Annons:
Bild:Mostphotos

Många arbetsgivare sparar in på julklapparna

Somliga ger en julklapp värd flera hundra kronor, andra inget alls. Synen på julgåvor delar statliga arbetsgivare. Forskaren Stefan Tengblad tror att julgåvor kan ha betydelse för anställdas lojalitet och engagemang.

Publikt har frågat 31 myndigheter och statliga bolag om de ger julgåvor till sina anställda i år. En majoritet, 18 arbets­­givare, svarar nej – bland dem Post­nord, Försäkringskassan och Polisen.

– Vi har inte gett julgåvor sedan den nya Polismyndigheten bildades 2015, säger Annika Hägg, gruppchef för ekonomisk planering, uppföljning och redo­visning på myndigheten.

Hon tror att julpaket kan ha förekommit innan dess, när polisen var organiserad på länsnivå. Riktlinjerna skärptes 2017, med innebörden att Polis­myndigheten inte delar ut jul­gåvor. Eventuella undantag ska beslutas av rikspolischefen.

Annika Hägg säger att det finns flera skäl till förändringen:

– Ett är att de måste gå till alla om det inte ska beskattas, och då behöver vi göra en upphandling som innebär en ganska omfattande administ­ration.

Hon har inte hört talas om någon kritik mot beslutet.

– Jag rör mig i och för sig på en begränsad yta. Men det fanns klagomål när det delades ut julklappar också, om att det var fel sak.

Riksrevisionen har också svarat att man inte delar ut någon julgåva. Helena Lindberg, en av de tre riksrevisorerna, var tidigare generaldirektör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Där fattade hon ett princip­beslut att inte dela ut julgåvor till personalen.

– Jag tog med mig erfarenheten där­ifrån att julgåvor inte alltid blir den där glädjespridaren och det tecken på uppskattning som man tänker sig. Det blir så mycket diskussioner om att det är fel julklapp, och då blir det en energitjuv.

De tre riksrevisorer som utsågs i början av 2017 disku­terade frågan om julklappar när julen 2017 närmade sig. Utan att det fattades något formellt beslut blev inriktningen att inte ge några klappar, berättar Helena Lindberg. I vågskålen låg, förutom risken för fel innehåll i pake­tet, också att »hushålla väl med statens resurser« och att »inte bidra till konsumtionssamhället«.

– Vi har många anställda som är miljö­medvetna och tänker i de ter­mer­na, säger Helena Lindberg.

Hon tror att myndigheterna generellt blivit mindre benägna att dela ut julgåvor, av samma skäl som på Riks­revisionen. Däremot tror hon inte att risken för negativ uppmärksamhet i medierna för slöseri med skattemedel har någon större betydelse.

– Jag är den första att försvara interna möten där arbetsgivaren bjuder på något, bara det är måttfullt. Vi har sett till att i stället för julgåva samla personalen till en myndighetsdag i kombination med julmiddag, och det tror jag uppskattades mycket.

Flera andra myndigheter uppger i likhet med Riksrevisionen att de har ersatt julklappen med jullunch, jul­middag eller någon annan »personal­social aktivitet«.

Det statsägda spårtrafikbolaget SJ har, åtminstone tillfälligt, gått åt and­ra hållet. Till skillnad från tidigare år blir det inte bara julbord utan även en gåva som tack för medarbetarnas insatser. »Bakgrunden är att vi har haft ett tufft år, med en snörik vår och en rekordvarm sommar, med stora utmaningar för vår personal«, skriver SJs HR-direktör Peter Blomqvist i ett mejl.

SJs julklapp är så påkostad att den passerar gränsen för beskattningsbar förmån, som är 450 kronor inklusive moms. SJ kompenserar därför också för den beskattning som annars skulle landat på medarbetarna.

Och så finns det statliga arbets­givare som mer regelmässigt ger julklappar, såsom Arbetsförmedlingen och Skatte­verket. Det är dock aldrig ett självklart beslut, säger Thomas Wolf, förhandlingschef och chef för HR-strategi på Arbetsförmedlingen:

– När det gäller personalvårdande kostnader är det väldigt svårt att veta vad man ska lägga pengarna på. Men om man plockar bort något som anses vara en tradition får det negativa effek­ter.

Med tanke på att myndigheten står inför en stor omorganisation, där ledningen förväntar sig ett positivt engagemang från medarbetarna, vore det extra vådligt att slopa julklappen i år, bedömer han.

På Skatteverket säger administ­ra­tiva chefen Anette Backlund att myndigheten vill visa medarbetarna sin uppskattning och tacka för det gångna året. Värdet på gåvan är 237 kronor exklusive moms, ett par tior mindre än vad Arbetsförmedlingen lägger.

– Även om vi inte ger något stort är det en viktig symbol, säger Anette Backlund. Oftast har det varit något som cheferna kan lämna över fysiskt, såsom filt, energisnåla produkter, spel och termosmugg.

Stefan Tengblad, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde, forskar om medarbetarskap och värde­ringar på arbetsplatser. Han tror att julgåvor kan vara ett sätt för arbets­givare att visa att man bryr sig om sina anställda, och att de i någon mån kan sporra personalen att göra extra insatser och stärka lojaliteten till arbets­givaren.

– Åtminstone kortvarigt kan det nog ge en negativ effekt om man tar bort en julgåva som medarbetarna är vana att få. Men om man har ett julbord med mat och samvaro i stället kan det funge­ra lika bra.

På hans egen arbetsplats togs julklappen bort för flera år sedan.

– Det blev inga stora reaktioner, men det var väl en och annan som tyckte att det var lite futtigt.

Både på Skatteverket och Arbetsförmedlingen säger de chefer Publikt talar med att de flesta är glada över att få en julklapp.

– Men det finns också de som mejlar och frågar om vi verkligen ska hålla på med detta, säger Thomas Wolf på Arbets­förmedlingen.

En del anställda vill hellre skänka värdet av gåvan till välgörande ända­mål, såsom Läkare utan gränser, Amnes­ty eller Röda korset.

Skatteverket övervägde att införa den möjligheten, men där ledde ett uttalande från Ekonomistyrningsverket om Skatteverkets egna skatteregler till att idén avskrevs. Även på Arbetsförmedlingen fanns liknande planer, men myndigheten backade – efter Publikts frågor – då man insåg att det skulle få negativa skattemässiga konsek­venser.

Det är nämligen så att en julgåva som den anställde omvandlar till välgörenhet betraktas som lön och beskattas från första kronan, förklarar Anne-Marie Ögren, expert inom redovisning på Ekonomistyrningsverket:

– Syftet med en skattefri julgåva är att en arbetsgivare ska kunna visa uppskattning genom att ge en jul­gåva, men enligt reglerna uppfyller inte möjlig­heten för personalen att skänka pengar det syftet. Jag kan tycka att det är lite konstigt, men de skatteregler som gäller för anställda i det privata näringslivet gäller även för anställda i staten.


Svara på undersökningen: Fick du någon julklapp av din arbetsgivare?

Ämnen: jul
Hit kommer inte tomten
  • Ekobrottsmyndigheten
  • Finansinspektionen
  • FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut)
  • Försäkringskassan
  • Kungliga biblioteket
  • Luftfartsverket
  • Länsstyrelsen i Norrbottens län
  • Naturhistoriska riksmuseet
  • Polismyndigheten
  • Postnord
  • Riksdagsförvaltningen
  • Riksrevisionen
  • Sjöfartsverket
  • Skogsstyrelsen
  • Socialstyrelsen
  • Statistiska centralbyrån
  • Svenska kraftnät
  • Tillväxtverket
Hit kommer tomten

Arbetsgivare och värde på julgåva

  • Arbetsförmedlingen - 260 kr
  • Bolagsverket - 240 kr
  • E-hälsomyndigheten - 180 kr
  • Kemikalieinspektionen - 200 kr
  • Konsumentverket - ca 205 kr
  • Kronofogdemyndigheten - 316 kr
  • Länsstyrelsen i Västra Götalands län - 149 kr
  • Post- och telestyrelsen - 300 kr
  • Regeringskansliet - uppger ej belopp
  • Riksarkivet - 288 kr
  • SJ - 400–472 kr
  • Skatteverket - 237 kr
  • Stockholms konstnärliga högskola - ca 300 kr

Uppgifterna om julgåvornas värde kommer från respektive arbetsgivare och är angivna exklusive moms. SJs gåva är ett presentkort vars belopp kan användas till varor med skilda momssatser, varför värdet exklusive moms varierar.

