Kvinnliga forskare diskrimineras
Kvinnor på universitet och högskolor har lika svårt i dag som för tjugo år sedan att göra forskarkarriär och bli professor. Jämställdhetsreformer tycks snarast ha gynnat männen. Det visar forskning från Umeå universitet.
Sociologerna Mikael Hjerm, professor, och Rickard Danell, docent, har följt upp vad som hänt sedan början av 90-talet med forskare som doktorerat. Under de senaste tjugo åren har professorerna blivit betydligt fler, och bland både kvinnor och män i akademin har antalet professorer ökat. Men sannolikheten för en kvinna som doktorerat att bli professor har inte ökat alls. De har fortfarande 37 procents lägre chans att än de doktorerade männen att bli professor.
– Att andelen kvinnor bland professorerna ändå ökar beror på att det nu är fler kvinnor i grundutbildning och forskarutbildning, säger Mikael Hjerm.
Om kvinnor och män som doktorerat haft lika goda chanser att göra fortsatt karriär hade andelen kvinnliga professorer varit högre än den är.
– Anledningen till att vi gjorde den här undersökningen var att vi reagerade på den debatt som sa att kvinnor diskriminerats, men att det nu är så mycket bättre när andelen kvinnliga professorer kommit upp i 21 procent. Det är totalt feltänkt, säger Mikael Hjerm.
Resultaten i undersökningen visar att det i synnerhet är på gamla lärosäten och inom vissa discipliner såsom life science som kvinnor missgynnas.
Karriärvägen påverkar också chanserna att avancera. Bland dem som fått karriärtjänster efter disputationen, exempelvis som forskarassistent, har båda könen lika stora möjligheter att gå vidare och bli professor. Men bland dem som tar andra vägar är männen avsevärt mer framgångsrika.
– När tjänster utlyses och man har en transparent tillsättningsprocess behandlas könen lika, säger Mikael Hjerm. Men när det inte är transparent, såsom när man utdelar en professorstitel, missgynnas kvinnor.
Titeln professor kan sedan 1999 tilldelas en lektor som bedöms ha kompetens motsvarande professorsnivå. Ett av syftena med reformen var att öka jämställdheten, men genom att granskningssystem och riktlinjer är otydligare än vid tjänstetillsättningar gissar Mikael Hjerm att det främst är män som vunnit på förändringen.
– Det är ju mest män i beslutsfattande positioner, och män tenderar att gynna män.
Hans och Rickard Danells slutsats är att det behövs mer transparenta system och en medvetenhet på alla nivåer om vår inneboende benägenhet att favorisera den egna gruppen.
– Ofta handlar det om många enskilda människors agerande. De kanske inte är så felaktiga sedda var för sig, men blir ett jätteproblem när man summerar det.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
