Loach sätter färg på gråheten

KULTUR: FILM OCH DVD2016-12-13

Julen brukar bjuda på en hel del goda fiktionsklappar, men vi börjar på andra sidan nyår.

Av:  Fredrik Sahlin

Måste gitt. Först ut på det nya filmåret är den relativt färske regissören Ivica Zuback och hans gravt underhållande dramakomedi, som berättar om unge fifflaren Metin som slits mellan vikten av att utbilda sig och den lockande tanken på snabba cash. När hans dagbok, som innehåller detaljer och namn från hans kriminella eskapader, hamnar på villo­vägar tvingas Metin löpa gatlopp mellan arga kumpaner och den slipade kultureliten som vill lägga vantarna på hans råa »äkta« prosa. En fyndig frontalkrock mellan förort och innerstad. (Bio 6/1)

Agnus Dei. Ett polskfranskt drama som berättar den verklighetsinspirerade historien om en sjuksköterska från Röda Korset som hjälper ett gäng polska nunnor som blivit gravida efter att ha blivit våldtagna av ryska soldater. Tragisk, kännbar men aningen för polerad berättelse som diskuterar tro, lydnad och humanism – och som trots sitt traumatiska tema insinuerar att människodjuret trots allt hyser en gnutta godhet. (Bio 9/12)

Jag, Daniel Blake handlar om den nypensionerade titelfiguren som förlorar jobb och hälsa och teamar ihop sig med en arbetslös ung mamma i kamp mot myndigheterna. Lite överraskande var det allt att den gamle brittiske filmräven Ken Loach vann Guldpalmen vid film­festivalen i Cannes för den här konventionella skapelsen – men okej, Loach och hans evige parhäst Paul Laverty (manus) har onekligen en gudabenådad förmåga att ge färg åt grå premisser som arbetslöshet och utförsäkring från A-kassan. (Bio 9/12)

David Brent – life on the road. En markant känsla av deja vu hänger över den här vägfilmen där vi möter David Brent (Ricky Gervais), »stjärnan från dokumentären The Office«, som han själv kallar sig. 13 år efter den smärtsamma Julspecialen bestämmer sig kontorsråttan Brent för att satsa på sin singer-songwriter-talang (som bara han själv har lagt märke till) – och vi famlar alla efter skämskudden. Den hjärtslitande tragikomiken känns igen från tv-serien, men inte det sentimentala slutet. (Dvd/VOD 16/12)

Manchester by the Sea. Jag dristar mig avslutningsvis till att tipsa om en film som jag i skrivande stund inte har sett, men hört mycket gott om. En global hyllningskör har ärat det här amerikanska relationsdramat med Casey Affleck och Michelle Williams i det filmiska förarsätet. Årets julklapp? (Bio 23/12)

Fredrik Sahlin är filmrecensent och journalist.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA