Annons:
Migrationsverket har tagit fram en särskild blankett som kan användas av den som vill få ett beslut i ett ärende. Det kan göras när handläggningen av ärendet pågått i sex månader.Bild:Elis Hoffman
Statsförvaltning
Nyhet
AVAnn Dahlin0 kommentarerTyck till!

Klagande kan gå före i kön

De som fått vänta länge på ett myndighetsbeslut kan sedan 1 juli begära att deras ärenden ska avgöras. På Migrations­verket har lagen fått stora konsekvenser: I slutet av september hade över 7  600 sådana begäranden kommit in och drygt 200 fall gått vidare till domstol.

I somras trädde en ny förvaltningslag för stat, kommuner och landsting i kraft. En av nyheterna är att enskilda som väntat i över sex månader på ett myndighetsbeslut kan begära att handläggningen ska bli klar, så kallad dröjsmålstalan.

Om myndigheten svarar att den inte kommer att kunna avgöra ärendet snabbt kan den enskilde överklaga i domstol. Och domstolen kan besluta att myndigheten måste fatta sitt beslut inom en viss tid eller snarast möjligt.

När förslaget var ute på remiss i vintras varnade flera myndigheter för att det skulle leda till ökad arbetsbörda. Andra pekade på risken att ärenden där sökande krävt ett snabbt beslut skulle få förtur, medan andra skulle få vänta ännu längre.

Båda dessa farhågor har besannats på Migrationsverket. Sedan 1 juli har myndigheten fått ta emot en strid ström av krav på avgöranden, nästan 2 000 i månaden.

– Vi visste att det fanns en potential för detta, säger Fredrik Beijer, chef för Migrationsverkets rättsavdelning. Vi har fortfarande problem med ärendebalansen när det gäller medborgarskap och anknytning.

Långa handläggningstider i kombination med den nya förvaltnings­lagens krav har skapat en »relativt svår situation« för Migrationsverket, anser Fredrik Beijer. När myndigheten jobbar på att minska balanserna är strategin normalt att de äldsta ärendena går först. Det är inte möjligt när männi­skor begär ett snabbt beslut enligt de nya reglerna.

– De ärendena får förtur. Ibland har vi argumenterat för att andra ärenden måste avgöras först, men det håller inte i domstol.

Efter en begäran om beslut ska myn­dig­heten antingen avgöra ärendet inom fyra veckor eller avslå begäran. Migrationsverket hade i slutet av september snabbehandlat närmare 1 800 ärenden och avslagit begäran om snabb behandling i 4 750 fall. Av de senare har 205 begärt ett domstols­avgörande.

– Om vi efter det får ett föreläggande från en domstol att fatta beslut får ärendet en andra förtur, där vi måste ändra våra prioriteringar, konstaterar Fredrik Beijer.

Han tror att en förklaring till de många kraven på beslut är att beslutet är så viktigt för den sökande, viktigare än de flesta andra förvaltningsbeslut.

– Om man exempelvis väntar på att en anhörig ska få komma till Sverige blir det kanske så att livet kretsar gans­ka mycket kring den frågan.

Fredrik Beijer räknar med att Migrationsverket får ägna en hel del tid även framöver åt den här typen av ärenden. Det ökade trycket kommer samtidigt som myndighetens budgetanslag minskar, och samtidigt som personalen slutar i snabbare takt än vad arbetsgivaren önskar.

– Handläggarnas höga arbetsbelastning är ett stort problem. Möjligheten att kräva ett beslut kan göra det rörigt och stressigt för hand­läggarna, men vi har lagt en hel del kraft på att kommunicera till medarbetarna att ansvaret ligger på myndigheten, inte på dem.

STs avdelningsordförande Sanna Norblad säger att hon än så länge inte fått några signaler från medlemmarna om att de påverkats av möjligheten att kräva snabbare handläggning.

– Men det kan nog störa medarbetarnas känsla för rättvisa. Man kanske går hem efter en arbetsdag och känner att ett utdraget ärende blir liggande för att någon annan går före.

På andra myndigheter tycks dock effekter av den nya lagen hittills i stort sett ha uteblivit, visar svaren från Polisen, Skatteverket, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Lantmäteriet, Länsstyrelsen i Stockholms län och Centrala studiestödsnämnden, CSN.

Några av dem hade förberett sig på en tuff situation.

– Vi befarade att det skulle komma väldigt mycket på en gång, en flodvåg av yrkanden, säger Gustav Mark, jurist inom Lantmäteriets sektion för fastighetsrätt.

Orsaken till Lantmäteriets bävan var att myndigheten har väldigt långa handläggningstider. Mellan 85 och 90 procent av ärendena ligger kvar på bordet efter ett halvår. Myndigheten förberedde sig därför på den nya lagen genom att skapa särskilda rutiner, stödmaterial på intranätet och en stödfunktion.

– Men det hände ingenting! säger Gustav Mark. Vår mottagnings­central, som alla handlingar går igenom, har bara fått en enda begäran om beslut. Det är lite förvånande.

Han misstänker att kunskapen om den nya lagen ännu inte är särskilt spridd, och att de som hört talas om den kanske inte har analyserat vilka konsekvenser den kan få för det egna ärendet. Även på myndigheterna finns en del frågetecken, säger han.

– Hur kommer processen att se ut och hur påverkas handläggningen? Det kan finnas osäkerheter innan det etableras en praxis. Det ska bli väldigt intressant att följa utvecklingen.

Också på Länsstyrelsen i Stockholms län konstaterar man att genom­slaget för den nya möjligheten att begära beslut i ett ärende låter vänta på sig. Myndigheten har hittills endast haft ett sådant ärende, och det avvisades av formella skäl, enligt Sara Beckman, chef för enheten för överklaganden och juridiskt stöd.

Inom det nätverk som länsstyrelsernas jurister har finns också bara rapporter om enstaka fall, säger hon.

Men ett skäl till att det kan bli fler ärenden framöver är att den nya lagen även ställer kravet att myndigheterna ska informera enskilda vars ärenden riskerar »väsent­liga förseningar«.

På Sara Beckmans enhet skickas unge­fär 50 sådana meddelanden per månad. Den typen av meddelanden brukar ge upphov till frågor, som i sin tur leder till telefonsamtal. Det blir i så fall något av ett moment 22, säger hon.

– Om många hör av sig kommer vi att behöva lägga tid på att svara på frågor om detta i stället för att sköta vanlig handläggning, som då försenas. Samtidigt förstår jag vad lagstiftaren vill komma åt. Det är inte okej att myndigheter inte tillsätter resurser så att man klarar rimliga handläggningstider.

Länsstyrelsen har inte bedömt vilka resurser som kan behövas framöver för överklaganden.

– Det dröjer nog till årsskiftet 2019–2020 innan vi kan se det fullt ut, tror Sara Beckman.

STs ordförande Britta Lejon be­dömer att flera inslag i den nya förvaltningslagen innebär högre servicekrav, vilket kan leda till att mer personal behövs.

– Vad gäller möjligheten till dröjsmålstalan är det lite tidigt att uttala sig om effekterna, men Publikts enkät visar att den fått omedelbart genomslag på åtminstone ett ställe, säger hon.

Så fungerar den nya förvaltningslagen
  • Myndigheter måste informera de berörda om ett ärende väntas bli väsentligt försenat.
  • När en enskild väntat på ett beslut i sex månader kan denne begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Myndig­heten har då fyra veckor på sig att avslå eller bifalla begäran.
  • Den enskilde kan överklaga ett sådant avslagsbeslut till domstol eller annan högre instans.
  • Den högre instansen kan förelägga myndigheten att besluta om ärendet snarast eller inom viss tid.
  • Den nya lagen gäller sedan 1 juli 2018.
Bli den första att tycka till!
HÖGSKOLANNyhetFlera universitet drar ned på personal. Umeå universitet har skurit bort 435 årsarbetskrafter sedan 2014, trots att verksamheten går med överskott.
NORGENyhetNorska YS Stat hotar med strejk från 24 maj. I ett första steg kommer 250 medlemmar vid departementen och universitetet OsloMet att tas ut i strejk, om inte medlingen mellan parterna ger resultat.
StatsförvaltningNyhetRegeringen utnämnde på torsdagen Sofia Wallström till ny generaldirektör för Inspektionen för vård och omsorg, IVO, och Karin Grönvall till riksbibliotekarie och chef för Kungliga biblioteket, KB.
Försöket på FörsäkringskassanFördjupningForskarna beskrev dem som burfåglar. Trots att dörren var öppen satt de länge kvar på sin pinne, innan de till slut flög ut. I mer än ett år fick personalen på Försäkringskassan i Torsby själva planera sitt arbete, utan styrning uppifrån.
Offentlig upphandlingNyhetRegeringen har presenterat ett förslag till en ny lag som ska ge bättre statistik om offentlig upphandling. Statistiken ska bland annat ge svar på hur vanligt det är att arbetsrättsliga krav ställs i upphandlingar.
REGERINGENNyhetModeraterna väcker misstroendevotum mot socialförsäkringsminister Annika Strandhäll, S. Motivet är ministerns agerande i samband med att Ann-Marie Begler fick lämna jobbet som generaldirektör för Försäkringskassan, uppger SVT.
DigitaliseringNyhetDen offentliga sektorn visar låg mognad i att hantera nya digitala investeringar samtidigt som den dras med konsekvenserna av tidigare digitala satsningar. Det visar en ny rapport från Göteborgs universitet.
StatsförvaltningNyhetRiksrevisionen pekar på brister i myndigheternas digitala stöd till företagare. Bristerna beror bland annat på föråldrade tekniska lösningar, fragmenterad styrning och splittrat ansvar.
FörsäkringskassanNyhetTvå tidigare chefstjänstemän vid Försäkringskassan, Adriana Lender och Eva Nordqvist, anklagar i ett brev socialförsäkringsminister Annika Strandhäll för att ha vilselett och ljugit för riksdagens konstitutionsutskott.
Socialförsäkringar NyhetEn vanlig medelinkomsttagare kan drabbas mycket hårt ekonomiskt vid sjukdom eller arbetslöshet. Taken i de allmänna försäkringarna gör att ersättningen inte motsvarar inkomstbortfallet, konstaterar TCO i en ny rapport.
SocialförsäkringarNyhetInförandet av tre öronmärkta pappamånader i föräldraförsäkringen har lett till att fler pappor tar ut föräldraledighet, visar en ny rapport från Försäkringskassan.
LänsstyrelsernaNyhetRegeringen håller i stora drag med Riksrevisionen i dess kritik mot hur länsstyrelserna styrs. I en skrivelse till riksdagen slås fast att ambitionen är att minska detaljeringsgraden i styrningen och öka anslagsfinansieringen.
HögskolanNyhetEn arbetsmiljöutredning visar att Södertörns högskola begått en rad misstag i samband med att en doktorand polisanmält den numera dömde ”kulturprofilen” Jean-Claude Arnault för övergrepp. Högskolans rektor Gustav Amberg har bett personalen om ursäkt.
ArbetsmiljöNyhetSjukfrånvaron i staten minskade något mellan åren 2017 och 2018, från 4,0 till 3,9 procent. Men frånvaron är alltjämt långt över nivån för år 2013, då den var 3,2 procent, konstaterar Statskontoret i sin årliga sammanställning.
ArbetsmarknadNyhetArbetslösheten fortsätter att minska, men i långsammare takt. Det framgår av ny statistik från Arbetsförmedlingen. Också antalet långtidsarbetslösa har minskat rejält sedan förra sommaren.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg ser inget i regeringens nya uppdrag som gör att myndigheten måste ändra på inslagen väg. ”Det arbete som är påbörjat ligger i linje med uppdraget som vi fått”, säger han till Publikt.
KriminalvårdenNyhetNationella transportenheten, NTE, inom Kriminalvården har åter anmälts till Arbetsmiljöverket för brister i arbetsmiljön. Enligt anmälan vill inte arbetsgivaren samverka till en sund och god arbetsmiljö för ett långt och hållbart arbetsliv.
StatsförvaltningNyhetDet finns stor oklarhet kring den statliga utredningen som förvaltningsform. Det konstaterar Statskontoret i en granskning av otraditionella kommittéer, med rubriken Udda fåglar i kommittéväsendet.
StatsförvaltningNyhetVar åttonde statsanställd lämnade sitt jobb mellan 2017 och 2018. Men variationerna är stora. Vid exempelvis Barnombudsmannen slutade 61 procent av de anställda under perioden. På Trafikverket var siffran 7 procent. Publikt har siffrorna för personalomsättningen vid landets myndigheter.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetRegeringen vill att den nya Arbetsförmedlingen ska stå färdig under 2021. Det blir tufft, menar facket. ”Frågan är hur vi ska hinna med allt det här och hur de externa aktörerna ska hinna vara på plats”, säger STs avdelningsordförande Fredrik Andersson.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetI dag presenterade regeringen ett nytt uppdrag till Arbetsförmedlingen. Myndigheten ska bland annat ta fram en plan för hur externa aktörer kan ta över matchningen av arbetssökande. ”Men Arbetsförmedlingen ska säkerställa att andra aktörer finns på plats innan man lämnar en ort”, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, S, till Publikt.
GränskontrollNyhetRegeringen har beslutat behålla den inre gränskontrollen ytterligare sex månader. Beslutet motiveras av bedömningen att det alltjämt finns ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten i Sverige.
ESF-rådetNyhetSvenska ESF-rådet har använt EU-medel för att finansiera egna utåtriktade informationssatsningar, skriver Dagens Nyheter. Enligt tidningen har flera miljoner kronor betalats ut i strid med gällande regler.
TRAFIKVERKETNyhetTrafikverket anmäler en manlig chef för att ha låtsats visa sitt könsorgan för en kvinnlig kollega. Mannen ska också ha antytt för andra kolleger att de båda har haft en sexuell relation. Chefen försvarar sig med att det hela var på skoj, rapporterar SVT.