Bli den första att tycka till!
StatsförvaltningNyhetStatens myndigheter informera mer om aktuella EU-frågor. Det är Statskontorets slutsats efter en granskning av hur tolv myndigheter sköter information och samråd med civilsamhället.
LÖNERNyhetFör fjärde året i följd toppar Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon löneligan för de myndighetschefer som lönesätts av regeringen. En löneförhöjning på 4 600 kronor gör att hon nu tjänar 174 600 kronor i månaden.
KRIMINALVÅRDENNyhetUngdomar som Kriminalvården ska transportera till hem för tvångsvård kan bli sittande flera dagar i polisarrest, enligt en rapport från Justitieombudsmannen, JO. Orsaken är att Kriminalvården inte har tillräcklig kapacitet för uppdraget.
Nationella transportenhetenFördjupningAnders von Gegerfelt, Daniel Sjöblom, Thomas Näslund och Daniel Johansson kör frihetsberövade personer på Kriminalvårdens och andra myndigheters uppdrag. Människorna de kör kan vara våldsamma och farliga och Kriminalvårdens nationella transportenhet sätter säkerheten främst.
HÖGSKOLANNyhetDet är nödvändigt att bygga ut högskolan, säger Matilda Ernkrans, S, minister för högre utbildning och forskning. Hon vill också att lärosätena ska minska andelen otrygga anställningar.
MIGRATIONSVERKETNyhetI en chefsenkät på Migrationsverket svarar mer än hälften att de inte tycker att myndigheten har en ändamålsenlig styrning och ledning. ”Det är uppseendeväckande”, anser STs Kent Helgesson.
DiskrimineringNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, inleder en tillsyn för att kontrollera att högskolor och universitet följer diskrimineringslagens krav på att aktivt arbeta mot diskriminering.
ArbetsmiljöNyhetPå flera myndigheter har antalet anmälda fall där anställda utsatts för hot och våld ökat, visar Publikts granskning. Erica Zemgals blev misshandlad av en arbetssökande. ”Jag hade inte en chans att larma innan knytnävsslaget kom”, säger hon.
KriminalvårdenNyhetBristen på platser i flera häkten och en allmän platsbrist i landets fängelser har lett till negativa konsekvenser för de intagna, konstaterar JO efter en serie inspektioner.
SiSNyhetEn anställd vid Statens institutionsstyrelse, SiS, har dömts i hovrätten till fängelse i 3,5 år för flera fall av våldtäkt mot barn, rapporterar Ekot. Brotten har begåtts på ett ungdomshem där mannen jobbade.
ARBETSMILJÖNyhetAntalet godkända arbetsskador ligger i stort sett stilla, enligt en ny rapport från AFA Försäkring. Detta efter närmast en fördubbling sedan 2007.
JONyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar allvarlig kritik mot Länsstyrelsen i Skåne län, sedan en lantbrukare ännu efter tre år inte fått något besked om en ansökan om jordbruksstöd. Det visar enligt JO en förvånansvärd nonchalans.
SjukförsäkringNyhetKvinnor sjukskrivs i högre grad än män för psykisk ohälsa trots likartad funktionsnedsättning, visar en rapport från Riksrevisionen. "Granskningen visar att sjukförsäkringssystemet inte verkar kunna åstadkomma en likformig bedömning av kvinnor och män", kommenterar riksrevisor Stefan Lundgren rapporten.
Statens servicecenterNyhetStatens servicecenter, SSC, bjuder in fler myndigheter och aktörer att delta i samarbetet vid de lokala servicekontoren. I en debattartikel skriver myndighetens generaldirektör Thomas Pålsson att bibehållen offentlig service kräver nya arbetssätt.
StatsförvaltningNyhetJustitieombudsmannen, JO, kritiserar Pensionsmyndigheten för att myndigheten inte haft koll på sin e-post. I närmare tio års tid skickades e-post till en adress som ingen hade till uppgift att kontrollera.
RIKSARKIVETNyhetEn privatperson som begärde ut allmänna uppgifter från Riksarkivet fakturerades för de 15 minuter som det tog att leta fram uppgifterna. Nu kritiseras myndigheten av Justitieombudsmannen.
ARBETSDOMSTOLENNyhetST stämmer ett privat städbolag i Arbetsdomstolen eftersom en anställd ST-medlem inte fått sjuklön för fyra dagars frånvaro. Arbetsgivaren har kollektivavtal med ett annat fackförbund, men det är ingen anledning till att inte driva målet, menar förbundets jurist Veera Littmarck.
StatsförvaltningNyhetDen statliga närvaron och servicen är ojämnt fördelad över landet. Norrbottens och Gotlands län tillhör topp tre både sett till antalet statliga arbetsställen per invånare och till antalet sysselsatta i statlig förvaltning per invånare. Det framgår av en kartläggning som gjorts av landets länsstyrelser i samverkan.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen gjorde rätt när myndigheten efter sju år gav upp om att hitta ett jobb åt en arbetssökande. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast. Det fanns särskilda skäl att återkalla hens anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin.
MigrationNyhetDomstolarnas handläggning i migrationsmål är orimligt långsam, konstaterar Justitieombudsmannen, JO, efter en granskning. JO har granskat ett ärende där en 14-årig pojke fått vänta nästan fyra år på ett beslut om uppehållstillstånd.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens matchningsarbete vilar på en svag kunskapsgrund. Det konstaterar Riksrevisionen efter en granskning. Enligt rapporten ökar det risken för att arbetssökande inte får likvärdigt stöd.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetGeneraldirektören Mikael Sjöberg lämnar Arbetsförmedlingen när hans förordnande går ut nästa år. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson säger till Sveriges Radio att hon är nöjd med hans arbete men att det är dags att byta chef.
StatsförvaltningNyhetNio myndigheter samverkar i planer för att lansera en e-tjänstelegitimation för statsanställda, skriver Computer Sweden. 36 000 anställda berörs inledningsvis av tjänsten, som ska drivas av Försäkringskassan.