Annons:
Säkerhetsklass Jan Karlsson MSBNär en kollega med säkerhetsklassad tjänst blev av med sina arbetsuppgifter var det omöjligt att som facklig företrädare bedöma om beslutet var korrekt, berättar Jan Karlsson, STs avdelningsordfö­rande på MSB. ”Jag hade ju inget att ta ställning till.”Bild:Øyvind Lund
Ny säkerhetsskyddslag
Nyhet
AVEva Spira0 kommentarerTyck till!

Kollegan fick gå utan förklaring

När en anställd med säkerhetsklassad tjänst inte fick behålla sina arbetsuppgifter utan att få veta varför väckte det oro på MSB. Nu varnar fack och arbetsgivare för att en ny lag kan leda till att det blir fler sådana fall.

Redan i dag har tiotusentals anställda på landets arbetsplatser säkerhetsklassade tjänster. Och fler blir det när en ny säkerhetsskyddslag börjar gälla 1 april.

Den nya lagen innehåller flera förändringar. En av dem är att det blir tydligare att även privata företag med verksamhet inom exempelvis elförsörjning, datatrafik, spårtrafik och annan infrastruktur omfattas.

Säkerhetsskyddslagen ska skydda Sverige mot hot som spioneri, sabotage och terrorism och ersätter nuvarande lag från 1996.

Jan Karlsson är STs avdelningsordförande på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Han menar att det är nödvändigt att höja ribban, inte minst på MSB som är en del av totalförsvaret.

– Det är bland annat rapporter från Försvarets radioanstalt, Säpo och Försvarsmakten som ligger till grund för att säkerhetskraven har skärpts.

På MSB är så gott som samtliga tjänster säkerhetsklassade, vilket det finns goda skäl till, anser Jan Karlsson.

Men när en kollega och ST-medlem för en tid sedan fick besked om att hen inte kunde ha kvar sina arbetsuppgifter efter en förnyad säkerhetsprövning väckte det stor oro bland arbetskamraterna, berättar han.

– Varken jag eller medlemmen själv fick veta orsaken. Personen var väldigt uppskattad bland sina kolleger och det kändes mycket främmande att det kunde gå på detta vis.

Händelsen gjorde att många arbetskamrater ifrågasatte tryggheten i sin egen anställning, säger Jan Karlsson.

– Känslan bland medlemmarna var att säkerhetsskyddschefen kunde komma över ens tröskel vilken dag som helst och säga att nu är det dags för dig att gå hem.

Jan Karlsson förklarar att situationen var svår att hantera både för facket och för arbetsgivaren.

– Jag kunde inte bedöma om beslutet att stänga av medlemmen var korrekt eller inte utifrån mitt fackliga uppdrag. Jag hade ju inget att ta ställning till!

Det är detta och flera liknande fall som har fått ST och andra fackförbund att reagera.

– Säkerhetsskyddslagen sätter arbetsrätten ur spel. Den tar inte hänsyn till lagen om anställningsskydd och ger inte heller rätt till information via medbestämmandelagen, säger STs förbundsjurist Jessica Berlin.

Säkerhetsprövningarna ger också arbetsgivarna en vidsträckt insyn i integritetskänsliga uppgifter om anställdas privatliv, vilket hon tycker är problematiskt.

För att få en tjänst i de två vanligaste säkerhetsklasserna, 2 och 3, brukar man få frågor om sådant som ekonomi, umgänge och alkoholvanor. Men intervjuerna kan också handla om skilsmässor, vårdnadskonflikter eller om man är besviken på sin arbetsgivare.

Dessutom genomförs en registerkontroll i polisens belastningsregister, misstankeregister och i Säpos register. I de båda högsta säkerhetsklasserna, 1 och 2, kan även personens partner granskas.

I många fall görs uppföljande säkerhetsprövningar under anställningens gång, men det har hittills inte varit obligatoriskt.

Den som inte klarar säkerhetsprövningen kan i vissa fall omplaceras, men riskerar också att helt stängas av från arbetsplatsen. Ibland utan att få veta orsaken.

– Då det handlar om arbetsuppgifter som anses vara viktiga för svensk säkerhet kan man inte ha kvar någon som till exempel riskerar att bli utsatt för utpressning. Men att ha spelskulder eller en kriminell partner kan inte vara saklig grund för uppsägning vid en arbetsrättslig prövning, menar Jessica Berlin.

Säpo lämnar inte ut uppgifter på antalet säkerhetsklassade tjänster, men enligt de senaste officiella siffrorna gjordes 108 701 registerkontroller under 2017. Enligt Säpo rörde merparten säkerhetsklassade befattningar.

Och att fler tjänster kommer att säkerhetsklassas står klart – både på grund av säkerhetsläget i sig och den kommande lagändringen.

I den nya lagen har området för vad som kan vara skyddsvärt breddats. Hittills har det i första hand gällt hemligstämplade uppgifter, men nu förstärks skyddet av vad som kallas annan säkerhetskänslig verksamhet – som exempelvis samhällsviktiga it-system. Regeringen anger bland annat avreglering och konkurrensutsättning av samhällsviktig verksamhet som skäl.

En annan skillnad är att i princip alla befattningar som i dag bara fordrar registerkontroll ska placeras i en säkerhetsklass.

Dessutom måste alla som redan har säkerhetsklassade tjänster säkerhetsprövas på nytt senast 2024. Därutöver ska det göras kontinuerliga uppföljningar.

På Arbetsgivarverket, som är arbetsgivarorganisation för statliga myndigheter, har man märkt av att fler tjänster blivit säkerhetsklassade.

– Men om det beror på den nya lagen eller säkerhetsläget kan jag inte svara på, säger chefsjuristen Hedda Mann.

I ett remissvar har Arbetsgivarverket understrukit att lagen bör användas restriktivt.

– Det står i förarbetena och det är viktigt att det verkligen blir restriktivt, eftersom lagen påverkar både kompetensförsörjningen och anställningstryggheten. Säkerhetsskyddet är förstås jätteviktigt, men det är inte det enda intresset.

Om någon inte klarar säkerhetsprövningen anser Hedda Mann att det bästa är att försöka hitta en omplacering till en tjänst som inte är säkerhetsklassad.

– Men om det inte finns någon sådan har man inget annat val än att upplösa anställningsförhållandet, antingen genom en överenskommelse eller genom att faktiskt säga upp personen.

Att det inte finns någon rätt till partsinsyn är också problematiskt, anser Hedda Mann.

– Om jag säger upp en arbetstagare vill hon med rätta veta varför.

Hedda Mann tror också att det kan bli svårare att hitta rätt kompetens med den nya lagen.

– Du kan vara lämplig för arbetsuppgifterna som sådana, men vara sårbar av andra orsaker, till exempel svag ekonomi.

Men någon samlad bild av hur myndigheterna påverkas av lagändringen finns inte på Arbetsgivarverket.

Det gör det inte heller inom Branschföreningen tågoperatörerna, som är knuten till arbetsgivarorganisationen Almega.

– Vi väntar på Säpos föreskrifter, men de kommer inte innan lagen trätt i kraft, säger Jan Sjölund som är säkerhetschef på SJ och leder en arbetsgrupp om säkerhet inom branschföreningen.

STs Jessica Berlin trycker också på vikten av att lagen måste användas restriktivt.

– Men det ser inte så ut. Vi har hört om säkerhetschefer som vill göra hela byggnader till skyddsobjekt, vilket betyder att alla som vistas där måste säkerhetsprövas.

Jessica Berlins förhoppning är att någon ST-medlem som inte klarat säkerhetsprövningen vill driva sitt fall till Arbetsdomstolen så att man får ett prejudikat. Men hittills har ingen varit beredd att gå så långt.

– Jag tror att det kan vara ett svårt steg att ta. Man kanske känner sig skamsen eller tänker att man säkert gjort något dumt någon gång i livet. Tänk dig själv att tvingas lämna arbetsplatsen och nästan bli betraktad som kriminell!

Säkerhetsskyddslagen i korthet

● Säkerhetsskyddslagen gäller för den som "till någon del bedriver verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet eller som omfattas av ett för Sverige förpliktande internationellt åtagande om säkerhetsskydd".

● Med säkerhetsskydd avses "skydd av säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten samt skydd i andra fall av säkerhetsskyddskvalificerade uppgifter."

● Tjänster kan säkerhetsklassas för att förebygga att personer som inte är pålitliga ur säkerhetssynpunkt kan få tillgång till säkerhetskänslig information.

● Det är den som bedriver en säkerhetskänslig verksamhet som ska utreda behovet av säkerhetsskydd.

● Det finns tre säkerhetsskyddsklasser där 2 och 3 är de vanligaste. Placering i den högsta säkerhetsklassen, klass 1, ska godkännas av regeringen.

● Indelningen är beroende av hur hemliga uppgifter det gäller och vilken skada för Sveriges säkerhet det kan medföra om uppgifterna röjs.

Bli den första att tycka till!
NaturvårdsverketNyhetI vårändringsbudgeten får Naturvårdsverket tillbaka omkring 1,2 miljarder kronor på de anslag som i M-KD-budgeten drogs ned med 2,7 miljarder kronor. Men ovisshet om myndigheten får använda anslaget till egen personal försenar arbetet, säger generaldirektören Björn Risinger till Publikt.
MIGRATIONSVERKETNyhetFrån årsskiftet ska Migrationsverket sköta migrationsverksamheten vid ambassader och konsulat. Myndigheten tar därmed också över ansvaret för en del av utlandspersonalen.
Statens institutionsstyrelseNyhetRegeringen har gett Statskontoret i uppdrag att genomföra en översyn av verksamheten vid Statens institutionsstyrelse, SiS. Också Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska granska SiS. Beskedet välkomnas av ST.
Individuell lönesättningFördjupningDen som presterar bra ska få mer betalt. Det är grundtanken bakom individuell lönesättning. Men forskning visar att sambandet mellan lön och prestation är svagt. Många vet inte ens vad de ska göra för att få mer i plånboken.
A-kassanNyhetDet är fortfarande stora skillnader i bedömningar mellan a-kassorna och Arbetsförmedlingen när de bedömer arbetslösas rätt till ersättning. Det konstaterar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, i en rapport.
FÖRSÄKRINGSKASSANNyhetRegeringskansliet försökte påverka vilka uppgifter som Försäkringskassan lämnade ut till medier i samband med att generaldirektören Ann-Marie Begler sparkades. Det framgår av mejl som Dagens Nyheter tagit del av.
StatsbudgetenNyhetDet gick bra för staten under 2018. I sin årsredovisning pekar regeringen på att statens budget gick med 80 miljarder kronor i överskott under året. Det är 18 miljarder kronor bättre än under 2018.
ARBETSMILJÖVERKETNyhetEftersom Arbetsmiljöverket inte fick något höjt budgetanslag blir det en sänkt ambitionsnivå för verksamheten i år. Fortsätter åtstramningarna kan det bli tal om varsel kommande år. ”Vi måste ju hålla personalen på en nivå som vi har pengar till”, säger generaldirektör Erna Zelmin Ekenhem till Publikt.
DigitaliseringNyhetStaten måste se till att alla privatpersoner kan skaffa sig e-legitimation och att en lösning för e-legitimation i tjänsten tas fram. Det kravet framför nu Sveriges kommuner och landsting, SKL, till regeringen.
FörsäkringskassanNyhetFörsäkringskassan har fått en mer restriktiv inställning till att medarbetare distansarbetar, skriver medarbetaren Christer Järild i en debattartikel i Publikt. Enligt honom förekommer det att reglerna tillämpas godtyckligt och medarbetare med funktionsnedsättningar upplever att deras arbetsmiljö försämrats.
UpphovsrättNyhetEUs ministerråd röstade ja till det nya upphovsrättsdirektivet, som sedan tidigare godkänts av EU-parlamentet. Direktivet fick 19 ja-röster, medan Sverige och ytterligare fem länder röstade mot.
PostnordNyhetVi måste minska våra krav på tillgänglighet och utdelning för att säkra postservicen till alla i hela landet. Den varningsflaggan hissar Post- och telestyrelsen, PTS, i en rapport om postmarknadens utveckling.
ArbetsmiljöNyhetSjuktalen för unga statsanställda är oväntat höga. Därför gör Arbetsgivarverket och Vinnova en satsning för att hitta metoder att motverka ohälsan bland unga medarbetare på myndigheterna.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetTrots att myndigheten står inför det ”största varslet i modern tid” gav regeringen inte Arbetsförmedlingen något extra anslag i vårändringsbudgeten. ”Nu finns det inga pengar till att lindra fallet”, säger STs avdelningsordförande Fredrik Andersson.
OffentlighetsprincipenNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar återigen kritik mot utrikesdepartementet, UD, för hanteringen av allmänna handlingar. JO är mycket kritisk till att en journalist fått vänta mer än ett halvår på besked om handlingar han begärt.
KulturNyhetRiksrevisionen inleder en granskning av effekterna av fri entré till de statliga museerna, sedan regeringen i budgetpropositionen föreslagit att museerna ska fortsätta med gratis inträde.
MigrationNyhetEn tidigare anställd på Migrationsverket greps på torsdagen misstänkt för att på falska grunder ha hjälpt 121 afghaner att få visum till Sverige, uppger SVT. Mannen släpptes senare, men utredningen fortsätter.
KRIMINALVÅRDENNyhetUnder en övning för personal inom Kriminalvården som bär pepparsprej blev ett vakthavande befäl sprejad med skarp sprej i ansiktet av en kollega. Det hela var ett misstag till följd av ett tänkt skämt där skarp sprej förväxlades med oskarp, enligt en internutredning.
STNyhetSamma dag som vårändringsbudgeten presenterades samlades anställda och fackligt förtroendevalda inom ST utanför riksdagen för att protestera mot att regeringen inte skjuter till mer pengar till Arbetsförmedlingen. ”Om neddragningarna blir verklighet så raderas förutsättningarna för en nationell sammanhållen arbetsmarknadspolitik”, säger STs ordförande Britta Lejon till Publikt.
KRIMINALVÅRDENNyhetKriminalvården fick 335 extra miljoner kronor i vårändringsbudgeten. Men myndigheten hade begärt 800 miljoner. ”Det här löser inte våra problem”, säger STs avdelningsordförande Per Sunneborn.
ArbetsmiljöNyhetDet behövs stora utbildningssatsningar för att klara företagshälsovårdens behov av kompetensförsörjning, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, i en ny rapport.
BrottslighetNyhetKnappt 450 personer har dömts till 1 100 år i fängelse sedan 2014. Det är resultatet av tolv myndigheters samverkan mot den organiserade brottslighet, som nu redovisas i en ny rapport.
StatsbudgetenNyhetSom väntat får inte Arbetsförmedlingen något extra tillskott i regeringens vårändringsbudget, som presenterades på onsdagen. Kriminalvården får inte de medel myndigheten begärt och satsningen på att bygga ut högskolan försenas. Däremot får Regeringskansliet mer pengar och fri entré på statliga museer återinförs.
LantmäterietNyhetLantmäteriet har fått fram 53 nya arbetstillfällen i Kiruna. Satsningen är en del av kompensationen för avvecklingen av statliga Radiotjänst som läggs ned 2020, rapporterar P4 Norrbotten.
RiksrevisionenNyhetRiksrevisionens granskningar av regeringen och myndigheterna leder till resultat. Det visar myndigheten i sin årliga uppföljningsrapport.
POSTNORDNyhetPå koncernstyrelsens initiativ får Postnords vd Håkan Ericsson och finanschefen Gunilla Berg lämna sina jobb med omedelbar verkan. ”ST ställer sig bakom beslutet”, säger STs vice avdelningsordförande Per-Åke Alenius.
StatsförvaltningNyhetRiksdagens konstitutionsutskott, KU, granskar nu hur det gick till när de två generaldirektörerna Ann-Marie Begler, Försäkringskassan, och Ulla Sandborgh, Svenska kraftnät, fick lämna sina myndigheter. På måndagen höll utskottet två förhör.
SkogsstyrelsenNyhetEfter avslutade förhandlingar står det klart att totalt 38 tjänster försvinner på Skogsstyrelsen. Det är klart färre än de 124 som varslades. ”Arbetsgivaren tog i uppåt”, säger Royne Andersson, STs avdelningsordförande.
JÄMSTÄLLDHETNyhetGenom en ny handbok vill Sveriges kvinnolobby driva på för förbättrad jämställdhet i arbetslivet via kollektivavtal. ”Vår bild är att kollektivavtalen skulle kunna användas betydligt mer än man gör i dag”, säger Jenny Andersson på Sveriges kvinnolobby.