Annons:
Matilda Ernkrans, S, minister för högre utbildning och forskning.Bild:Casper Hedberg
HÖGSKOLAN
Nyhet
AVAnn Dahlin0 kommentarerTyck till!

Ministern vill se fler fasta tjänster i högskolan

Det är nödvändigt att bygga ut högskolan, säger Matilda Ernkrans, S, minister för högre utbildning och forskning. Hon vill också att lärosätena ska minska andelen otrygga anställningar.

Sedan Matilda Ernkrans i januari blev minister för högre utbildning och forskning har hon ägnat en hel del tid åt att turnera bland landets lärosäten. En slutsats från besöken är att universitet och högskolor lägger stor vikt vid att samverka med andra samhällsinstanser, bland annat för att öka tillgången på utbildade lärare, sjuksköterskor och ingenjörer. Det tycker hon är utmärkt.

– När jag tillträdde fick jag ett väldigt tydligt uppdrag av statsministern att ansvara för Sveriges kompetensförsörjning. En viktig del i det är att klara den långsiktiga försörjningen på områden där det i dag råder brist, säger hon till Publikt.

En mindre positiv iakttagelse är att den akademiska världen är en otrygg värld när det gäller anställningsförhållanden. Andelen tidsbegränsade jobb är fortfarande mer än dubbelt så hög jämfört med andra sektorer.

Matilda Ernkrans företrädare Helene Hellmark Knutsson, S, införde tjänsten biträdande lektor som en meriteringstjänst tänkt att leda vidare till fast anställning.

– Det är för tidigt att utvärdera den, men min bild är att det går att göra mer. Till en del ligger det i meriteringssystemet att man har tidsbegränsade tjänster, men det tar enligt min mening alldeles för lång tid innan man kan få en fast anställning.

En otrygg anställningssituation gör människor mer sårbara för exempelvis sexuella trakasserier, påpekar hon. Högskolan har sedan 2018 ett uppdrag att motverka sexuella trakasserier. Under #metoo-hösten 2017 skrev omkring 2 400 personer i den akademiska världen under ett upprop.

– Med tanke på att högskolesektorn har runt 75 000 anställda och 400 000 studenter så tror jag att det finns ett mörkertal, säger Matilda Ernkrans. Många i högskolan är beroende av andra för att exempelvis bli medplockade i ett forskningsprojekt eller uttagna till doktorand, och det innebär en utsatthet.

Hon hoppas att de fackliga organisationerna ska stötta medlemmar så att de vågar anmäla sexuella trakasserier och övergrepp.

– Det verkar uppenbart att det finns hårt utsatta och ansatta kvinnor som inte vill gå vidare med sitt fall, av rädsla för negativa konsekvenser för den fortsatta karriären. På något plan kan jag förstå det. Men jag tror – och det har jag framfört till fackliga företrädare – att om de driver enskilda medlemmars fall skulle det kunna göra stor skillnad i den här världen.

Ett sätt att underlätta för lärosätena att fastanställa är att öka de statliga basanslagen för forskning, vilket Styr- och resursutredningen föreslagit. Eftersom utredningen var tvungen att hålla sig inom befintliga ekonomiska ramar föreslogs att resurserna skulle tas från de statliga forskningsråden. Utredningen är nu ute på remiss.

– Forskningsråden är väldigt viktiga för satsningar på forskning av absolut högsta kvalitet, men det ligger något i att vi behöver förstärka basanslagen. Det stärker grundforskningen och ger lärosäten och forskare större långsiktighet, och kan också ge goda effekter på anställningstryggheten. Utredningen behövde ju hitta en finansiering för det, men min ambition är att stärka svensk forskning generellt. Och vi har just satt i gång arbetet med en ny forskningspolitisk proposition.

Fler fasta tjänster och ett aktivt arbete mot könsdiskriminering och sexuella trakasserier ska bidra till att vi får fler kvinnliga professorer, hoppas Matilda Ernkrans. I dag är 71 procent av professorerna män. Lärosätena har i uppdrag att se till att 50 procent av de nyrekryterade professorerna är kvinnor senast år 2030.

– Vi har under decennier utbildat fler kvinnor än män på våra universitet och högskolor. Men det verkar finnas något i den akademiska världen som gör det lättare för män att ta sig hela vägen till professorstjänsterna, säger Matilda Ernkrans.

Regeringens ambition är också att högskolan ska ha en större roll i det livslånga lärandet, bland annat med fler distansutbildningar och korta kurser. Just nu utreds mer flexibla studiemedel, och Matilda Ernkrans vill se en utbyggnad av högskolan så att kurser för människor mitt i arbetslivet inte konkurrerar med utbildning för unga.

– En utbyggnad är fullständigt nödvändig om lärosätena också ska ta ansvar för det livslånga lärandet. Det finns ett tomrum att fylla där. Arbetsmarknaden förändras, vi jobbar längre och med fler saker.

Tidigare i våras tillsatte Matilda Ernkrans en snabbutredning som ska lämna förslag på studiemedel för lägre studietakt än 50 procent och för personer över 56 års ålder, vilket är tänkt att bädda för exempelvis fler korta fortbildningskurser på distans.

Lärosätena framhåller att de får sämre betalt för distansutbildningar, eftersom de ersätts utifrån studenternas prestationer – och de som studerar på distans tar inte lika många poäng. Styr- och resursutredningen har föreslagit att kopplingen mellan anslag och prestation ska slopas.

Matilda Ernkrans vill inte ge några besked om saken innan remissbehandlingen är klar.

– Men det är ett spännande förslag om man kopplar det till frågan om kompetensförsörjningen.

Svenska studenter har mindre lärarledd utbildning än något annat EU-land, vilket studentorganisationen Sveriges förenade studentkårer länge kritiserat. Matilda Ernkrans håller med om att det är ett problem.

– Det duger absolut inte som det är nu. Vi tittar på det som går att göra på kort sikt, men också på områden där man behöver få fram fler doktorander och disputerade för att rekrytera lärare.

Den lärarledda tiden är särskilt betydelsefull för studenter som kommer från studieovana hem, anser Matilda Ernkrans.

– Det är en dimension som gör att frågan känns extra viktig för mig, och jag kommer från ett parti som länge har arbetat för minskad social snedrekrytering till högskolan.

Bli den första att tycka till!
POLISENNyhetVäntetiden för att få ett vapentillstånd kan vara upp till fyra månader beroende på var i landet man bor. Polisens handläggare beskriver en stressig arbetsmiljö, som kan påverka rättssäkerheten i besluten, enligt myndighetens internrevision. ”Man kan väl säga att man får göra rätt för lönen”, säger handläggaren och ST-medlemmen Yvonne Nordström till Publikt.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetEn anställd på Arbetsförmedlingen får en varning för att ha använt arbetsgivarens parkeringstillstånd privat. Den anställde har uppgett att tillståndet köptes av en okänd man och att han inte visste att det tillhörde myndigheten.
HÖGSKOLANNyhetStockholms universitets julbord för personalen kostade sammanlagt nästan 2,2 miljoner kronor 2018. Nu har förvaltningsrätten dömt universitetet till att betala 160 000 kronor i böter för felaktig upphandling.
SCBNyhetDen externa leverantör som samlar in data till SCBs arbetslöshetsstatistik har gjort fel som inneburit att ökningen av arbetslösheten överdrivits. ”Vi har identifierat att det är i den indatan som problemet ligger”, säger John Kling, enhetschef på SCB, till Publikt.
REGERINGENNyhetOmlokalisering av myndigheter, inrättande av fler servicekontor och utveckling av tillitsbaserad styrning i staten. Det är ansvarsområden som hamnar på nya civilministern Lena Mickos, S, bord. ”Jag har haft mycket att göra med staten i mina tidigare roller”, säger hon till Publikt.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetEn man som nyligen dömts till fängelse för att ha våldtagit en kollega under en personalfest bör bli av med jobbet, skriver Arbetsförmedlingen i en anmälan till personalansvarsnämnden.
SäkerhetsriskerNyhetRättssäkerheten för de personer som av Säpo utpekas som säkerhetshot ifrågasätts i en granskning som Sveriges Radios Ekot gjort. Varken de anklagade, deras juridiska ombud eller de myndigheter som ska döma får ta del av hela bevisningen.
LÖNERNyhetDe tio bäst betalda cheferna för statens bolag har alla mer än dubbelt så hög lön som den högst betalda generaldirektören, visar Publikts genomgång. Vattenfalls vd Magnus Hall har 1 125 037 kronor i månaden, vilket är mer än sex gånger så mycket som Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon tjänar.
rättsväsendetNyhetInte en enda gång har en person lyckats få rätt efter överklagan när Säkerhetspolisen, Säpo, beslutat att personen utgör ett säkerhetshot. Det visar en genomgång som Ekot gjort kring lagen om särskild utlänningskontroll.
MigrationsverketNyhetTusentals överklaganden av beslut från Migrationsverket ligger i landets förvaltningsdomstolar. Striden handlar om statens ersättningar till kommunerna för kostnader för nyanlända.
VälfärdsbrottNyhetBidragsbrott och brott mot välfärdssystemen begås ofta av organiserad brottslighet. Den är komplex och svår att bekämpa, enligt en rapport om den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet.
FÖRSÄKRINGSKASSANNyhetST stämmer Försäkringskassan i Arbetsdomstolen sedan myndigheten avskedat en medlem som lider av långvarig psykisk ohälsa och åtalsanmält hen för fusk med tidrapportering. ST menar att det saknas skäl för uppsägning. ”Arbetsgivaren bör kontrollera varför någon med en känd diagnos inte dyker upp”, säger förbundets jurist Joakim Lindqvist.
ArbetsförmedlingenNyhetFackförbundet ST JO-anmäler Arbetsförmedlingen. Besluten att lägga ner 132 lokalkontor fattades inte på rätt nivå, hävdar facket. "Det här har inte gått rätt till", säger Fredrik Andersson, STs avdelningsordförande på myndigheten.
TRANSPORTSTYRELSENNyhetTransportstyrelsen måste spara pengar och har satt stopp för konferenser, vidareutbildningar och rekrytering. ”Av det vi har hört hittills tror de inte på uppsägningar, men däremot blir det svårt att ersätta dem som slutar”, säger STs avdelningsordförande Anna Malmborg till Publikt.
KriminalvårdenNyhetI samband med onsdagens posthantering fick två medarbetare på Skänningeanstalten någon slags vitt pulver på sig. Ingen skadades och situationen stabil, enligt anstaltens chef Johan Molinder.
AvtalsrörelseNyhetLöneökningar på 3,5 procent årligen är en lämplig nivå mot bakgrund av inflationsmålet, förutsatt att produktivitetstillväxten återgår till normala nivåer. Det förordar statliga Konjunkturinstitutet, KI, i årets lönebildningsrapport.
ArbetsrättNyhetArbetsgivare inom vissa yrkesområden, däribland flera myndigheter, ska få utökade möjligheter att begära utdrag ur belastningsregistret, föreslår en statlig utredning. Det kan gälla arbetstagare eller uppdragstagare som tillfälligt är på myndigheten. Förslaget välkomnas av flera remissinstanser, som dock också reser vissa frågetecken.
STATSFÖRVALTNINGNyhetMånga myndigheter har föråldrade it-system. Dessutom arbetar varken regering eller myndigheter tillräckligt hårt för att göra någonting åt problemen som det medför, skriver Riksrevisionen efter en granskning.
KriminalvårdenNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar kritik mot Kriminalvården, sedan en kvinnlig intagen vid häktet i Uppsala i samband med en abort eskorterats av en manlig kriminalvårdare.
JämställdhetNyhetSverige är det mest jämställda landet i EU, enligt en kartläggning som genomförts av European Institute for Gender Equality, EIGE. Samtliga EUs medlemsländer har ingått i kartläggningen.
ArbetsförmedlingNyhetNär lagen om allmän platsanmälan upphävdes 2007 minskade antalet anmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingen med 8-18 procent. Staten är fortfarande skyldig att anmäla lediga platser.
TransportstyrelsenNyhetTvå fartygsinspektörer på Transportstyrelsen bjöds på en trerättersmiddag i samband med en inspektion. Nu döms inspektörerna och befälhavaren på fartyget till dagsböter för tagande respektive givande av muta.
StatsförvaltningNyhetStatens myndigheter har ökat sina lokalytor och hyreskostnader i Stockholmsområdet mellan 2017 och 2018, enligt en analys från Ekonomistyrningsverket, ESV. Ökningen bedöms fortsätta till och med 2020.
TEKNISKA MUSEETNyhetUnder en inspektionsrunda på ett antal av landets museibutiker upptäckte Kemikalieinspektionen att Tekniska museet sålde en nyckelring och en usb-laddare som innehåller cancerframkallande ämnen. Nu åtalsanmäls museet.
STATSFÖRVALTNINGNyhetSju myndigheter med uppdrag inom analys och utvärdering ska slås ihop, föreslår en statlig utredning. Men förslaget möts av kritik från berörda myndigheter, visar Publikts genomgång av remissvaren.
StatsförvaltningNyhetTillitsdelegationen vill ge Arbetsgivarverket ett tydligt uppdrag att, med stöd av Statskontoret och ESV, stödja myndigheternas arbete med att utveckla tillitsbaserad styrning och ledning inom staten.
STATSFÖRVALTNINGNyhetMyndigheter varnar för att möjligheten att väcka dröjsmålstalan om väntetiden på ett beslut blir längre än sex månader kan leda till ännu längre väntetider, rapporterar SVT. Ett exempel är medborgarskapsärenden.
ArbetsmiljöNyhetOffentliganställda ­känner större engagemang i sitt arbete än privatanställda, och kvinnor gör det i ännu högre utsträckning än män, enligt en studie från det finländska Arbetshälsoinstitutet och det belgiska universitetet KU Leuven.
StatsförvaltningNyhetArbetet med jämställdhetsintegrering inom de statliga myndigheterna ska fortsätta. Regeringens argument anser att det är en rättvisefråga, men också att det handlar om kvalitet och träffsäkerhet i offentlig verksamhet.
STATSFÖRVALTNINGNyhet17 av 26 tillfrågade myndigheter är skeptiska till regeringens förslag om att de ska bli tvungna att ansluta sig till vissa av Statens servicecenters ekonomitjänster. Flera myndigheter tror att det skulle leda till minskad effektivitet och ökade kostnader för administration, i stället för det omvända.
Debatt: StatsförvaltningenNyhetDe statliga myndigheterna har ett krav på sig att ständigt effektivisera sin verksamhet – men det system som är tänkt att öka produktiviteten leder till ständigt ökad arbetsbelastning för medarbetarna och borde skrotas, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner från Tankesmedjan Balans i en debattartikel i Publikt.