Annons:
Säkerhetsklass Jan Karlsson MSBNär en kollega med säkerhetsklassad tjänst blev av med sina arbetsuppgifter var det omöjligt att som facklig företrädare bedöma om beslutet var korrekt, berättar Jan Karlsson, STs avdelningsordfö­rande på MSB. ”Jag hade ju inget att ta ställning till.”Bild:Øyvind Lund
Ny säkerhetsskyddslag
Nyhet
AVEva Spira0 kommentarerTyck till!

Kollegan fick gå utan förklaring

När en anställd med säkerhetsklassad tjänst inte fick behålla sina arbetsuppgifter utan att få veta varför väckte det oro på MSB. Nu varnar fack och arbetsgivare för att en ny lag kan leda till att det blir fler sådana fall.

Redan i dag har tiotusentals anställda på landets arbetsplatser säkerhetsklassade tjänster. Och fler blir det när en ny säkerhetsskyddslag börjar gälla 1 april.

Den nya lagen innehåller flera förändringar. En av dem är att det blir tydligare att även privata företag med verksamhet inom exempelvis elförsörjning, datatrafik, spårtrafik och annan infrastruktur omfattas.

Säkerhetsskyddslagen ska skydda Sverige mot hot som spioneri, sabotage och terrorism och ersätter nuvarande lag från 1996.

Jan Karlsson är STs avdelningsordförande på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Han menar att det är nödvändigt att höja ribban, inte minst på MSB som är en del av totalförsvaret.

– Det är bland annat rapporter från Försvarets radioanstalt, Säpo och Försvarsmakten som ligger till grund för att säkerhetskraven har skärpts.

På MSB är så gott som samtliga tjänster säkerhetsklassade, vilket det finns goda skäl till, anser Jan Karlsson.

Men när en kollega och ST-medlem för en tid sedan fick besked om att hen inte kunde ha kvar sina arbetsuppgifter efter en förnyad säkerhetsprövning väckte det stor oro bland arbetskamraterna, berättar han.

– Varken jag eller medlemmen själv fick veta orsaken. Personen var väldigt uppskattad bland sina kolleger och det kändes mycket främmande att det kunde gå på detta vis.

Händelsen gjorde att många arbetskamrater ifrågasatte tryggheten i sin egen anställning, säger Jan Karlsson.

– Känslan bland medlemmarna var att säkerhetsskyddschefen kunde komma över ens tröskel vilken dag som helst och säga att nu är det dags för dig att gå hem.

Jan Karlsson förklarar att situationen var svår att hantera både för facket och för arbetsgivaren.

– Jag kunde inte bedöma om beslutet att stänga av medlemmen var korrekt eller inte utifrån mitt fackliga uppdrag. Jag hade ju inget att ta ställning till!

Det är detta och flera liknande fall som har fått ST och andra fackförbund att reagera.

– Säkerhetsskyddslagen sätter arbetsrätten ur spel. Den tar inte hänsyn till lagen om anställningsskydd och ger inte heller rätt till information via medbestämmandelagen, säger STs förbundsjurist Jessica Berlin.

Säkerhetsprövningarna ger också arbetsgivarna en vidsträckt insyn i integritetskänsliga uppgifter om anställdas privatliv, vilket hon tycker är problematiskt.

För att få en tjänst i de två vanligaste säkerhetsklasserna, 2 och 3, brukar man få frågor om sådant som ekonomi, umgänge och alkoholvanor. Men intervjuerna kan också handla om skilsmässor, vårdnadskonflikter eller om man är besviken på sin arbetsgivare.

Dessutom genomförs en registerkontroll i polisens belastningsregister, misstankeregister och i Säpos register. I de båda högsta säkerhetsklasserna, 1 och 2, kan även personens partner granskas.

I många fall görs uppföljande säkerhetsprövningar under anställningens gång, men det har hittills inte varit obligatoriskt.

Den som inte klarar säkerhetsprövningen kan i vissa fall omplaceras, men riskerar också att helt stängas av från arbetsplatsen. Ibland utan att få veta orsaken.

– Då det handlar om arbetsuppgifter som anses vara viktiga för svensk säkerhet kan man inte ha kvar någon som till exempel riskerar att bli utsatt för utpressning. Men att ha spelskulder eller en kriminell partner kan inte vara saklig grund för uppsägning vid en arbetsrättslig prövning, menar Jessica Berlin.

Säpo lämnar inte ut uppgifter på antalet säkerhetsklassade tjänster, men enligt de senaste officiella siffrorna gjordes 108 701 registerkontroller under 2017. Enligt Säpo rörde merparten säkerhetsklassade befattningar.

Och att fler tjänster kommer att säkerhetsklassas står klart – både på grund av säkerhetsläget i sig och den kommande lagändringen.

I den nya lagen har området för vad som kan vara skyddsvärt breddats. Hittills har det i första hand gällt hemligstämplade uppgifter, men nu förstärks skyddet av vad som kallas annan säkerhetskänslig verksamhet – som exempelvis samhällsviktiga it-system. Regeringen anger bland annat avreglering och konkurrensutsättning av samhällsviktig verksamhet som skäl.

En annan skillnad är att i princip alla befattningar som i dag bara fordrar registerkontroll ska placeras i en säkerhetsklass.

Dessutom måste alla som redan har säkerhetsklassade tjänster säkerhetsprövas på nytt senast 2024. Därutöver ska det göras kontinuerliga uppföljningar.

På Arbetsgivarverket, som är arbetsgivarorganisation för statliga myndigheter, har man märkt av att fler tjänster blivit säkerhetsklassade.

– Men om det beror på den nya lagen eller säkerhetsläget kan jag inte svara på, säger chefsjuristen Hedda Mann.

I ett remissvar har Arbetsgivarverket understrukit att lagen bör användas restriktivt.

– Det står i förarbetena och det är viktigt att det verkligen blir restriktivt, eftersom lagen påverkar både kompetensförsörjningen och anställningstryggheten. Säkerhetsskyddet är förstås jätteviktigt, men det är inte det enda intresset.

Om någon inte klarar säkerhetsprövningen anser Hedda Mann att det bästa är att försöka hitta en omplacering till en tjänst som inte är säkerhetsklassad.

– Men om det inte finns någon sådan har man inget annat val än att upplösa anställningsförhållandet, antingen genom en överenskommelse eller genom att faktiskt säga upp personen.

Att det inte finns någon rätt till partsinsyn är också problematiskt, anser Hedda Mann.

– Om jag säger upp en arbetstagare vill hon med rätta veta varför.

Hedda Mann tror också att det kan bli svårare att hitta rätt kompetens med den nya lagen.

– Du kan vara lämplig för arbetsuppgifterna som sådana, men vara sårbar av andra orsaker, till exempel svag ekonomi.

Men någon samlad bild av hur myndigheterna påverkas av lagändringen finns inte på Arbetsgivarverket.

Det gör det inte heller inom Branschföreningen tågoperatörerna, som är knuten till arbetsgivarorganisationen Almega.

– Vi väntar på Säpos föreskrifter, men de kommer inte innan lagen trätt i kraft, säger Jan Sjölund som är säkerhetschef på SJ och leder en arbetsgrupp om säkerhet inom branschföreningen.

STs Jessica Berlin trycker också på vikten av att lagen måste användas restriktivt.

– Men det ser inte så ut. Vi har hört om säkerhetschefer som vill göra hela byggnader till skyddsobjekt, vilket betyder att alla som vistas där måste säkerhetsprövas.

Jessica Berlins förhoppning är att någon ST-medlem som inte klarat säkerhetsprövningen vill driva sitt fall till Arbetsdomstolen så att man får ett prejudikat. Men hittills har ingen varit beredd att gå så långt.

– Jag tror att det kan vara ett svårt steg att ta. Man kanske känner sig skamsen eller tänker att man säkert gjort något dumt någon gång i livet. Tänk dig själv att tvingas lämna arbetsplatsen och nästan bli betraktad som kriminell!

Säkerhetsskyddslagen i korthet

● Säkerhetsskyddslagen gäller för den som "till någon del bedriver verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet eller som omfattas av ett för Sverige förpliktande internationellt åtagande om säkerhetsskydd".

● Med säkerhetsskydd avses "skydd av säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten samt skydd i andra fall av säkerhetsskyddskvalificerade uppgifter."

● Tjänster kan säkerhetsklassas för att förebygga att personer som inte är pålitliga ur säkerhetssynpunkt kan få tillgång till säkerhetskänslig information.

● Det är den som bedriver en säkerhetskänslig verksamhet som ska utreda behovet av säkerhetsskydd.

● Det finns tre säkerhetsskyddsklasser där 2 och 3 är de vanligaste. Placering i den högsta säkerhetsklassen, klass 1, ska godkännas av regeringen.

● Indelningen är beroende av hur hemliga uppgifter det gäller och vilken skada för Sveriges säkerhet det kan medföra om uppgifterna röjs.

Bli den första att tycka till!
LÖNERNyhetDe tio bäst betalda cheferna för statens bolag har alla mer än dubbelt så hög lön som den högst betalda generaldirektören, visar Publikts genomgång. Vattenfalls vd Magnus Hall har 1 125 037 kronor i månaden, vilket är mer än sex gånger så mycket som Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon tjänar.
MigrationsverketNyhetTusentals överklaganden av beslut från Migrationsverket ligger i landets förvaltningsdomstolar. Striden handlar om statens ersättningar till kommunerna för kostnader för nyanlända.
FÖRSÄKRINGSKASSANNyhetST stämmer Försäkringskassan i Arbetsdomstolen sedan myndigheten avskedat en medlem som lider av långvarig psykisk ohälsa och åtalsanmält hen för fusk med tidrapportering. ST menar att det saknas skäl för uppsägning. ”Arbetsgivaren bör kontrollera varför någon med en känd diagnos inte dyker upp”, säger förbundets jurist Joakim Lindqvist.
Fördjupning: pensionssystemetFördjupningMånga känner sig osäkra på vilka villkor som väntar när det är dags för pension. Hur det faktiskt blir hänger på förhandlingar och politiska beslut. Men en sak är klar – vi behöver arbeta längre.
VälfärdsbrottNyhetBidragsbrott och brott mot välfärdssystemen begås ofta av organiserad brottslighet. Den är komplex och svår att bekämpa, enligt en rapport om den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet.
ArbetsförmedlingenNyhetFackförbundet ST JO-anmäler Arbetsförmedlingen. Besluten att lägga ner 132 lokalkontor fattades inte på rätt nivå, hävdar facket. "Det här har inte gått rätt till", säger Fredrik Andersson, STs avdelningsordförande på myndigheten.
TRANSPORTSTYRELSENNyhetTransportstyrelsen måste spara pengar och har satt stopp för konferenser, vidareutbildningar och rekrytering. ”Av det vi har hört hittills tror de inte på uppsägningar, men däremot blir det svårt att ersätta dem som slutar”, säger STs avdelningsordförande Anna Malmborg till Publikt.
KriminalvårdenNyhetI samband med onsdagens posthantering fick två medarbetare på Skänningeanstalten någon slags vitt pulver på sig. Ingen skadades och situationen stabil, enligt anstaltens chef Johan Molinder.
AvtalsrörelseNyhetLöneökningar på 3,5 procent årligen är en lämplig nivå mot bakgrund av inflationsmålet, förutsatt att produktivitetstillväxten återgår till normala nivåer. Det förordar statliga Konjunkturinstitutet, KI, i årets lönebildningsrapport.
ArbetsrättNyhetArbetsgivare inom vissa yrkesområden, däribland flera myndigheter, ska få utökade möjligheter att begära utdrag ur belastningsregistret, föreslår en statlig utredning. Det kan gälla arbetstagare eller uppdragstagare som tillfälligt är på myndigheten. Förslaget välkomnas av flera remissinstanser, som dock också reser vissa frågetecken.
STATSFÖRVALTNINGNyhetMånga myndigheter har föråldrade it-system. Dessutom arbetar varken regering eller myndigheter tillräckligt hårt för att göra någonting åt problemen som det medför, skriver Riksrevisionen efter en granskning.
KriminalvårdenNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar kritik mot Kriminalvården, sedan en kvinnlig intagen vid häktet i Uppsala i samband med en abort eskorterats av en manlig kriminalvårdare.
JämställdhetNyhetSverige är det mest jämställda landet i EU, enligt en kartläggning som genomförts av European Institute for Gender Equality, EIGE. Samtliga EUs medlemsländer har ingått i kartläggningen.
ArbetsförmedlingNyhetNär lagen om allmän platsanmälan upphävdes 2007 minskade antalet anmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingen med 8-18 procent. Staten är fortfarande skyldig att anmäla lediga platser.
ArbetsvillkorNyhetPå de flesta myndigheter får inte anställda som har en partner som är gravid ledigt med lön för att följa med till mödravården, visar Publikts granskning. ”Det känns förlegat”, säger Peter Aspman på Arbetsförmedlingen i Borlänge, som fick nej på sin ansökan.
TransportstyrelsenNyhetTvå fartygsinspektörer på Transportstyrelsen bjöds på en trerättersmiddag i samband med en inspektion. Nu döms inspektörerna och befälhavaren på fartyget till dagsböter för tagande respektive givande av muta.
StatsförvaltningNyhetStatens myndigheter har ökat sina lokalytor och hyreskostnader i Stockholmsområdet mellan 2017 och 2018, enligt en analys från Ekonomistyrningsverket, ESV. Ökningen bedöms fortsätta till och med 2020.
TEKNISKA MUSEETNyhetUnder en inspektionsrunda på ett antal av landets museibutiker upptäckte Kemikalieinspektionen att Tekniska museet sålde en nyckelring och en usb-laddare som innehåller cancerframkallande ämnen. Nu åtalsanmäls museet.
STATSFÖRVALTNINGNyhetSju myndigheter med uppdrag inom analys och utvärdering ska slås ihop, föreslår en statlig utredning. Men förslaget möts av kritik från berörda myndigheter, visar Publikts genomgång av remissvaren.
StatsförvaltningNyhetTillitsdelegationen vill ge Arbetsgivarverket ett tydligt uppdrag att, med stöd av Statskontoret och ESV, stödja myndigheternas arbete med att utveckla tillitsbaserad styrning och ledning inom staten.
STATSFÖRVALTNINGNyhetMyndigheter varnar för att möjligheten att väcka dröjsmålstalan om väntetiden på ett beslut blir längre än sex månader kan leda till ännu längre väntetider, rapporterar SVT. Ett exempel är medborgarskapsärenden.
ArbetsmiljöNyhetOffentliganställda ­känner större engagemang i sitt arbete än privatanställda, och kvinnor gör det i ännu högre utsträckning än män, enligt en studie från det finländska Arbetshälsoinstitutet och det belgiska universitetet KU Leuven.
StatsförvaltningNyhetArbetet med jämställdhetsintegrering inom de statliga myndigheterna ska fortsätta. Regeringens argument anser att det är en rättvisefråga, men också att det handlar om kvalitet och träffsäkerhet i offentlig verksamhet.
STATSFÖRVALTNINGNyhet17 av 26 tillfrågade myndigheter är skeptiska till regeringens förslag om att de ska bli tvungna att ansluta sig till vissa av Statens servicecenters ekonomitjänster. Flera myndigheter tror att det skulle leda till minskad effektivitet och ökade kostnader för administration, i stället för det omvända.
Debatt: StatsförvaltningenNyhetDe statliga myndigheterna har ett krav på sig att ständigt effektivisera sin verksamhet – men det system som är tänkt att öka produktiviteten leder till ständigt ökad arbetsbelastning för medarbetarna och borde skrotas, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner från Tankesmedjan Balans i en debattartikel i Publikt.
DISKRIMINERINGNyhetDiskriminering av ”icke-vita” jobbsökande är betydligt större i Sverige och Frankrike än i exempelvis Tyskland och USA. Det visar en studie där forskare från flera länder gått igenom omfattande forskning.
GRANSKNING: STATENS SEMESTERSKULDNyhetPersonalen på de största myndigheterna har i snitt fler än 12 sparade semesterdagar, visar Publikts granskning. Trafikverket toppar listan med över 18 dagar per anställd.
StatsförvaltningNyhetSTs ordförande Britta Lejon är positiv till en hel del av tillitsdelegationens slutsatser. "Men det räcker inte med tankar om tillitsbaserad styrning för att det ska kunna bli verklighet", säger hon till Publikt.
DiskrimineringNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, stämmer ett bemanningsföretag inför Arbetsdomstolen, AD, sedan bolaget vägrat en kvinna med funktionsnedsättning anställning på deltid. DO kräver att kvinnan får ett skadestånd om 80 000 kronor.
RiksarkivetNyhetÖkande lokalkostnader är ett av skälen till att Riksarkivets ekonomi är svårt ansträngd, menar riksarkivarie Karin Åström Iko. Under hösten har myndigheten gjort sig av med ett trettiotal tjänster via pensionsavgångar och riktade erbjudanden.