Annons:
Migrationsverket har tagit fram en särskild blankett som kan användas av den som vill få ett beslut i ett ärende. Det kan göras när handläggningen av ärendet pågått i sex månader.Bild:Elis Hoffman
Statsförvaltning
Nyhet
AVAnn Dahlin0 kommentarerTyck till!

Klagande kan gå före i kön

De som fått vänta länge på ett myndighetsbeslut kan sedan 1 juli begära att deras ärenden ska avgöras. På Migrations­verket har lagen fått stora konsekvenser: I slutet av september hade över 7  600 sådana begäranden kommit in och drygt 200 fall gått vidare till domstol.

I somras trädde en ny förvaltningslag för stat, kommuner och landsting i kraft. En av nyheterna är att enskilda som väntat i över sex månader på ett myndighetsbeslut kan begära att handläggningen ska bli klar, så kallad dröjsmålstalan.

Om myndigheten svarar att den inte kommer att kunna avgöra ärendet snabbt kan den enskilde överklaga i domstol. Och domstolen kan besluta att myndigheten måste fatta sitt beslut inom en viss tid eller snarast möjligt.

När förslaget var ute på remiss i vintras varnade flera myndigheter för att det skulle leda till ökad arbetsbörda. Andra pekade på risken att ärenden där sökande krävt ett snabbt beslut skulle få förtur, medan andra skulle få vänta ännu längre.

Båda dessa farhågor har besannats på Migrationsverket. Sedan 1 juli har myndigheten fått ta emot en strid ström av krav på avgöranden, nästan 2 000 i månaden.

– Vi visste att det fanns en potential för detta, säger Fredrik Beijer, chef för Migrationsverkets rättsavdelning. Vi har fortfarande problem med ärendebalansen när det gäller medborgarskap och anknytning.

Långa handläggningstider i kombination med den nya förvaltnings­lagens krav har skapat en »relativt svår situation« för Migrationsverket, anser Fredrik Beijer. När myndigheten jobbar på att minska balanserna är strategin normalt att de äldsta ärendena går först. Det är inte möjligt när männi­skor begär ett snabbt beslut enligt de nya reglerna.

– De ärendena får förtur. Ibland har vi argumenterat för att andra ärenden måste avgöras först, men det håller inte i domstol.

Efter en begäran om beslut ska myn­dig­heten antingen avgöra ärendet inom fyra veckor eller avslå begäran. Migrationsverket hade i slutet av september snabbehandlat närmare 1 800 ärenden och avslagit begäran om snabb behandling i 4 750 fall. Av de senare har 205 begärt ett domstols­avgörande.

– Om vi efter det får ett föreläggande från en domstol att fatta beslut får ärendet en andra förtur, där vi måste ändra våra prioriteringar, konstaterar Fredrik Beijer.

Han tror att en förklaring till de många kraven på beslut är att beslutet är så viktigt för den sökande, viktigare än de flesta andra förvaltningsbeslut.

– Om man exempelvis väntar på att en anhörig ska få komma till Sverige blir det kanske så att livet kretsar gans­ka mycket kring den frågan.

Fredrik Beijer räknar med att Migrationsverket får ägna en hel del tid även framöver åt den här typen av ärenden. Det ökade trycket kommer samtidigt som myndighetens budgetanslag minskar, och samtidigt som personalen slutar i snabbare takt än vad arbetsgivaren önskar.

– Handläggarnas höga arbetsbelastning är ett stort problem. Möjligheten att kräva ett beslut kan göra det rörigt och stressigt för hand­läggarna, men vi har lagt en hel del kraft på att kommunicera till medarbetarna att ansvaret ligger på myndigheten, inte på dem.

STs avdelningsordförande Sanna Norblad säger att hon än så länge inte fått några signaler från medlemmarna om att de påverkats av möjligheten att kräva snabbare handläggning.

– Men det kan nog störa medarbetarnas känsla för rättvisa. Man kanske går hem efter en arbetsdag och känner att ett utdraget ärende blir liggande för att någon annan går före.

På andra myndigheter tycks dock effekter av den nya lagen hittills i stort sett ha uteblivit, visar svaren från Polisen, Skatteverket, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Lantmäteriet, Länsstyrelsen i Stockholms län och Centrala studiestödsnämnden, CSN.

Några av dem hade förberett sig på en tuff situation.

– Vi befarade att det skulle komma väldigt mycket på en gång, en flodvåg av yrkanden, säger Gustav Mark, jurist inom Lantmäteriets sektion för fastighetsrätt.

Orsaken till Lantmäteriets bävan var att myndigheten har väldigt långa handläggningstider. Mellan 85 och 90 procent av ärendena ligger kvar på bordet efter ett halvår. Myndigheten förberedde sig därför på den nya lagen genom att skapa särskilda rutiner, stödmaterial på intranätet och en stödfunktion.

– Men det hände ingenting! säger Gustav Mark. Vår mottagnings­central, som alla handlingar går igenom, har bara fått en enda begäran om beslut. Det är lite förvånande.

Han misstänker att kunskapen om den nya lagen ännu inte är särskilt spridd, och att de som hört talas om den kanske inte har analyserat vilka konsekvenser den kan få för det egna ärendet. Även på myndigheterna finns en del frågetecken, säger han.

– Hur kommer processen att se ut och hur påverkas handläggningen? Det kan finnas osäkerheter innan det etableras en praxis. Det ska bli väldigt intressant att följa utvecklingen.

Också på Länsstyrelsen i Stockholms län konstaterar man att genom­slaget för den nya möjligheten att begära beslut i ett ärende låter vänta på sig. Myndigheten har hittills endast haft ett sådant ärende, och det avvisades av formella skäl, enligt Sara Beckman, chef för enheten för överklaganden och juridiskt stöd.

Inom det nätverk som länsstyrelsernas jurister har finns också bara rapporter om enstaka fall, säger hon.

Men ett skäl till att det kan bli fler ärenden framöver är att den nya lagen även ställer kravet att myndigheterna ska informera enskilda vars ärenden riskerar »väsent­liga förseningar«.

På Sara Beckmans enhet skickas unge­fär 50 sådana meddelanden per månad. Den typen av meddelanden brukar ge upphov till frågor, som i sin tur leder till telefonsamtal. Det blir i så fall något av ett moment 22, säger hon.

– Om många hör av sig kommer vi att behöva lägga tid på att svara på frågor om detta i stället för att sköta vanlig handläggning, som då försenas. Samtidigt förstår jag vad lagstiftaren vill komma åt. Det är inte okej att myndigheter inte tillsätter resurser så att man klarar rimliga handläggningstider.

Länsstyrelsen har inte bedömt vilka resurser som kan behövas framöver för överklaganden.

– Det dröjer nog till årsskiftet 2019–2020 innan vi kan se det fullt ut, tror Sara Beckman.

STs ordförande Britta Lejon be­dömer att flera inslag i den nya förvaltningslagen innebär högre servicekrav, vilket kan leda till att mer personal behövs.

– Vad gäller möjligheten till dröjsmålstalan är det lite tidigt att uttala sig om effekterna, men Publikts enkät visar att den fått omedelbart genomslag på åtminstone ett ställe, säger hon.

Så fungerar den nya förvaltningslagen
  • Myndigheter måste informera de berörda om ett ärende väntas bli väsentligt försenat.
  • När en enskild väntat på ett beslut i sex månader kan denne begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Myndig­heten har då fyra veckor på sig att avslå eller bifalla begäran.
  • Den enskilde kan överklaga ett sådant avslagsbeslut till domstol eller annan högre instans.
  • Den högre instansen kan förelägga myndigheten att besluta om ärendet snarast eller inom viss tid.
  • Den nya lagen gäller sedan 1 juli 2018.
Bli den första att tycka till!
Göteborgs universitetNyhetPolisen har sprängt den misstänkta bomb som hittades utanför Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet i morse. "Det är rädsla, oro, sorg och ilska", säger sekretariatets föreståndare Maria Gröönros till Publikt.
NaturvårdsverketNyhetDen nya budgeten som riksdagen röstade igenom förra veckan får stora konsekvenser för Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. "Det är första gången jag är med om en så här stor neddragning på miljöområdet." säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger, till tidningen Altinget.
Göteborgs universitetNyhetEn misstänkt bomb har hittats vid Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. Ett stort område är avspärrat och en hög smäll har hörts, rapporterar Expressen.
JulklapparNyhetSomliga ger en julklapp värd flera hundra kronor, andra inget alls. Synen på julgåvor delar statliga arbetsgivare. Forskaren Stefan Tengblad tror att julgåvor kan ha betydelse för anställdas lojalitet och engagemang.
JämställdhetNyhetDen svenska integrationspolitiken saknar jämställdhetsperspektiv, visar en granskning från Riksrevisionen. Tydligast märks det när det gäller förankring på arbetsmarknaden för utrikes födda kvinnor och män.
LÖNERNyhetFöreningen Lönelotsarna och dess grundare och frontfigurer Anita Harriman, Lena Johansson och Marie Trollvik tilldelas STs arbetslivspris 2018. "Det här priset är en enorm kick för oss, och hedrande", säger Marie Trollvik, som är föreningens ordförande.
DiskrimineringNyhetEn tolkförmedling för döva och hörselskadade stäms i Arbetsdomstolen, AD, sedan en döv sökande till en tjänst som receptionist inte ens kallats till intervju, uppger Arbetet.
JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETENNyhetSom väntat har riksdagens arbetsmarknadsutskott föreslagit att Jämställdhetsmyndighetens anslag avvecklas med sikte på nedläggning i december 2019. ”Medarbetarna är arga, ledsna och oroliga”, säger STs avdelningsordförande Lena Bjurving.
HälsaNyhetVar fjärde kvinna med anställning uppger att hon har sömnbesvär ofta eller mycket ofta jämfört med 16 procent av männen, visar en undersökning från Avonova. Minst sömnproblem har de som är under 30 år.
SjukskrivningarNyhetRiksrevisionen söker svaret på varför kvinnor är mer sjukskrivna än män och ska undersöka om män och kvinnor bedöms olika i sjukskrivningsprocessen. I dag vet vi väldigt lite om vårdgivarnas roll, kommenterar Pathric Hägglund, projektledare på Riksrevisionen.
ArbetsmiljöverketNyhetTiden från skyddsombudets larm till Arbetsmiljöverkets inspektion blir allt längre, visar en granskning som Arbetet gjort. För hälften av alla anmälningar som kom in 2017 dröjde det mer än 33 dagar till inspektion.
HögskolanNyhetStudenternas prestationer i högskolan blir allt bättre, enligt en rapport från Universitetskanslersämbetet, UKÄ. Unga kvinnliga studenter som läser på ett program presterar bäst.
Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremismNyhetStatens satsning mot våldsbejakande extremism har fått ett bra genomslag. Det är Statskontorets slutsats i en utvärdering av arbetet kring den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism.
Kungliga MyntkabinettetNyhetEn före detta anställd vid Kungliga Myntkabinettet åtalas för grovt häleri. Han misstänks ha sålt stulna mynt från sin förra arbetsplats till ett värde av fyra miljoner kronor, rapporterar SVT.
SkatteverketNyhetSkatteverket stoppar flera interna it-system sedan anonyma anmälare påtalat att de kan vara olagliga, rapporterar Expressen. I ett av systemen ska kontoutdrag från privatpersoner ha sparats och gjorts sökbara.
ArbetsmarknadNyhetArbetsförmedlingen skriver upp prognosen för tillväxten av nya jobb, Den svenska arbetsmarknaden utvecklas mycket starkt, och antalet jobb kommer enligt prognosen att öka med sammanlagt 111 000 under 2019 och 2020.
MigrationsverketNyhetMigrationsverket går in i ett partnerskap med Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Samarbetet omfattar bland annat kompetensutveckling och kontakt med forskare och studenter.
STATSBUDGETENNyhetDen M-KD-budget som riksdagen nu antagit innebär stora neddragningar inom Arbetsförmedlingen och avskaffad avdragsrätt för fackavgiften. Dessutom kan en nedläggning av den nya Jämställdhetsmyndigheten vänta.
ArbetsförmedlingenNyhet4 500 personer – så många kan behöva sägas upp, skrev Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg i en kommentar till budgeten redan innan den antogs av riksdagen. STs avdelningsordförande Fredrik Andersson säger att det är katastrofalt: "Ett hårt slag i magen”.
Migra­tions­verketNyhetEtt skyddsombud på Migra­tions­verket stängdes av från arbetsplatsen utan förhandling med facket. Han blev senare utköpt. »Arbetsgivaren har begått allvarliga fel«, säger STs Sanna Norblad, som misstänker att man ville bli av med en person som ställde krav på bättre arbetsmiljö.
ArbetsmiljöNyhetEnligt en ny rapport från Afa Försäkring orsakas mer än vart tionde olycksfall i arbetet av hot och våld i samband med jobbet. Många av dem som råkat ut för allvarliga arbetsolycksfall har utsatts för rån.
FörsäkringskassanNyhetAllt fler medarbetare vänder sig till Försäkringskassans jourtelefon för att de upplever hot, våld eller obehag i samband med sin yrkesutövning. Det är en spegling av medarbetarnas verklighet. Antalet incidenter som rör de anställdas person­säkerhet har ökat kraftigt sedan 2012.
SocialförsäkringarNyhetEn mamma som cyklade från jobbet till hemmet för att ta hand om sin dotter som skadat sig har inte rätt till livränta för arbetsskada. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i en dom.
DigitaliseringNyhetStatens servicecenter har beslutat att avbryta upphandlingen ett myndighetsgemensamt e-arkiv på grund av bristande konkurrens och ett för högt pris. Alltför få leverantörer har visat intresse.
PolisenNyhetPolis­myndigheten godkände till sist Linda Håkanssons planer på att arbeta som volontär på en brottsofferjour. »Jag blev jätteglad«, säger hon.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens avtal med det omstridda konsultföretaget Gaia löpte ut 24 juni. Men sedan dess har bolaget fortsatt att leverera tjänster och fakturerat över en miljon kronor. »Vi trodde samarbetet var avslutat«, säger STs avdelningsordförande Fredrik Andersson.
HögskolanNyhetÅklagaren yrkar på långa fängelsestraff för ligan bakom det omfattande högskolefusk som avslöjades i fjol. De tre männen som åtalades riskerar fängelse i 4,5 – 6 år, uppger Ekot.
UpphandlingNyhetHögsta förvaltningsdomstolen har upphävt ett beslut från Konkurrensverket om upphandling. Enligt domstolen har myndigheten agerat utanför sin kompetens när den stoppat kommuners upphandling av avfall.
LIKABEHANDLINGNyhetPå uppdrag av regeringen har Försäkringskassan startat sajten Lika rättigheter. Den är tänkt att uppmuntra diskussioner på myndigheterna om hur man bemöter medborgarna på ett mer likvärdigt sätt.
Södertörns högskolaNyhetAnställda på Södertörns högskola var involverade i kulturföreningen Forum i sådan omfattning att det borde anmälts som bisyssla.
StatsförvaltningNyhetDet finns en rad överväganden att göra innan en myndighet inför en visselblåsartjänst. Vad är syftet? Vem ska använda den? Vem ska sköta den? För att underlätta det arbetet har Statskontoret tagit fram en handbok om visselblåsarfunktioner.