Kronofogden mörkade dataintrång

INTEGRITET2013-12-06

När Skatteverkets databas över folkbokföringen hackades för två år sedan kom hackarna också över Kronofogdens databas över skuldsatta svenskar. Men Kronofogden har hemlighållit intrånget från allmänheten.

Skatteverket anlitade IT-företaget Logica för att lagra information om folkbokföringen. I mars 2012 meddelade myndigheten att Logica hade utsatts för ett dataintrång, där en utomstående fått tillgång till personnummer, bland annat för ett antal personer med skyddad identitet.

”Det som har inträffat är mycket allvarligt, särskilt eftersom det rör sig om personer som ofta lever i otrygghet. Vi gör allt vi kan för att hantera konsekvenserna av det inträffade och vi bistår polisen i deras utredning”, kommenterade säkerhetschefen vid Skatteverket Anders Kylesten då i ett pressmeddelande.

Också Kronofogden anlitade Logica. Först nu framgår det att myndighetens register över en halv miljon personer och företag läckte ut i samband med det stora dataintrånget.

I samband med brottsutredningen begärde åklagaren in information från Kronofogden om vilka konsekvenser dataintrånget fått, skriver Dagens Nyheter, DN. Enligt tidningen tonades betydelsen av informationen ned i Kronofogdens rapport, där den beskrevs som ”inte känslig”.

DN skriver att det rörde sig om Kronofogdens hela databas över samtliga svenskar som just då hade skulder hos Kronofogden, inklusive personnummer, hemadress, och detaljerad information om skuldernas storlek.

Efter DNs artikel har Kronofogden gått ut med ett pressmeddelande där myndigheten förklarar att det är helt felaktigt att hävda att den skulle ha tystat ner omfattningen:

”Vi har aktivt bistått förundersökningen under hela deras arbete. Vi har alltså lämnat all information vi hade om de uppgifter som stals vid intrånget, inklusive att filerna innehöll hela registret över skuldsatta privatpersoner och företag”, står det i pressmeddelandet.

Att man inte informerade allmänheten om vad som hänt förklarar Kronofogden med förundersökningssekretess. Under det år utredningen pågick fick myndigheten inga indikationer på att de stulna uppgifterna använts i något sammanhang, skriver man:

”Mot den bakgrunden såg vi därför inte något behov av att informera allmänheten när förundersökningssekretessen upphörde. Tvärtom bedömde vi att detta snarare skulle kunna leda till onödig oro. Vi har dock full förståelse för att uppgifterna kan uppfattas som känsliga för den enskilde.”

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA