Konstens eldsjälar på jobbet
Landets konstföreningar gör sällan något stort väsen av sig. Men de sänker tröskeln till konstvärlden och öppnar dörren för publiken utan att ställa krav på stora förkunskaper.
Livsmedelsverket har sitt huvudkontor i Uppsala, i ett sjuttiotalshus som en grå decemberdag känns lite extra tungt. Väl inne i foajén lättar det, där gör Torbjörn Bergerus glaskonst himlen nästan blå.
– Det var förra ordföranden i konstföreningen här på Livsmedelsverket som tryckte på för att få dit den, säger Ann-Sofi Brandt, som är ordförande nu.
Vi ses tillsammans med Mikaela Bachmann, som har arbetat med konst på flera museer innan hon blev bibliotekarie på verket. I lobbyn berättar de om utställningarna som hängs där minst ett par gånger om året, och om workshops och konstresor. Hundra av de trehundra som arbetar i huset är medlemmar och många kommer när föreningen ordnar föreläsningar om tendenser i samtidskonsten och om tovningsteknik, eller konstpromenader för att se Uppsalas offentliga konst.
– Den skulle man förstås kunna gå ut och se på egen hand, men det är lättare att hänga på en grupp, säger Mikaela Bachmann.
Fast det handlar om mer än så: Mikaela Bachmann guidar, och när någon berättar om konsten ser man den på ett annat sätt, påpekar Ann-Sofi Brandt. Själv tycker hon inte att hon är särskilt kunnig. Konstintresserad? Först tvekar hon – »det låter så pretentiöst« – men det är klart att hon är intresserad.
– Det är roligt med konst. Och det var naturligt att gå med, jag är med i idrottsföreningen här också.
Böcker, vin, hockey eller film engagerar många, men till konstvärlden är tröskeln hög. Mikaela Bachmann säger att hon ofta hört folk säga att de inte »fattar konst«.
– Men man måste inte fatta! På musik kan man bara lyssna, så är det med dans eller konst också.
Konstföreningarna på arbetsplatser har sänkt tröskeln till konstvärlden sedan 1940, då den första bildades, på en fabrik i Göteborg. Konstintresset var stort, och många fler föreningar bildades innan kurvan dök: bara från år 2000 har antalet mer än halverats.
Det behöver inte bero på minskat intresse, menar Mathias Jansson, informatör på riksorganisationen Sveriges konstföreningar:
– Det handlar mer om att företag försvinner och myndigheter centraliseras. Och så minskar intresset från företagen att stödja föreningarna, och folk kan inte längre ägna sig åt dem på arbetstid.
Konstföreningarna sprider både kunskap och konstintresse.
– Många har kanske sin enda kontakt med konstlivet på detta sätt, säger konstnären Backa Carin Ivarsdotter.
Att förmedla konst mellan publik och konstnärer, utan mellanhänder, har också hela tiden varit viktigt. Det sker genom utställningar och konstlotterier. Förutom kunskaper kan föreningarna alltså ge något att hänga på väggen där hemma.
Under 2011 köpte föreningarna konst för ungefär 70 miljoner kronor, berättar Mathias Jansson.
– För många konstnärer är föreningarnas inköp viktiga, säger Karin Willén, ordförande för Konstnärernas riksorganisation.
De flesta av Sveriges 6 000 yrkesverksamma konstnärer har många olika inkomstkällor och genom konstföreningarna kommer nya konstköpare till.
– Och jag tänker på konstföreningarna som en viktig potential för samtidskonsten att möta allmänheten, säger Karin Willén.
Ett par trappor upp på Livsmedelsverket hänger en havsvy målad av ålänningen Kjell Ekström bredvid ett verk av Karin Ögren. Det är två av de tolv tavlor som ska lottas ut vid årsmötet. De köps in för medlemsavgifterna – 30 kronor per medlem och månad – och ekonomin är förstås en begränsning. »Det blir mycket litografier«, säger Mikaela Bachmann. Men inom de ramarna försöker föreningen hålla en viss nivå.
– Det får gärna vara Upplandskonstnärer, det ska vara verk av proffs, och så vill vi inte handla bara på auktioner utan av nu levande konstnärer, säger Ann-Sofi Brandt.
Det är för medlemmarnas skull, förstås, men också för konstnärernas.
Och för konstens, kanske. För den är viktig. »Vad tråkigt det skulle vara utan konst, utan bilder«, säger Ann-Sofi Brandt spontant. Michaela Bachmann fyller i:
– Det handlar om upplevelsen man får, men också om samhället och livet – hur vore det utan teater, musik, konst och dans? Det är nöje, men också allvar.
473
473 av Sveriges konstföreningars 815 medlemsföreningar finns på arbetsplatser. De 815 föreningarna har 173 000 medlemmar.
»Det är en folkrörelse av konstintresserade som finns på alla former av företag«, säger Sveriges konstföreningars informatör Mathias Jansson.
Så bildar ni er egen konstförening
- Konstföreningen är en mötesplats för människor och konst. Ni kan ordna samtal om konst, göra utflykter, arrangera kurser och utställningar. Konstföreningens medlemmar deltar oftast i ett konstlotteri med tavlor som pris.
- Prata ihop dig med några som vill vara med.
- Bilda en styrelse med minst tre ledamöter. Utse revisor och valberedning. Bestäm stadgar och medlemsavgift.
- Kalla till ert första möte.
- Mer information: www.sverigeskonstforeningar.nu och www.forening.se.
- Det är lättare att driva konstföreningen om ni har arbetsgivarens stöd.
