Lovisa Lamm Nordenskiöld: Ljusblå drömmar om Nordkorea

KRÖNIKA: GÄSTKRÖNIKA2012-09-25

Medier rapporterar om tecken på att Nordkorea håller på att öppna sig för omvärlden. Men gästkrönikören Lovisa Lamm Nordenskiöld menar att snabba förändringar hittills varit ovanliga i landet.

För några veckor sedan vaknade återigen hoppet om att Nordkorea ska öppna upp mot omvärlden. Medier rapporterade att landet genomför reformer och kan vara på väg att överge planekonomin. Jag stöter ständigt på nya förhoppningar om Nordkorea, landet ligger där och lockar, slutet, brutalt och mörklagt.

För Sverige började drömmarna på 1970-talet, då nordkoreanska handelsdelegationer kom hit i jakt på tunga och dyra industrimaskiner. Snart tryckte näringslivet på för ett diplomatiskt erkännande, och även UD och Export­rådet såg potentialen i Nordkorea. Nordkoreas geografi och naturtillgångar liknade Sveriges, vår industri framstod som skräddarsydd. Dessutom var Nordkorea jungfrulig mark när det kom till export, beskrevs som ett ekonomiskt under och kallades för det nya Japan. Det gällde att vara först på plats.

I april 1973 upprättade Sverige som första västland diplomatiska förbindelser med den kommunistiska folk­republiken. Erkännandet betalade sig snabbt och väl, Nordkorea köpte bland annat tusen Volvobilar, fartygsutrustning från Asea och gruvmaskiner från Atlas Copco. Den djärva svenska pionjärsatsningen sågs som början på en exportsuccé.

Men storsatsningen på Nord­korea övergick till en mardröm, som fortfarande pågår. Nordkoreanerna betalade nämligen aldrig och resultatet blev en gigantisk skuld, som i dag uppgår till 2,6 miljarder kronor. Det är den största fordran som Sverige har på ett enskilt land och den fortsätter att öka för varje år.

2001 var det dags för en ny svensk storoffensiv i Nordkorea och den gången drog vi dessutom in hela EU. Statsminister Göran Persson, som då var EUs ordförande, blev den första västledaren att besöka Pyongyang. Tanken var att han under EU-flagg skulle mäkla fred mellan Nord- och Sydkorea. Besöket blev inte någon framgång för Göran Persson och den svenska regeringen, men en fjäder i hatten för regimen i Pyongyang.

När medier i dag rapporterar om tecken på att landet håller på att öppna upp, att Kim Il-sungs sonson Kim Jong-un är reforminriktad, kan man räkna med att åtskilliga västerländska företag börjar hysa nya förhoppningar om framtida exportchanser.

Numera talas det dessutom om ett nyvaknat intresse för tillverkning i landet. Nordkorea har 23 miljoner invånare som är välorganiserade, lojala, disciplinerade och vana vid hårt arbete till låga löner.

Så länge landet förblir slutet fortsätter resten av världen att drömma. Verkligheten vet vi mycket lite om. Men nyheter om att landet är på väg att öppnas upp ska man ta med skepsis, hur tråkigt det än låter. Snabba förändringar har hittills varit ovanliga i Demokratiska folkrepubliken Korea. 

 

Lovisa Lamm Nordenskiöld, är journalist och författare. I januari utkom hennes bok »Ambassaden i paradiset«.

  

Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA