Kriminella gäng problem på anstalter

KRIMINALVÅRDEN2017-02-02

Kriminalvården har växande problem med en ny typ av kriminella gäng på anstalterna. Därför arbetar Kriminalvården med en ny strategi mot organiserad brottslighet, skriver myndighetens chef Nils Öberg.

Kriminalvården har lång erfarenhet av gängkriminalitet av olika slag, konstaterar generaldirektör Nils Öberg i en debattartikel i Dagens Nyheter. Men den tidigare gängkriminaliteten, kopplad till exempelvis motorcykelgäng, vit maktgrupper och andra grupperingar, har varit tydligt organiserad. Nu ställs Kriminalvården inför mer löst sammanfogade nätverk av kriminella. Också inne på anstalterna beror hot och våld oftare på konfliktfyllda relationer mellan individer än på motsättningar mellan grupper:

”Gängtillhörigheten är mer flytande och brotten begås i projektliknande upplägg. Ekonomiska vinster av kriminaliteten är inte en lika entydig drivkraft. En vän blir snabbt en fiende och våldet sker ofta spontant. Möjligheten för individen att agera utifrån egna prioriteringar och upplevda kränkningar är stort”, skriver Nils Öberg.

Hittills har Kriminalvården lyckats förhindra att utpräglade fängelsegäng etablerar sig. De intagna har tvingats acceptera att deras auktoritet går förlorad i samband med en straffverkställighet, skriver Nils Öberg. Det har varit en medveten strategi som bidragit till en tryggare miljö för såväl intagna som medarbetare.

”Vi har separerat individer från samma gäng för att minska riskerna för fortsatt kriminalitet under verkställigheten. Enligt samma logik har vi även hållit isär personer från rivaliserande grupper för att minska risken för hot och våld. Nu skiftar lojaliteterna snabbt och separationsstrategin blir allt svårare att tillämpa. Detta innebär stora utmaningar för Kriminalvården”, skriver han.

Den nya strategin mot organiserad brottslighet ska syfta till att

  • utveckla och förnya arbetssätt för att förhindra att kriminella gäng får fäste
  • utarbeta nya säkerhetsrutiner, inklusive förstärkta strategier mot fritagningar
  • förbättra underrättelseförmågan och fördjupa samarbetet med polisen och andra myndigheter
  • vidareutveckla förmågan att identifiera högriskindivider
  • öka samarbetet med andra delar av samhället
  • införliva internationella forskningsrön och praktiska erfarenheter i arbetet.

”Kriminalvårdens mål är att ligga steget före. Den nya strategin kommer att vara ett fundament i vårt bidrag till ett långsiktigt arbete mot den organiserade brottsligheten i Sverige. Vi ska stå väl rustade för att möta framtidens kriminalvårdsklienter och ytterligare minska risken för återfall i brott”, skriver Nils Öberg.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Kriminalvården
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA