Lyssna på förmedlarna

LEDARE2009-04-21

Med det vällovliga syftet att värna stats­finanserna avvisar finansministern en satsning på utbildning av arbetslösa och resurser till Arbetsförmedlingen. Och riskerar därmed att göra ont värre.

Om du fått kraftigt höjd hyra, formulerar du det då som att du nu satsar mer på ditt boende?

Knappast. Men just så resonerar regeringen när man försöker sälja in vårbudgeten som en »satsning« på arbetsmarknadspolitiken. Trots att anslagen går till stigande kostnader för åtaganden man redan hade: a-kassa och aktivitets­ersättning. Det blir inga nya pengar för att hjälpa människor att utbilda sig för att kunna få nya jobb. Och det blir inga resurser till Arbetsförmedlingen för att kunna stödja de många som nu förlorar arbetet.

Det innebär att varje anställd på myndigheten får 81 procent fler arbetslösa att serva, konstaterar Fackförbundet ST. Och personalen går redan på knäna. I en färsk ST-undersökning svarar 53 procent av de anställda på Arbetsförmedlingen att de människor de har i uppdrag att hjälpa inte får tillräckligt stöd. 72 procent bedömer att myndigheten inte klarar sitt uppdrag om arbetslösheten ökar.

Grunden till problemen finns i bristen på personal – ett resultat av krympande resurser. Antalet helårstjänster har minskat med över 2 000 sedan 2006. I januari presenterade visserligen regeringen en förstärkning av Arbetsförmedlingens anslag för 2009. Trots det har myndigheten mindre pengar att röra sig med i år än under högkonjunkturens 2006.

Även om det i januari också kom pengar till åtgärder för arbetslösa,
i form av utökad ersättning för nystartsjobb samt platser i yrkesutbildning, så fick dessa förstärkningar kritik för att vara otillräckliga. Sedan dess har framtidsutsikterna blivit ännu dystrare.

Då behövs tungt artilleri. De som själva jobbar med de arbetslösa dömer ut den så kallade jobb- och utvecklingsgarantin – 67 procent av de svarande i STs enkät anser att den är helt eller delvis otillräcklig. I stället efterlyser de en större satsning på utbildning. 74 procent vill se fler platser i arbetsmarknadsutbildning.

Varför uteblir de verkliga satsningarna? Finansminister Anders Borg menar att det handlar om ansvar för statsfinanserna. Sverige får inte ta till för kostsamma åtgärder och dra på sig ett för stort budgetunderskott.

Tanken att stå väl rustad inför nästa lågkonjunktur är naturligtvis god. Men om krisen får till följd att konkurrenskraftiga företag slås ut så kommer skatteintäkterna att minska. Och om människor går ut i arbetslöshet så ökar statens kostnader. Blir lågkonjunkturen långdragen riskerar deras yrkeskunskaper att passera bäst före-datum.

Gör vi för lite riskerar statsfinan­serna på sikt att bli sämre än om vi
nu investerar i aktiv krisbekämpning. Och förutsättningarna är bättre än
vad finansministern vill låta påskina. Den svenska statsskulden är låg i inter­nationell jämförelse.

I regeringens prognos är arbetslösheten på väg över 11 procent. Då har vi inte råd att avstå från att göra allt som står i vår makt för att minska utslagningen från arbetsmarknaden. Låt oss lyssna på arbetsförmedlarna – och göra en verklig satsning.

Alexander Armiento
chefredaktör

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA