länsstyrelsen har inte bedömt vilka resurser som kan behövas framöver för överklaganden.

– Det dröjer nog till årsskiftet 2019–2020 innan vi kan se det fullt ut, tror Sara Beckman.

STs ordförande Britta Lejon be­dömer att flera inslag i den nya förvaltningslagen innebär högre servicekrav, vilket kan leda till att mer personal behövs.

– Vad gäller möjligheten till dröjsmålstalan är det lite tidigt att uttala sig om effekterna, men Publikts enkät visar att den fått omedelbart genomslag på åtminstone ett ställe, säger hon.

Så fungerar den nya förvaltningslagen
  • Myndigheter måste informera de berörda om ett ärende väntas bli väsentligt försenat.
  • När en enskild väntat på ett beslut i sex månader kan denne begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Myndig­heten har då fyra veckor på sig att avslå eller bifalla begäran.
  • Den enskilde kan överklaga ett sådant avslagsbeslut till domstol eller annan högre instans.
  • Den högre instansen kan förelägga myndigheten att besluta om ärendet snarast eller inom viss tid.
  • Den nya lagen gäller sedan 1 juli 2018.
Bli den första att tycka till!
Ny säkerhetsskyddslagNyhetNär en anställd med säkerhetsklassad tjänst inte fick behålla sina arbetsuppgifter utan att få veta varför väckte det oro på MSB. Nu varnar fack och arbetsgivare för att en ny lag kan leda till att det blir fler sådana fall.
FackligtNyhetTidningen Publikt är nominerad till Fackförbundspressens journalistpris i klassen bästa kommenterande text för Per Naroskins krönika "Duglighet är en undervärderad egenskap".
StatsförvaltningNyhetAntalet anställda i staten minskade under förra året, för första gången sedan 2008. Det framgår av Arbetsgivarverkets årliga löneutvecklingsrapport. Andelen kvinnor bland statens anställda fortsätter att öka och är nu 52 procent.
Aktivitetsbaserat kontorFördjupningLinda Fors och Marie-Louise Häggman tar plats på den eftertraktade sjätte våningen i Trafikverkets regionkontor i Göteborg. Marie-Louise Häggman var först skeptisk inför flytten till aktivitetsbaserat kontor. ”Även om allt inte är perfekt har det ändå blivit mycket bättre än befarat”, säger hon.
A-kassanNyhetInspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, beräknar att felaktiga utbetalningar från a-kassan kostade minst 261 miljoner kronor under 2017.
ArbetsförmedlingenNyhetFlera medier rapporterar att Arbetsförmedlingen kommer att lägga ned betydligt fler än de 130 kontor som tidigare aviserats. Men myndigheten dementerar uppgifterna.
HÖGSKOLANNyhetDet är positivt att Styr- och resursutredningen vill ge lärare och forskare ökat inflytande, menar fackliga förtroendevalda och forskare som Publikt talat med. Men de befarar att en ökad frihet för lärosätena att fördela sina resurser kan leda till konflikter.
RättsväsendetNyhetJustitieminister Morgan Johansson lovar att rättsväsendets myndigheter kommer att få höjda anslag i vårbudgeten. Enligt ministern var det regeringens avsikt att redan i höstas räkna upp anslagen.
DOMSTOLARNyhetRegeringen föreslår flera lagändringar som ska förbättra säkerheten och integriteten i svenska domstolar. TCO har tidigare kritiserat de delar av förslaget som kan försvåra journalistisk bevakning av rättegångar.
HÖGSKOLANNyhetArbetsgivaren gör inte tillräckligt mot sexuella trakasserier och en ”destruktiv arbetsmiljö”, sägs det i en anmälan till Arbetsmiljöverket rörande institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet.
HögskolanNyhetYtterligare fyra personer kommer att ställas inför rätta för fusk på högskoleprovet, uppger Dagens Nyheter. De finns bland dem som polisen hittade i fuskföretagets kundlistor.
