Bild: Istockphoto

Missnöje med mbl gav nytt slags inflytande

FÖRDJUPNING: SAMVERKAN2016-12-13

Tanken med samverkan på arbets­platsen är att anställda och fack ska komma in tidigt vid förändringar och kunna påverka. Men det finns fallgropar.

I det centrala ramavtal om samverkan som gäller på statliga myndigheter står det att medarbetarna ska kunna »bidra med sin kompetens i diskussionen inför beslut«. Det ska ge bättre förståelse och större engagemang för nödvändiga förändringar.

Det handlar här om de enskilda individerna, som får komma till tals på arbetsplatsträffar. Det finns därut­över också arenor där fackliga före­trädare talar med arbetsgivaren, i lokala eller centrala samverkansgrupper.

ST utbildar lokala förtroendevalda i hur en välfungerande samverkan kan se ut. Tidigare ST-ombudsmannen Peter Söderman säger att missnöjet med medbestämmandelagen, mbl, från både fack och arbetsgivare drev fram idén om samverkan.

– Från fackets håll såg man att ledningen pratade ihop sig på sin kammare och presenterade sina förslag först i slutskedet, när frågorna var avgjorda. Och arbetsgivarna var irriterade över att förhandlings­processen ändå kunde ta väldigt lång tid sedan.

Men det blir inte alltid bra. Peter Söderman och ST-ombudsmannen Jeanette De Stefano, som håller utbildningar i ämnet, får ofta höra att arbetsplatsträffarna inte fungerar. Och då flyttas frågorna upp i central samverkansgrupp, i praktiken en delvis återgång till mbl.

De framhåller att vissa frågor, som löner och individärenden, enligt avtal ska hanteras förhandlingsvägen – även om arbetsgivare ibland i stället vill ha samverkan om dem.

– Och om det gäller en omorgani­sation kan man börja i samverkan, men om det är risk för omplaceringar och uppsägningar ska man gå över till förhandling, säger Jeanette De Stefano.

Det händer att ST-avdelningar säger upp sitt lokala samverkansavtal i protest. Ibland kan det vara ett bra alternativ att förhandla enligt mbl i stället, anser Peter Söderman:

– Det blir tydligare var facket står, ett tydligare partsförhållande.

Från mbl till nytt samverkansavtal

  • 1977. Med­bestämmande­lagen, mbl, införs. Arbetsgivaren blir skyldig att informera och facket får rätt att förhandla om större förändringar i verksamheten.

  • 1978. Parterna i statsförvaltningen sluter avtal, MBA-S, om hur mbl ska tillämpas i staten.

  • 1985. Det första samverkansavtalet på arbetsmarknaden sluts mellan LO, Privattjänstemannakartellen, PTK, och Svenska arbetsgivarföre­ningen, SAF.

  • 1997. Det första samverkansavtalet för statliga myndigheter sluts.

  • 2016. Nytt samverkansavtal för myndigheterna sluts.

Glöm inte protokollet

Beslut på arbetsplats­träffar bör dokumenteras i form av protokoll, anser ST-ombudsmannen Jeanette De Stefano. »Annars blir det ett gungfly.« Men allt utom beslut kan vara minnes­anteckningar.

Enkät: Vad betyder er samverkan för inflytandet?

  • Lina Burström Bennehult, ord­förande för ST inom Skolinspektionen:

– Vi har möjlighet att få inflytande i ett tidigt skede. Just nu ser vi över vår modell för regelbunden tillsyn och börjar med central samverkan, nästan två år i förväg. Det finns en plan för hur de regionala avdelningarna ska involveras, bland annat genom pilotstudier.

  • Ingo Hölscher, ordförande för ST på Linköpings universitet:

– Vi sade upp av­talet, det var otydligt och arbets­givarens tolkning styrde till viss del. Vårt nya avtal är tydligare och vi har fått mer inflytande, exempelvis vad gäller anställningar. Men informationen är fort­farande för dålig och det jobbar vi med tillsammans.

Jerker Liljeberg, styrelseledamot i ST inom Green Cargo:

– Centralt ser arbetsgivaren oss inte som en part eller hjälp, och vi får ofta reda på saker först i efterhand. Vi har sagt upp avtalet tidigare och tanken har väckts att göra det igen, men å andra sidan finns en bättre fungerande lokal samverkan som vi vill värna.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA