Annons:
Matilda Ernkrans, S, minister för högre utbildning och forskning.Bild:Casper Hedberg
HÖGSKOLAN
Nyhet
AVAnn Dahlin0 kommentarerTyck till!

Ministern vill se fler fasta tjänster i högskolan

Det är nödvändigt att bygga ut högskolan, säger Matilda Ernkrans, S, minister för högre utbildning och forskning. Hon vill också att lärosätena ska minska andelen otrygga anställningar.

Sedan Matilda Ernkrans i januari blev minister för högre utbildning och forskning har hon ägnat en hel del tid åt att turnera bland landets lärosäten. En slutsats från besöken är att universitet och högskolor lägger stor vikt vid att samverka med andra samhällsinstanser, bland annat för att öka tillgången på utbildade lärare, sjuksköterskor och ingenjörer. Det tycker hon är utmärkt.

– När jag tillträdde fick jag ett väldigt tydligt uppdrag av statsministern att ansvara för Sveriges kompetensförsörjning. En viktig del i det är att klara den långsiktiga försörjningen på områden där det i dag råder brist, säger hon till Publikt.

En mindre positiv iakttagelse är att den akademiska världen är en otrygg värld när det gäller anställningsförhållanden. Andelen tidsbegränsade jobb är fortfarande mer än dubbelt så hög jämfört med andra sektorer.

Matilda Ernkrans företrädare Helene Hellmark Knutsson, S, införde tjänsten biträdande lektor som en meriteringstjänst tänkt att leda vidare till fast anställning.

– Det är för tidigt att utvärdera den, men min bild är att det går att göra mer. Till en del ligger det i meriteringssystemet att man har tidsbegränsade tjänster, men det tar enligt min mening alldeles för lång tid innan man kan få en fast anställning.

En otrygg anställningssituation gör människor mer sårbara för exempelvis sexuella trakasserier, påpekar hon. Högskolan har sedan 2018 ett uppdrag att motverka sexuella trakasserier. Under #metoo-hösten 2017 skrev omkring 2 400 personer i den akademiska världen under ett upprop.

– Med tanke på att högskolesektorn har runt 75 000 anställda och 400 000 studenter så tror jag att det finns ett mörkertal, säger Matilda Ernkrans. Många i högskolan är beroende av andra för att exempelvis bli medplockade i ett forskningsprojekt eller uttagna till doktorand, och det innebär en utsatthet.

Hon hoppas att de fackliga organisationerna ska stötta medlemmar så att de vågar anmäla sexuella trakasserier och övergrepp.

– Det verkar uppenbart att det finns hårt utsatta och ansatta kvinnor som inte vill gå vidare med sitt fall, av rädsla för negativa konsekvenser för den fortsatta karriären. På något plan kan jag förstå det. Men jag tror – och det har jag framfört till fackliga företrädare – att om de driver enskilda medlemmars fall skulle det kunna göra stor skillnad i den här världen.

Ett sätt att underlätta för lärosätena att fastanställa är att öka de statliga basanslagen för forskning, vilket Styr- och resursutredningen föreslagit. Eftersom utredningen var tvungen att hålla sig inom befintliga ekonomiska ramar föreslogs att resurserna skulle tas från de statliga forskningsråden. Utredningen är nu ute på remiss.

– Forskningsråden är väldigt viktiga för satsningar på forskning av absolut högsta kvalitet, men det ligger något i att vi behöver förstärka basanslagen. Det stärker grundforskningen och ger lärosäten och forskare större långsiktighet, och kan också ge goda effekter på anställningstryggheten. Utredningen behövde ju hitta en finansiering för det, men min ambition är att stärka svensk forskning generellt. Och vi har just satt i gång arbetet med en ny forskningspolitisk proposition.

Fler fasta tjänster och ett aktivt arbete mot könsdiskriminering och sexuella trakasserier ska bidra till att vi får fler kvinnliga professorer, hoppas Matilda Ernkrans. I dag är 71 procent av professorerna män. Lärosätena har i uppdrag att se till att 50 procent av de nyrekryterade professorerna är kvinnor senast år 2030.

– Vi har under decennier utbildat fler kvinnor än män på våra universitet och högskolor. Men det verkar finnas något i den akademiska världen som gör det lättare för män att ta sig hela vägen till professorstjänsterna, säger Matilda Ernkrans.

Regeringens ambition är också att högskolan ska ha en större roll i det livslånga lärandet, bland annat med fler distansutbildningar och korta kurser. Just nu utreds mer flexibla studiemedel, och Matilda Ernkrans vill se en utbyggnad av högskolan så att kurser för människor mitt i arbetslivet inte konkurrerar med utbildning för unga.

– En utbyggnad är fullständigt nödvändig om lärosätena också ska ta ansvar för det livslånga lärandet. Det finns ett tomrum att fylla där. Arbetsmarknaden förändras, vi jobbar längre och med fler saker.

Tidigare i våras tillsatte Matilda Ernkrans en snabbutredning som ska lämna förslag på studiemedel för lägre studietakt än 50 procent och för personer över 56 års ålder, vilket är tänkt att bädda för exempelvis fler korta fortbildningskurser på distans.

Lärosätena framhåller att de får sämre betalt för distansutbildningar, eftersom de ersätts utifrån studenternas prestationer – och de som studerar på distans tar inte lika många poäng. Styr- och resursutredningen har föreslagit att kopplingen mellan anslag och prestation ska slopas.

Matilda Ernkrans vill inte ge några besked om saken innan remissbehandlingen är klar.

– Men det är ett spännande förslag om man kopplar det till frågan om kompetensförsörjningen.

Svenska studenter har mindre lärarledd utbildning än något annat EU-land, vilket studentorganisationen Sveriges förenade studentkårer länge kritiserat. Matilda Ernkrans håller med om att det är ett problem.

– Det duger absolut inte som det är nu. Vi tittar på det som går att göra på kort sikt, men också på områden där man behöver få fram fler doktorander och disputerade för att rekrytera lärare.

Den lärarledda tiden är särskilt betydelsefull för studenter som kommer från studieovana hem, anser Matilda Ernkrans.

– Det är en dimension som gör att frågan känns extra viktig för mig, och jag kommer från ett parti som länge har arbetat för minskad social snedrekrytering till högskolan.

Bli den första att tycka till!
HÖGSKOLANNyhetLinköpings universitet utrymmer samtliga campusområden efter att ett hot riktats mot universitetet. Polisen bedömer hotet som allvarligt, uppger SVT.
FACKETNyhetMed en inkomst på 177 625 kronor i månaden förra året tjänade TCOs ordförande Eva Nordmark mest av alla fackförbundschefer. STs ordförande Britta Lejons månadsinkomst var 106 400 kronor, visar siffror som Arbetsvärlden har tagit fram.
STATENS INSTITUTIONSSTYRELSENyhetI veckan demonstrerade personal från SiS nedlagda ungdomshem Lövsta för andra gången. ”Det har varit katastrof hur ledningen har skött Lövsta”, säger ST-medlemmen Robert Michel, som var en av demonstranterna.
MIGRATIONSVERKETNyhetMigrationsverkets internrevision slår larm om att myndigheten inte klarar hanteringen av medborgarskapsärenden. Högen med ej avgjorda ärenden har vuxit med 70 procent det senaste året. ”Medarbetarna är stressade och frustrerade ”, säger skyddsombudet Markus Walker.
Svenska kraftnätNyhetI en hemlig rapport påtalar Säkerhetspolisen, Säpo, omfattande brister i säkerheten hos Svenska kraftnät, skriver Dagens Nyheter. Bristerna bekräftas av Svenska kraftnät.
StatsförvaltningNyhetTrots att många berörda myndigheter var negativa i remissomgången kommer nu femton statliga myndigheter ska åläggas att ansluta sig till Statens servicecenters, SSC, tjänster för elektronisk beställnings- och fakturahantering. Det framgår av en promemoria från finansdepartementet.
SJUKFRÅNVARONyhetKvinnliga statsanställda är borta från jobbet på grund av sjukdom dubbelt så ofta som sina manliga kolleger. Nu ska Statskontoret undersöka vad det beror på.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetBeslutet om att lägga ned ett antal av Arbetsförmedlingens lokalkontor var förhastat och bör rivas upp, skriver ST i ett förslag som lämnats till regeringen. Det finns dessutom en risk för att hela tidsplanen för att göra om myndigheten försenas, säger STs avdelningsordförande Fredrik Andersson till Publikt.
Statlig värdegrundNyhetDet är viktigt att skilja mellan värderingar, beteenden och varumärke, skriver Tillitsdelegationens forskningsledare Louise Bringselius i en rapport. Värdegrundsarbetet ska i första hand fokusera på beteenden, menar hon.
STATSFÖRVALTNINGNyhetUnder en 20-årsperiod har antalet kontor där det erbjuds statlig service minskat med 37 procent, enligt en rapport från ST. Förbundet vill att regeringen ska utforma regleringsbrev så att statlig service garanteras i hela Sverige.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens kontakter med arbetsgivare faller kraftigt. Under juli i år var antalet kontakter bara en femtedel jämfört med samma månad i fjol, uppger SVT.
DigitaliseringNyhetÖkad digital spetskompetens, användning av artificiell intelligens, AI, i samband med stora datamängder och strategiskt användande av data i näringslivet ska utredas av flera statliga myndigheter. ”Sverige ska bli bäst på att använda digitaliseringens möjligheter”, kommenterar digitaliseringsminister Anders Ygeman.
HögskolanNyhetDen nedåtgående trenden för antalet sökande till högskoleutbildningar har brutits. Till höstterminen i år sökte nästan 400 000 personer, knappt två procent fler än förra året, enligt statistik från Universitets- och högskolerådet, UHR.
KollektivtrafikNyhetRegeringen vill ha ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige. En särskild utredare har fått uppdraget att ta fram underlag för hur ett sådant system kan utformas för att förenkla för resenärerna.
TRAFIKVERKETNyhetTrafikverket ska få utökat ansvar för underhållet av landets järnvägsspår. En utredare ska undersöka vilka delar av spårunderhållet som det är lämpligt att flytta över från entreprenören Infranord till Trafikverket.
HögskolanNyhetHög personalomsättning leder till sämre effektivitet på landets högskolor och universitet. Flera lärosäten skulle kunna öka sina prestationer inom undervisning och forskning utan ökade resurser, visar en granskning från Riksrevisionen. Linnéuniversitetet och Karlstads universitet hör till lärosätena med högst förbättringspotential.
StatsförvaltningNyhetDet finns allvarliga brister i svenska myndigheters förmåga att motverka att penningtvätt och finansiering av terrorism, skriver Polisen i en rapport. Enligt rapporten saknas resurser, verktyg och tillräckligt lagstöd.
rättsväsendetNyhetFör några år sedan beslutade regeringen att Kriminalvården skulle ta över vissa transporter av frihetsberövade från Polisen. När regeringen nu lagt ett förslag som skulle vrida tillbaka ansvarsfördelningen en smula är myndigheterna fortsatt oense. Polisen anser att det skulle leda till att myndigheten inte kan "fokusera på grunduppdraget".
SkatteverketNyhetNy lagstiftning ger utredare på Skatteverket möjlighet att punktbevaka personer som misstänks för brott. Sedan 1 juli kan Skatteverket självt utreda misstänkt penningtvätt och falska identiteter, skriver Dagens Nyheter.
DigitaliseringNyhetFöråldrade it-system leder till stora underhållskostnader och gör det svårt att utveckla nya digitala tjänster. Det är verkligheten för flera statliga myndigheter, rapporterar Ekot.
Hallå där!NyhetGunnar Holmgren, som tillträder posten som Arbetsgivarverkets generaldirektör 21 augusti, tycker att staten behöver bli bättre på att locka ungdomar.
STATSFÖRVALTNINGNyhetStaten har färre kontor lokaliserade i kommunerna nu jämfört med för fem år sedan. Och andelen kommuner med få myndighetskontor ökar förmodligen de närmaste åren, visar en sammanställning från Statskontoret där tio myndigheter ingår.
SocialförsäkringarNyhetRegeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att förbättra stödet till unga som får avslag på ansökan om aktivitetsersättning. Samverkan med Arbetsförmedlingen, kommunerna och vården ska bli bättre.
RättsväsendetNyhetHandläggningstiderna i Svea hovrätt kommer att bli längre på grund av den ökande arbetsbelastningen. På två år har antalet mål vid domstolen ökat med en femtedel, samtidigt som resurserna minskar.
PensionNyhetDet är fortfarande vanligast att statsanställda går i pension mellan 65 och 67 års ålder, visar en sammanställning av pensionsavgångar under perioden 2013–2018 från Statens tjänstepensionsverk. Under perioden gick knappt var tredje i pension före 65 och var femte efter 67 års ålder.