Annons:
myndigheter på nätet (IT)
Fördjupning
AVIrene Stenström0 kommentarerTyck till!

Medborgare och myndighet möts på nätet

Myndigheterna kommer att sköta alltmer av kontakten med allmänheten med hjälp av Internet och e-post. Utvecklingen är ofrånkomlig. På sikt hotas jobb.

Handlingar inkommer, arkiveras och expedieras. I lagtexten står underskriva, bevittna, bestyrka och ett otal andra formuleringar som pekar mot pappershantering. Att flytta över statlig förvaltning till elektronisk ärendehantering, kommunikation och arkivering erbjuder mängder av problem.

Man måste kunna garantera att en elektronisk dom verkligen är skriven av rätt domare och att texten inte kan manipuleras av någon, hur datakunnig denne någon än är. Man måste kunna spara domen för all framtid eller i varje fall i hundratals år.

– Vi ska göra en första idéskiss till e-dom i höst, säger Karin Nacke på Domstolsverket.

Än finns ingen enighet om hur en elektronisk signatur ska utformas för att ge tillräcklig säkerhet. Problemet gäller inte bara domstolarna utan alla myndigheter som fattar beslut om allt från fastighetstaxering till EU-stöd.

Även medborgaren som fyller i en ansökan, lämnar sin självdeklaration, får föräldrapenning eller begär arbetslöshetsersättning via Internet eller e-post måste kunna identifieras. Kommer ansökan från den individ som påstår sig ha skickat in den? Vad ska man ha istället för namnteckning på ett papper? Det får inte bli fritt fram för bedrägerier bara för att man övergår till att kräva sina rättigheter på ett annat sätt.

Vad är en ”upprättad handling” om myndigheten får en datafil eller e-post? När blir ett e-postmeddelande ”inkommet”? När det kom (vilket man kan se tydligare än på pappersbrev) eller när någon på myndigheten öppnar det?

– Att problemet med avsändare och äkthet blir akut när det gäller just e-post tycker jag är konstigt, säger Christer Marklund på Statskontoret. Varför uppstod inte tveksamheten när vi började faxa? Inget är väl enklare än att klistra på en namnteckning från en annan handling och sedan faxa?

Att göra ett formulär med rutor att fylla i och lägga ut på Internet är hur lätt som helst. Myndigheten får vips en ifylld ansökan. Hjälp-meddelanden ploppar upp om exempelvis personnumret inte är rätt ifyllt. Men var finns knappen ”på heder och samvete”?
Om juristerna kan komma fram till att en ”elektronisk signatur” har samma rättsverkan som en namnteckning så finns programvaror att välja bland.

Bankerna litar på att det är kontoinnehavaren som flyttar runt sina pengar och betalar sina räkningar via Internet. Postgirot likaså. Det är till posten och bankerna som staten har vänt sig för att få köpa de elektroniska signaturer som även myndigheter kan använda vid Internet-försök. Införandet av en Internet-tjänst kräver att medborgaren sätter sig vid sin persondator och laddar ner ett dataprogram som sedan kan hjälpa honom med den fortsatta kommunikationen med myndigheten.

– Myndigheterna kan inte tvinga folket att göra sig detta besvär. Så de måste tänka i marknadstermer och identifiera vinna/vinna-situationer för att medborgaren ska vilja engagera sig, säger Dag Osterman på Riksskatteverket.

Mängdtransaktioner är intressanta att kunna handlägga utan postöppning och ankomststämplig. Självdeklaration, ägarbyte på bil, utbetalning av a-kassa eller föräldrapenning är några exempel. Unga människor är troligen de första att bejaka Internet-hantering. Föräldraförsäkring och adressändringar har pekats ut som intressanta försöksområden.

För myndigheter som idag hanterar miljontals pappersblanketter som kommer med posten finns naturligtvis en rationaliseringspotential när merparten av denna pappershantering försvinner. Den som postöppnar, ankomststämplar och diarieför får måhända se sig om efter ett annat jobb.

Ett av hindren för utveckling av Internet och e-tjänster är kompetensen hos myndigheternas anställda.

– Mer och mer börjar kompetensfrågor att uppträda som ett nyckelproblem och möjligen som en flaskhals för utvecklingen. Teknikfrågorna kring elektroniska signaturer förefaller vara mer komplicerade än man trott. Där det i princip ska finnas standardiserade lösningar finns det som vanligt inte det. Det gör att det krävs en omfattande kompetens på produktnivå för att välja ut vilka komponenter och produkter som kan kombineras ihop och användas för att realisera e-tjänsterna, säger Dag Osterman.

Efter fyra år har arbetsgruppen Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) åstadkommit ett miniförsök med e-post mellan åklagare och polis i Malmö. Riksåklagaren planerar att åklagarna inom ett par år kan ha elektroniska akter och domstolsverket kan möjligen avkunna en elektronisk dom år 2005. I bästa fall – och om det nya datasystemet Vera kan spridas till domstolarna utan förseningar. Arbetsgruppen RIF har fått bister kritik av Riksrevisionsverket för att ha åstadkommit för lite.

– Det gäller verkligen att hitta rätt folk som ska sitta i arbetsgruppen för e-dom, säger Karin Nacke. Det finns många i vår krets som bara ser hinder och inte kan driva utvecklingen framåt.

Så skyddas dina uppgifter
Säkerheten måste skydda medborgarens uppgifter mot manipulation under transporten mellan människa och myndighet. Staten samarbetar med Internetbankerna och postgirot på nätet. Posten, Telia och några affärsbanker har slutit avtal om att sälja så kallade ”mjuka certifikat” till myndigheter som startar e-tjänster.

Ett mjukt certifikat är ett dataprogram som du laddar ner i din persondator. Med hjälp av programmet skapar du ett personligt lösenord som bara finns lagrat på din dator – inte hos myndigheten.

Ditt meddelande till myndigheten krypteras. Programmet förvandlar dina bokstäver och siffror till oläsbar information. Innan den krypterade informationen kan sändas till myndigheten via telenätet kontrollerar certifikatsprogrammet hos certifikatsleverantören att certifikatet får användas, det vill säga att det inte är spärrat. Myndigheten tar emot informationen, kontrollerar att den är omanipulerad med hjälp av dataprogrammet för certifikat, avkrypterar informationen så att texten blir läsbar och lagrar i elektroniskt arkiv. Informationen går vidare till myndighetens anställda som handlägger ärendet precis som vanligt.

Om en privat PC blir stulen måste ägaren spärra sitt mjuka certifikat, precis som man idag gör med ett kredit- eller bankomatkort. En ännu säkrare identifiering får man med hjälp av så kallade smarta kort, som sticks in i en kortläsare i datorn. Privatpersoner har i allmänhet inte kortläsare på sina persondatorer i hemmen.

Det kostar inget för medborgaren att ladda ner sitt certifikatsprogram. Det kostar ungefär som ett brevporto för myndigheten varje gång en transaktion görs över Internet. Myndigheten betalar nämligen för varje kontroll som certifikatsleverantören gör av att certifikatet är giltigt.

Bli den första att tycka till!
RättsväsendetNyhetLagrådet ställer sig bakom regeringens förslag om en ny lag om dataavläsning. Lagrådet konstaterar dock att det nya tvångsmedel som regeringen föreslår är mycket integritetskränkande och därför bara kan få tillämpas vid allvarlig brottslighet.
NyhetArbetstagarna vid migrationsdomstolarna måste få en acceptabel arbetsmiljö med rimlig arbetsbelastning. Skjut till mera pengar, kräver ST och Saco-S i en gemensam skrivelse till socialförsäkringsutskottet.
KronofogdenNyhetKronofogden har fått ett extra anslag på 65 miljoner kronor för att öka indrivningen riktad mot kriminellas lyxvaror, uppger SVT. Avsikten är bland annat att fler brottsoffer ska få ut sina skadestånd.
TillitsreformenFördjupningFör fem år sedan aviserade regeringen en ”tillitsreform” som utlovade större frihet och en minskad administ­rativ börda för offentlig­anställda. Men kritiker varnar för att förändringen kan bli kosmetisk, och facken tycks stå vid sidan om.

Läs mer

Dansk reform med förhinder

ArbetsförmedlingenNyhetNär arbetslösa tvingas åka till grannkommunen för att söka jobb kan det ses som en arbetsmarknadspolitisk insats, tycker Arbetsförmedlingens chef Mikael Sjöberg i en intervju med Arbetet.
ArbetsmarknadNyhetDet är stora skillnader mellan nyanländas etablering i Arbetsförmedlingens regi, konstaterar Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, i en studie. Nyanlända män klarar sig dubbelt så bra som nyanlända kvinnor.
SWEDAVIANyhetEn man utan svenskt arbetstillstånd och en efterlyst man har jobbat på Arlanda flygplats, trots att de båda har säkerhetsprövats, enligt Aftonbladet. ”Jag har inte fått någon mer information än att ingen av dem är anställd av Swedavia”, säger STs sektionsordförande Mikael Nordenståhl till Publikt.
POLISENNyhetCivilanställda som går den särskilda polisutbildningen ska ha aspiranttjänstgöring i ett halvår, föreslår regeringen i en promemoria. Remissinstanserna är överlag positiva till förslaget, men akademikerförbunden vill se en mer flexibel utbildningsmodell, visar Publikts genomgång av remissvaren.
StatsförvaltningNyhetDet finns stora brister i ledning och styrning av verksamheten vid Nationalmuseum, konstaterar Statskontoret efter en analys. Myndigheten behöver en omstart för att kunna genomföra sitt uppdrag på ett effektivt sätt.
SpårtrafikenNyhetTrafikverket får regeringens uppdrag att upprätta en långsiktig plan för att underhålla järnvägen. Bakom beslutet ligger att brister i underhåll påverkar tillförlitligheten i järnvägstrafiken.
STATISTISKA CENTRALBYRÅNNyhetArbetslösheten för september i år skrivs ned med 1,1 procentenheter, efter att Statistiska centralbyrån, SCB, uppmärksammat felaktigheter i det externa konsultföretaget Evrys insamlade data. Men Evry vill i dagsläget inte säga att företaget gjort fel, enligt Svenska Dagbladet.
MYNDIGHETEN FÖR ARBETSMILJÖKUNSKAPNyhetI september hoppade företagshälsovården av sitt uppdrag på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak. Samtidigt sade skyddsombudet upp sig. Nu har man utsett ett nytt skyddsombud och anlitat ett nytt företag för att kartlägga arbetsmiljön. ”Det är klart att det som har varit har påverkat”, säger nya skyddsombudet Håkan Åhlenius till Publikt.
POLISENNyhetAtt civilanställda inom Polisen ska få använda sig av den logga som poliser har på uniformen är en fråga som ST har drivit en tid. Arbetsgivaren närmar sig nu ett beslut. ”Vi har en positiv inställning till det”, säger Tomas Rosenberg, chef på myndighetens HR-avdelning, till Publikt.
SCBNyhetStatistiska centralbyråns generaldirektör Joakim Stymne kallas till riksdagens finansutskott för att förklara turerna kring de missvisande siffrorna i myndighetens arbetskraftsundersökningar.
StatsförvaltningNyhetArbetsgivarverket har tagit fram två nya webbutbildningar för ledare och medarbetare i staten. Utbildningarna är tillgängliga för alla på myndighetens webbplats.
DomstolarnaNyhetDet har blivit vanligare att människor försöker smuggla med sig knivar och andra vapen in i domstolarna. För ordningsvakterna innebär det en alltmer hotfull arbetsmiljö. ”Det är klart att det känns obehagligt ibland”, säger Jenny Fällström, ordningsvakt vid Södertörns tingsrätt.
UPPHANDLINGSMYNDIGHETENNyhetLiten, men smart och modern. Så beskrivs Upphandlingsmyndigheten i juryns motivering till priset som Sveriges modernaste myndighet.
SPÅRTRAFIKENNyhetNär en lokförare vid Green Cargo nyligen avled i en arbetsplatsolycka i Piteå var det den tredje dödsolyckan på två år inom bolaget. STs sektionsordförande Kenth Bergqvist kan inte uttala sig om orsaken till olyckan, men konstaterar att generellt sett är stress en riskfaktor som kan leda till olyckor: ”Man måste titta på vår schemaläggning och se över kollektivavtalet kring arbetstider”, säger han till Publikt.
AssistansNyhetI ett brev till regeringen begär Försäkringskassan att lagen ska skärpas, för att det ska blir möjligt för myndigheten att stoppa blufföretag från att få ut assistansersättning.
A-kassaNyhetDet finns flera blindskär för a-kassorna när det gäller att hantera a-kassa i samband med studier. Det framgår av IAFs granskning av hur a-kassorna sköter arbetslöshetsersättning till personer som studerar.
ArbetsförmedlingenNyhetFlera partier i riksdagen har börjat samla sig i ett motstånd mot reformeringen av Arbetsförmedlingen. Enligt Expressen är en majoritet emot den snabba tidsplanen för förändringarna.
SCBNyhetCivilminister Lena Micko, S, har kallat till sig Statistiska centralbyråns, SCBs, generaldirektör Joakim Stymne. Samtalet ska handla om det externa konsultföretaget Evrys felaktiga datainsamling, som orsakat fel i arbetslöshetsstatistiken, skriver Aftonbladet.
ArbetsmarknadNyhetRegeringen måste stoppa EUs planer på en europeisk minimilön, kräver Karl-Petter Thorwaldsson, LO, Martin Linder, PTK, och Mattias Dahl, Svenskt Näringsliv, i en gemensam debattartikel. "Kollektivavtalsmodellen riskerar att på sikt ersättas av en från Bryssel statligt styrd arbetsmarknadsmodell", skriver partsföreträdarna.
ArbetslivNyhetEn del människor drivs av att lära sig nytt, medan andra mer vill prestera och vara bäst. I arbetslivet tycks de som fokuserar på att bemästra uppgifter klara sig bäst, enligt organisationsforskaren Christina Nerstad vid universitetet Oslomet.
ArbetsrättNyhetDet finns stora luckor i reglerna för offentliganställdas bisysslor, enligt en studie som genomförts av Statskontoret. Dagens reglering är komplex och svårtolkad, skriver Statskontoret.