Medlemmarna diskuterar STs avtalskrav

FÖRDJUPNING: AVTALSRÖRELSEN2010-02-09

Arbetsgivarverkets krav på nollavtal är inte nytt – det framfördes redan under förra avtalsrörelsen. Då blev utfallet 10,2 procent under tre år. ST vill ha siffror även denna gång. Men i övrigt tror STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar att utrymmet för förbättringar är litet.

Flertalet ST-medlemmar arbetar på myndigheter, affärsverk och högskolor. Motpart är Arbetsgivarverket där samtliga myndigheter är medlemmar.

Inom STs avdelningar, sektioner och klubbar pågår just nu en debatt om avtalskraven.

STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar uppmanar
alla medlemmar att delta i diskussionen innan avdelningsföreträdarna formulerar avtals kraven i mitten av mars.

Så länge diskussionen inte är avslutad kan Åsa Erba-Stenhammar inte säga så mycket om vilka frågor förbundet kommer att driva, förklarar hon.

Men att ST vill ha siffror i det centrala avtalet står klart.

Arbetsgivarverket ville ha ett nollavtal redan under förra avtalsrörelsen för tre år sedan. Men den gången lyckades man inte få igenom kravet.

I stället blev resultatet ett lönelyft på 10,2 procent för avtalsperioden 1 oktober 2007 till 30 september 2010. Siffran är ett »oenighetsutrymme« som facket kan hänvisa till om man inte kommer överens med arbetsgivaren lokalt.

Avtalet innebar också att arbetsgivarna ökade sina insättningar till tjänstepensioner och att Trygghetsavtalet numera omfattar fler visstids­anställda. Samtidigt begränsades tiden man kan få hjälp av Trygghetsstiftelsen till sju år och ersättningen till nyblivna sjukpensionärer minskade.

Nu handlar det om försvar

Den här gången, i skuggan av den ekonomiska krisen, tror Åsa Erba-Stenhammar att mycket kommer att handla om att försvara redan uppnådda positioner.

– Utrymmet för att kräva för­bättringar är naturligtvis mycket bättre i högkonjunktur, säger hon.

ST förhandlar inte direkt med arbetsgivaren. Förbundet ingår i Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR, där man ska samsas med statsanställda lärare och poliser, vårdpersonal, försvarsanställda och fackförbundet Ledarna.

LO-förbundet Seko och Saco-S, där S står för statsanställda, tecknar egna avtal med Arbetsgivarverket.

Sacoavtal utan siffror

Saco-S saknar siffror i sitt centrala avtal, något som Arbetsgivarverkets företrädare brukar framhålla i sin argumentation för nollavtal.

– Att avtalen ser så olika ut gör att det ibland blir svårare att förhandla lokalt, säger Åsa Erba-Stenhammar.

På Arbetsgivarverket har man inte heller formulerat sina avtalskrav ännu.

Arbetsgivarverkets förhandlingschef Mo­ni­ca Dahlbom sade till ST Press i november i fjol att Arbetsgivarverket vill ha utvidgade möjligheter till lönesättande samtal och enskilda överenskommelser.

– Sammantaget handlar det om att fortsätta på den inslagna vägen, förklarade hon.

Lönesättande samtal innebär att lönerna sätts efter ett samtal mellan chef och medarbetare. Frågan har varit kontroversiell inom ST, då man ansett att modellen gör det svårare för facket att se till helheten i det lokala kollektivavtalet. Men sedan 2004 finns möjligheten inskriven i det centrala avtalet som ett alternativ till traditionella kollektivavtalsförhandlingar.

Med enskild överenskommelse avses en uppgörelse mellan chefen och en enskild medarbetare som inte är inskriven i det lokala kollektivavtalet.

I OFRs avtal finns möjlighet att teckna enskilda överenskommelser när det gäller förläggning av arbetstiden och att byta övertid mot lön.

På Sacosidan kan man sedan 2007 också sluta enskilda överenskommelser om pension och semester, till exempel genom att byta lön mot fler semesterdagar eller större pensionsinsättningar, en modell som Arbetsgivarverket förespråkar och sannolikt vill utvidga.

Inom ST diskuteras frågan och enligt Åsa Erba-Stenhammar finns olika uppfattningar bland medlemmarna.

– Redan i dag finns möjlighet att teckna lokala avtal, vilket jag tycker är en bra lösning.

Facken vill ha följsamhet

Det lär dröja innan det står klart hur stora löneökningar OFR kommer att begära.

Regeringen har bestämt att staten inte ska vara löne­ledande. Men facken vill ha följsamhet och i slutändan brukar löneökningarna i staten vara i nivå med andra delar av arbetsmarknaden.

Arbetsgivarverkets argumentation för sifferlösa cent­rala avtal – att de ökade lönekostnaderna kan leda till uppsägningar – är stötande, anser Åsa Erba-Stenhammar:

– Vi vet att medlemmarna får jobba hårt de närmaste åren. Jag tycker att det är ett oskick att alltid hota med uppsägningar när de anställda kräver kompensation för sina arbetsinsatser.

Avtalsyrkandena mellan parterna utväxlas i juni.

ÄMNEN:

Avtalsrörelse
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA