Annons:
Matilda Ernkrans, S, minister för högre utbildning och forskning.Bild:Casper Hedberg
HÖGSKOLAN
Nyhet
AVAnn Dahlin0 kommentarerTyck till!

Ministern vill se fler fasta tjänster i högskolan

Det är nödvändigt att bygga ut högskolan, säger Matilda Ernkrans, S, minister för högre utbildning och forskning. Hon vill också att lärosätena ska minska andelen otrygga anställningar.

Sedan Matilda Ernkrans i januari blev minister för högre utbildning och forskning har hon ägnat en hel del tid åt att turnera bland landets lärosäten. En slutsats från besöken är att universitet och högskolor lägger stor vikt vid att samverka med andra samhällsinstanser, bland annat för att öka tillgången på utbildade lärare, sjuksköterskor och ingenjörer. Det tycker hon är utmärkt.

– När jag tillträdde fick jag ett väldigt tydligt uppdrag av statsministern att ansvara för Sveriges kompetensförsörjning. En viktig del i det är att klara den långsiktiga försörjningen på områden där det i dag råder brist, säger hon till Publikt.

En mindre positiv iakttagelse är att den akademiska världen är en otrygg värld när det gäller anställningsförhållanden. Andelen tidsbegränsade jobb är fortfarande mer än dubbelt så hög jämfört med andra sektorer.

Matilda Ernkrans företrädare Helene Hellmark Knutsson, S, införde tjänsten biträdande lektor som en meriteringstjänst tänkt att leda vidare till fast anställning.

– Det är för tidigt att utvärdera den, men min bild är att det går att göra mer. Till en del ligger det i meriteringssystemet att man har tidsbegränsade tjänster, men det tar enligt min mening alldeles för lång tid innan man kan få en fast anställning.

En otrygg anställningssituation gör människor mer sårbara för exempelvis sexuella trakasserier, påpekar hon. Högskolan har sedan 2018 ett uppdrag att motverka sexuella trakasserier. Under #metoo-hösten 2017 skrev omkring 2 400 personer i den akademiska världen under ett upprop.

– Med tanke på att högskolesektorn har runt 75 000 anställda och 400 000 studenter så tror jag att det finns ett mörkertal, säger Matilda Ernkrans. Många i högskolan är beroende av andra för att exempelvis bli medplockade i ett forskningsprojekt eller uttagna till doktorand, och det innebär en utsatthet.

Hon hoppas att de fackliga organisationerna ska stötta medlemmar så att de vågar anmäla sexuella trakasserier och övergrepp.

– Det verkar uppenbart att det finns hårt utsatta och ansatta kvinnor som inte vill gå vidare med sitt fall, av rädsla för negativa konsekvenser för den fortsatta karriären. På något plan kan jag förstå det. Men jag tror – och det har jag framfört till fackliga företrädare – att om de driver enskilda medlemmars fall skulle det kunna göra stor skillnad i den här världen.

Ett sätt att underlätta för lärosätena att fastanställa är att öka de statliga basanslagen för forskning, vilket Styr- och resursutredningen föreslagit. Eftersom utredningen var tvungen att hålla sig inom befintliga ekonomiska ramar föreslogs att resurserna skulle tas från de statliga forskningsråden. Utredningen är nu ute på remiss.

– Forskningsråden är väldigt viktiga för satsningar på forskning av absolut högsta kvalitet, men det ligger något i att vi behöver förstärka basanslagen. Det stärker grundforskningen och ger lärosäten och forskare större långsiktighet, och kan också ge goda effekter på anställningstryggheten. Utredningen behövde ju hitta en finansiering för det, men min ambition är att stärka svensk forskning generellt. Och vi har just satt i gång arbetet med en ny forskningspolitisk proposition.

Fler fasta tjänster och ett aktivt arbete mot könsdiskriminering och sexuella trakasserier ska bidra till att vi får fler kvinnliga professorer, hoppas Matilda Ernkrans. I dag är 71 procent av professorerna män. Lärosätena har i uppdrag att se till att 50 procent av de nyrekryterade professorerna är kvinnor senast år 2030.

– Vi har under decennier utbildat fler kvinnor än män på våra universitet och högskolor. Men det verkar finnas något i den akademiska världen som gör det lättare för män att ta sig hela vägen till professorstjänsterna, säger Matilda Ernkrans.

Regeringens ambition är också att högskolan ska ha en större roll i det livslånga lärandet, bland annat med fler distansutbildningar och korta kurser. Just nu utreds mer flexibla studiemedel, och Matilda Ernkrans vill se en utbyggnad av högskolan så att kurser för människor mitt i arbetslivet inte konkurrerar med utbildning för unga.

– En utbyggnad är fullständigt nödvändig om lärosätena också ska ta ansvar för det livslånga lärandet. Det finns ett tomrum att fylla där. Arbetsmarknaden förändras, vi jobbar längre och med fler saker.

Tidigare i våras tillsatte Matilda Ernkrans en snabbutredning som ska lämna förslag på studiemedel för lägre studietakt än 50 procent och för personer över 56 års ålder, vilket är tänkt att bädda för exempelvis fler korta fortbildningskurser på distans.

Lärosätena framhåller att de får sämre betalt för distansutbildningar, eftersom de ersätts utifrån studenternas prestationer – och de som studerar på distans tar inte lika många poäng. Styr- och resursutredningen har föreslagit att kopplingen mellan anslag och prestation ska slopas.

Matilda Ernkrans vill inte ge några besked om saken innan remissbehandlingen är klar.

– Men det är ett spännande förslag om man kopplar det till frågan om kompetensförsörjningen.

Svenska studenter har mindre lärarledd utbildning än något annat EU-land, vilket studentorganisationen Sveriges förenade studentkårer länge kritiserat. Matilda Ernkrans håller med om att det är ett problem.

– Det duger absolut inte som det är nu. Vi tittar på det som går att göra på kort sikt, men också på områden där man behöver få fram fler doktorander och disputerade för att rekrytera lärare.

Den lärarledda tiden är särskilt betydelsefull för studenter som kommer från studieovana hem, anser Matilda Ernkrans.

– Det är en dimension som gör att frågan känns extra viktig för mig, och jag kommer från ett parti som länge har arbetat för minskad social snedrekrytering till högskolan.

Bli den första att tycka till!
STNyhetST samlar sina försäkringar när man nu byter försäkringsbolag. Lägre premier och högre ersättningsnivåer är de främsta anledningarna till bytet, enligt STs ekonomichef Minna Engberg.
MYNDIGHETEN FÖR ARBETSMILJÖKUNSKAPNyhetGeneraldirektören för Myndigheten för arbetsmiljökunskap utlovar skyndsamma insatser för arbetsmiljön på myndigheten, sedan skyddsombudet gjort en anmälan med allvarlig kritik om stress, otydligt uppdrag och brister i ledarskapet.
LÖNERNyhetNär regeringen nyligen fattade beslut om nya löner för myndighetschefer fick generaldirektör Lena Erixon på Trafikverket återigen den högsta lönen. Men vad tjänar din myndighetschef? Publikt har hela listan.
Fördjupning: TjänstemannaansvarFördjupningPolitikerna i riksdagen vill att det ska bli lättare att straffa myndighetsanställda som begår fel i tjänsten. Men facken kämpar emot, och forskare är inte övertygade.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens interna personaltidning På Jobbet läggs ned i september. I ett meddelande på myndighetens intranät beskrivs att Arbetsförmedlingen vill växla från print till digital kommunikation.
A-kassanNyhetErsättningen från a-kassan bör trappas ned kraftigare och snabbare. Det framgår av ett tilläggsdirektiv som regeringen beslutat om till utredningen om en ny arbetslöshetsförsäkring för fler.
POLISENNyhetPå vissa orter är det månadslång kö för att göra nytt pass. För personalen på en del expeditioner är arbetssituationen ansträngd med stress och små möjligheter till raster, enligt passhandläggare som Publikt har talat med.
ArbetsrättNyhetI går beslutade riksdagen att förändra reglerna om strejkrätt från 1 augusti i år. Lagändringen innebär att fredsplikten utökas på arbetsplatser där det finns kollektivavtal.
ArbetsrättNyhetAnställningsskyddet förlängs från 67 till 69 års ålder, beslutade riksdagen i går. De nya reglerna införs stegvis.
StatsförvaltningNyhetFörsäkringskassan och Kriminalvården är de myndigheter som välkomnat flest nya tillsvidareanställda medarbetare hittills under 2019, drygt 1 000 anställda vardera. Enligt Thomas Åding, vice ordförande för ST inom Försäkringskassan, handlar det främst om att täcka upp för dem som slutat.
LÖNERNyhetUnder 2018 tjänade kvinnor i genomsnitt 89,3 procent av männens genomsnittslön, visar Medlingsinstitutets årsstatistik. Skillnaden förklaras till största delen av att män har mer välbetalda yrken.
Statliga bolagNyhetFör första gången någonsin är mer än varannan styrelseordförande i de statliga bolagen en kvinna. Värdet av de statligt ägda bolagen ökade under förra året med 60 miljarder kronor, enligt regeringens årliga redogörelse.
SpårtrafikNyhetFrån och med nästa sommar tar SJ över trafiken på ett antal sträckor i Norge från det norska spårtrafikbolaget Vy.
EnergimyndighetenNyhetEnergimyndigheten riggade en utlysning av stöd till energiomställning, där mottagaren av stödet var bestämd på förhand, skriver Dagens Nyheter. Enligt tidningen var processen med ansökningar bara en konstruktion för att kringgå regler. Nu har myndigheten tillsatt en intern utredning.
StatsförvaltningNyhetRegeringens styrning av statsförvaltningen präglas av motstående tendenser. Samtidigt som regeringen vill minska detaljstyrningen vill den ha mer sammanhållen styrning, konstaterar Statskontoret i en rapport.
OmlokaliseringNyhetEn statlig utredning föreslår att 80 jobb från fem olika statliga myndigheter omlokaliseras från Stockholm till Härnösand. De myndigheter som föreslås flytta tjänster är Kammarkollegiet, Sida, Skatteverket, Skolverket och Socialstyrelsen.
HögskolanNyhetAdministratörer inom forskarutbildning på tio lärosäten kräver i en skrivelse omfattande förbättringar av högskolans nya stora it-system Ladok 3. Enligt skrivelsen skapar systemet stora arbetsmiljöproblem och risker för doktorandernas rättssäkerhet.
ArbetsmarknadNyhetI en internationell jämförelse är den svenska sysselsättningen hög och trendmässigt ökande. Det beror bland annat på att många kvinnor och äldre deltar i arbetskraften, enligt en rapport från IFAU.
StatsförvaltningNyhetRegeringens strategi för unga som varken arbetar eller studerar, uvas, har saknat strategiskt innehåll och nått få av de berörda. Det kommer Statskontoret fram till efter en granskning.
DigitaliseringNyhetArbetsförmedlingen utnämns av Myndigheten för digital förvaltning, Digg, till årets e-handelsmyndighet. Bolagsverket blev fjolårets matchningsraket sedan myndigheten drastiskt ökat matchningen av fakturor.
StatsförvaltningNyhetStatens myndigheter borde informera mer om aktuella EU-frågor. Det är Statskontorets slutsats efter en granskning av hur tolv myndigheter sköter information och samråd med civilsamhället.
KRIMINALVÅRDENNyhetUngdomar som Kriminalvården ska transportera till hem för tvångsvård kan bli sittande flera dagar i polisarrest, enligt en rapport från Justitieombudsmannen, JO. Orsaken är att Kriminalvården inte har tillräcklig kapacitet för uppdraget.
MIGRATIONSVERKETNyhetI en chefsenkät på Migrationsverket svarar mer än hälften att de inte tycker att myndigheten har en ändamålsenlig styrning och ledning. ”Det är uppseendeväckande”, anser STs Kent Helgesson.
LÖNERNyhetFör fjärde året i följd toppar Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon löneligan för de myndighetschefer som lönesätts av regeringen. En löneförhöjning på 4 600 kronor gör att hon nu tjänar 174 600 kronor i månaden.