RättsväsendetNyhetDe prognoser rättsväsendets myndigheter levererar till regeringen är så dåliga att de knappt går att använda för planeringen. Det anser Statskontoret efter en granskning.
ArbetsförmedlingenNyhetAllt fler anställda söker sig från Arbetsförmedlingen efter vinterns varsel om uppsägning av 4 500 medarbetare, skriver Arbetsvärlden. I februari ökade antalet avgångar med 37 procent jämfört med samma månad i fjol.
MIGRATIONSVERKETNyhetEn anställd på Migrationsverket skrev i ett mejl till en sökande att hen skulle betala 100 000 kronor för att få hjälp av en handläggare. Chefen ville ge den anställde sparken men myndighetens personalansvarsnämnd nöjde sig med löneavdrag.
ForskningNyhetAndelen svenskar som påbörjar en forskarutbildning har halverats de senaste tio åren, konstaterar Universitetskanslersämbetet, UKÄ, i en analys. Det kan inte helt förklaras av att man börjar sina doktorandstudier senare eller små årskullar, skriver myndigheten.
KriminalvårdenNyhetJustitieombudsmannen inleder nu en utredning med anledning av platsbristen i häktena. Det är allvarligt att bristen på platser i landets häkten leder till att kraven i rättegångsbalken inte uppfylls - en häktad ska bli förd till häkte utan dröjsmål, konstaterar chefs-JO Elisabeth Rynning.
SPÅRTRAFIKENNyhetLokförare som är med om tillbud riskerar att få vänta i timmar på någon som kommer ut och möter dem vid olycksplatsen. Skyddsombud har uppmärksammat arbetsgivaren MTR på problemet i flera år, enligt en anmälan till Arbetsmiljöverket.
DomstolNyhetRegeringen vill att det ska gå snabbare att utse en offentlig försvarare åt bland andra unga kriminella. Domstolsverket får därför i uppdrag att föreslå hur utvidgad beredskap för brådskande beslut ska kunna ordnas.
KriminalvårdenNyhetRegeringen vill ha hårdare kontroll av villkorligt frigivna. Därför föreslås att den som blir villkorligt frigiven ska kunna få elektronisk fotboja, exempelvis för att skydda brottsoffer.
ArbetsmiljöNyhetMobbning påverkar inte bara den individ som mobbas, enligt ny dansk forskning. Risken för långtidssjukskrivning ökar med omkring 20 procent för alla på en arbetsplats där mobbning förekommer.
EUNyhetEU har enats om nya regler för att skydda visselblåsare som slår larm om brott mot EUs lagar. Överenskommelsen välkomnas av bland andra Europafacket och Transparency International, TI.
PolisenNyhetJustitieombudsmannen, JO, kritiserar en hög chef inom Polisen för att ha använt sin privata e-postadress i tjänsten. Med en privat e-postadress finns risk för att allmänna handlingar inte diarieförs och att utlämnande försvåras, menar JO.
UpphandlingNyhetDet händer att statliga myndigheter gör inköp från företag som har koppling till myndighetens anställda eller anställdas närstående. Det finns stor risk för förtroendeskada i samband med sådana inköp, konstaterar Riksrevisionen.
ArbetsmarknadNyhetArbetslösheten sjunker snabbare bland män än bland kvinnor, enligt Arbetsförmedlingen. En förklaring är att allt fler utrikes födda män får jobb. Antalet arbetslösa har minskat med 18 000 personer det senaste året.
SidaNyhetEn av de fyra svenska medborgare som omkom vid flygkraschen i Etiopien i söndags var anställd vid Sida, bekräftar myndigheten i ett pressmeddelande.
IT-säkerhetNyhetFörsvarets radioanstalt, FRA, och Åklagarmyndigheten har hittat allvarliga it-brister i ett lönesystem som används av både stat, regioner och kommuner. Statens servicecenter är mitt uppe i arbetet med att införa det för fler statliga myndigheter, rapporterar Dagens Nyheter.
JämställdhetNyhetUnder 2018 ökade andelen kvinnliga chefer i staten, visar Arbetsgivarverkets statistik. Av drygt 17 000 statliga chefer var 44 procent kvinnor. Andelen har ökat med en procentenhet per år.