Kronokommissarie Bo Nilsson.<br>Foto: SIV ÖBERG
Kronokommissarie Bo Nilsson.<br>Foto: SIV ÖBERG

Mannen som skulle vräkas tog sitt liv

FÖRDJUPNING: KRONOFOGDEN2008-04-01

Hyresgästen skulle avhysas. Men när Bo Nilsson kom till lägenheten tillsammans med flyttfirman och hyresvärden var dörren låst. En låssmed fick borra upp den. På köksbordet stod en flaska vin, urdrucken till hälften. Bredvid låg ett avskedsbrev.

Av:  Torbjörn Svenson

Hyresgästen låg död i sängen. Han hade tagit livet av sig med tabletter.

Bo Nilsson, kronokommissarie i Göteborg, kontaktade polis och ambulans. Han ringde också till sin chef och berättade vad som hänt.

– Jag hade pratat med mannen några dagar tidigare. Då sade han att han skulle flytta själv. Det verkade inte vara några problem. När jag förstod vad som hänt kom jag i ett chocktillstånd, hade svårt att tänka klart och kände att jag behövde hjälp, berättar Bo Nilsson.

Han sänker blicken och blir tystlåten. Trots att det snart är tio år sedan, kommer de känslomässiga minnena tillbaka när han börjar prata om händelsen. Det är lätt att få skuldkänslor och grubbla över om man kunde ha handlat annorlunda, för att undvika att det blev som det blev.

– Man får inte ta på sig det som hänt. Det är ju vår uppgift att arbeta efter de lagar som finns i samhället. Om det inträffar något allvarligt är det viktigt att man blir avlastad och får stöd av ledningen och arbetskamraterna. Jag fick god hjälp och kunde bearbeta mina upplevelser, säger Bo Nilsson.

Den som arbetar på Kronofogdemyndigheten och blir utsatt för den här typen av händelser har möjlighet att få psykologhjälp genom företagshälsovården Previa. Men Bo Nilsson tyckte det räckte med det stöd han fick av sina arbetskamrater. Han blev inte sjukskriven efter händelsen och hade inga problem med att fortsätta i sitt yrke. 

Hårdare samhällsklimat

Bo Nilsson har arbetat inom Kronofogdemyndigheten i 31 år och är även skyddsombud. Med sin långa erfarenhet kan han konstatera att samhällsklimatet hårdnat de senaste tio åren.

– Vi märkte en klar skillnad när man reformerade psykvården. Människor som tidigare bott på institutioner skulle ha eget boende och klarade inte att betala hyran. Det ledde till att många med psykiska funktionshinder hamnade i kronofogdens register, förklarar Bo Nilsson.

Andra har restskulder från de många exekutiva fastighetsauktionerna i början på 90-talet. Och nya problem tillkommer när ungdomar frestas att ta sms-lån.

I dag träffar Bo Nilsson ofta rättshaverister. Hot har blivit ett vanligt inslag. I synnerhet hot om självmord har ökat kraftigt de senaste åren. Människor i kris reagerar inte alltid rationellt. Att veta hur de tänker och känner kan vara svårt. Det innebär ofta en psykisk press för dem som arbetar på Kronofogdemyndigheten. De vet aldrig vad som väntar dem. Alla incidenter ska rapporteras till myndighetens interna statistik och hot som bedöms allvarliga anmäls till polisen och Arbetsmiljöverket.

– Ingen säger rakt ut: »Nu kommer jag att ta livet av mej.« Däremot kan vi möta folk som uttrycker sin desperation genom indirekta hot. De kanske slänger ur sig att de ska »ta repet« eller något liknande. Det kan vara nog så obehagligt, menar Bo Nilsson.

Kontaktar socialförvaltningen

Men det är inte alltid så lätt att tyda signalerna. En del som fått ekonomiska problem vill hålla skenet uppe och biter sig fast till varje pris, trots att konkursen är ett faktum. Då behöver de hjälp att komma till insikt och acceptera sin situation. Andra är uppgivna. Det är också ett tecken på att de behöver hjälp. I sådana lägen kontaktar Kronofogdemyndigheten kommunens socialförvaltning, som tar över ansvaret.

– Vi hade ett fall för några veckor sedan. En kollega till mig blev utsatt för hot om självmord. Då ringde hon socialförvaltningen i mannens hemortskommun. Efter några dagar ringde personalen från kommunen tillbaka och berättade att de haft kontakt med honom och att han mådde bättre. En sådan återkoppling är viktig, påpekar Bo Nilsson.

Indrivning sista utvägen

Ett bra samarbete mellan myndigheterna minskar den psykiska pressen för personalen och leder till bättre uppföljning för dem som hamnat i ekonomisk kris.

Kronofogdemyndigheten jobbar förebyggande och försöker se till att de som blivit tungt skuldsatta får hjälp med ekonomisk rådgivning så långt det går. En indrivning är sista utvägen och kan bli kännbar, i synnerhet för dem som varit vana vid att röra sig med mycket pengar. Att leva resten av livet på existensminimum kan för många kännas som en livstidsdom.

– Det är ofta yttre omständigheter som gör att människor hamnar i en skuldfälla. De kan ha haft ett ordnat liv tidigare, men om de råkar ut för en skilsmässa, en sjukdom eller en olyckshändelse så kraschar deras ekonomi. Det är inte så mycket som ska till, säger Bo Nilsson.

Vill ingjuta hopp

– Det sociala skyddsnätet har dessutom blivit alltmer grovmaskigt. Om man blir vräkt leder det oftast till fritt fall. Det är svårt att komma in på bostadsmarknaden sedan man fått en vräkningsmarkering på sej, menar Bo Nilsson.

Men kommunerna har insett att det är en väldigt dålig affär om folk blir vräkta. Då måste kommunen ordna boende på hotell eller vandrarhem. Det blir dyrt i längden. Därför har fler kommuner börjat arbeta förebyggande för att hyresgästerna ska kunna bo kvar även om de har problem med hyran.

– Vi försöker ingjuta hopp och berättar att de efter en tid har möjlighet att ansöka om skuldsanering. Det är viktigt att försöka se ett ljus i tunneln, förklarar Bo Nilsson.

               

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA