Annons:
kultur
Kultur
AVAnn Dahlin0 kommentarerTyck till!

Musikens makt upp till prövning

Musik används alltmer i fysisk och mental terapi. Gravt sjuka Parkinsonpatienter kan förbättra sin fysik med hjälp av musik. Kanske kan musiken rentav göra oss intelligentare?

Musikens makt har på senare år prövats i allt fler sammanhang. Inte minst som terapimetod: för hjärt- och cancerpatienter, för psykiskt sjuka, för dementa och för utvecklingsstörda människor. Den har också testats i pedagogiska experiment.

Frågan om musikens effekter på kropp och själ är dock långtifrån ny. Det framhåller Even Ruud, nestor inom norsk musikterapi,  i en nyutkommen bok. I själva verket har vi i dag återupptagit ett samtal som pågått i västvärlden ända sedan antiken, med ett kort avbrott under 1800-talet.

I det antika Grekland antogs musiken ha ett samband med hela kosmos; den var uppbyggd kring samma talförhållanden som universum. Och enligt den så kallade etosläran, som tillskrev olika tonarter varierande egenskaper, kunde själen stämmas som ett instrument med hjälp av musik, disharmoni stämmas om till harmoni.

Mera kroppsnära teorier angav musik som ett sätt att bota sjukdom. Sång och spel kunde exempelvis utjämna sjukliga obalanser mellan ”de fyra kroppsvätskorna”.

Antikens uppfattningar om musikens terapeutiska effekter fördes vidare och utvecklades under medeltiden och renässansen. Det senare 1600-talets mekanistiska och naturvetenskapliga framsteg förde med sig nya föreställningar, till exempel den musikestetiska affektläran. Enligt denna kan stora eller små intervall i musiken utvidga eller dra samman kroppens ”livsluft”, spiritus animale. Om en människa är deprimerad har luften i kroppen helt enkelt tryckts ihop.

Men med 1800-talets inriktning på sjukdomsförlopp snarare än dess orsaker försvann intresset för terapeutisk användning av musik. Det är först under de senare årtiondena av 1900-talet som det återuppstått.

Frågan är vilka medicinska effekter vi ska tillskriva musiken i dag, när det krävs mer hårdfakta än ”livsluft” för att tillfredsställa vetenskapliga granskare och en nyfiken allmänhet. Enligt neurologen Jan Fagius vid Akademiska sjukhuset i Uppsala är svaret att vi inte vet så mycket om det – än.

Många av de försök som gjorts har gjorts på små grupper och utan kontrollgrupp att jämföra med, påpekar han. Och ofta är den personliga upplevelsen av ”musikbehandling” positiv utan att den motsvaras av mätbara medicinska effekter. Till exempel tycker de flesta människor som får lyssna på musik efter en operation om det, men de behöver lika mycket smärtstillande medel som andra.

Men det finns områden där de fysiskt mätbara effekterna av musikbehandling har varit otvetydigt positiva. Ett exempel är sjukdomen Parkinson. Patienter som dagligen tränade på att gå till musik fick bättre balans och styrsel än patienter som antingen inte fick några särskilda instruktioner eller fick lyssna på en takträknare, metronom.

Musikterapi används också inom psykiatri och ungdomsvård. En utvärdering av musikterapi för en grupp psykiskt långtidsjuka från Uppsala anger att två av tre hade fått en ”klar positiv utveckling”, med exempelvis bättre kroppskontroll, större social förmåga och förmåga att klara vardagsbestyr på egen hand.

Det finns ett växande intresse för musik som språngbräda för inlärning. Här kan forskningen visa upp en del motstridiga resultat. 

I ett försök i Montreal i Kanada fick en grupp nioåringar varsitt piano levererat hem och gratis pianolektioner. Efter ett år presterade de något bättre på vissa områden än sina icke-spelande kamrater. Samma sak vid ny mätning efter två år. Men när det gått tre år hade effekten klingat av!

I Schweiz fick några slumpvis utvalda mellanstadieklasser tre timmars extra musikundervisning i veckan, men något mindre tid för andra ämnen som matematik och språk. Det visade sig att musikklasserna gjorde lika bra ifrån sig i dessa ämnen som andra klasser, trots de färre timmarna.

En annan minst lika intressant effekt var att barnen i musikklasserna utvecklade sin sociala förmåga. De hade bättre stämning, större samarbetsförmåga, färre konflikter och större motivation för skolarbete. Och så fick de förstås kunskap om musik på köpet.

Ett av de mest omdebatterade påståendena om musikens makt gäller den så kallade Mozarteffekten. Upprinnelsen till den vetenskapliga dispyten var en artikel i tidskriften Nature i oktober 1993. Där hävdades att människor kan höja sin intelligenskvot genom att lyssna på Mozartmusik, närmare bestämt första satsen av en viss sonat för två pianon i D-dur.

Artikeln beskrev ett experiment som psykologen Frances Rauscher lett. Man testade hur studenter klarade att vika papper, klippa i hörnen och avgöra hur mönstret skulle se ut när pappret vecklades upp, ett så kallat spatial-temporalt test.

En grupp som fick lyssna på den sedermera omtalade Mozartsonaten före testet klarade uppgiften bättre än dem som fick lyssna på avslappningsinstruktioner eller bara tystnad. Forskarna ”översatte” därefter resultaten till skillnader i intelligenskvoter.

Ett stort antal forskare försökte under några år upprepa resultaten, de flesta utan att lyckas. 1999 gjordes en analys av samtliga försök, och den utmynnade i att effekten inte är statistiskt säkerställd.

Det betyder inte nödvändigtvis att striden om Mozarteffekten är bilagd en gång för alla. Det vi i alla händelser kan vänta oss är att en rad av de frågor som människor sedan antiken ställt om musikens makt kommer att ställas på nytt.

Bli den första att tycka till!
TCONyhetTherese Svanström föreslås bli ny ordförande för TCO, Tjänstemännens centralorganisation. Hon är nu kanslichef på Unionen.
FINLANDNyhetNär strejken inom finländska Posti är inne på sin andra vecka, uttalar ST sitt stöd till de 9 000 postanställda som omfattas av strejken. I går demonstrerade postpersonal utanför finska riksdagen. ”Postis agerande är ett sätt att komma undan gällande kollektivavtal”, kommenterar STs förbundsordförande Britta Lejon.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetJonas Sjöstedt, V, hotar med att väcka misstroendeförklaring mot arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, S. Anledningen är regeringens hantering av Arbetsförmedlingens omstöpning. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har uttryckt stöd för ett eventuellt misstroende, rapporterar SVT.
Reportage: arbetsförmedlingenFördjupningArbetsförmedlingens anställda måste göra sitt jobb mitt i det kaos som nedskärningar och ett ändrat uppdrag lett till. Kontoret i Kristinehamn är ett av de 132 som nu stänger. I Arvika blir kontoret kvar – men frustrationen är minst lika stor där. Erica Sund och Anna Tigér berättar om en arbetsplats där medarbetarna går på knäna.
ArbetsförmedlingenNyhetRegeringen har beslutat att den särskilda utredaren Mats Rundström ska utreda om kommunerna kan agera leverantörer åt Arbetsförmedlingen. Han ska bland annat granska om detta är lagligt och föreslå lagändringar för att möjliggöra det, om så behövs.
HögskolanNyhetUniversitetskanslersämbetet, UKÄ, ska tillsammans med Universitets- och högskolerådet, UHR, granska om lärosätenas urvalsmetoder vid antagning är rättssäkra och tillräckligt transparenta.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetDen man som dömts till fängelse för att ha våldtagit en kollega under en personalfest får inte komma tillbaka till jobbet. Arbetsförmedlingens personalansvarsnämnd har beslutat att avskeda mannen.
SPÅRTRAFIKENNyhetTrafikverket har underskattat kostnaderna för höghastighetsjärnväg och myndigheten har inte heller prövat om det finns billigare alternativ, skriver Riksrevisionen, som granskat planeringsprocessen. Regeringen bör därför ge Trafikverket i uppdrag att göra om planeringen och utreda alternativa lösningar, anser Riksrevisionen.
JämställdhetNyhetRegeringen håller inte med Riksrevisionen om att det är dags att utreda förändringar av reglerna för lönekartläggningar. Men regeringen instämmer i att det finns behov av ökad kunskap och vill analysera frågan djupare.
SekretessNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar allvarlig kritik mot Migrationsverket sedan sekretessbelagda handlingar vid upprepade tillfällen skickats till fel mottagare. Enligt myndigheten har det skett av misstag.
RättsväsendetNyhetLagrådet ställer sig bakom regeringens förslag om en ny lag om dataavläsning. Lagrådet konstaterar dock att det nya tvångsmedel som regeringen föreslår är mycket integritetskränkande och därför bara kan få tillämpas vid allvarlig brottslighet.
NyhetDe anställda vid migrationsdomstolarna måste få en acceptabel arbetsmiljö med rimlig arbetsbelastning, skriver ST och Saco-S i ett gemensamt brev till socialförsäkringsutskottet. De båda fackliga organisationerna kräver att mer pengar ska skjutas till.
KronofogdenNyhetKronofogden har fått ett extra anslag på 65 miljoner kronor för att öka indrivningen riktad mot kriminellas lyxvaror, rapporterar SVT. Avsikten är bland annat att fler brottsoffer ska få ut sina skadestånd.
ArbetsförmedlingenNyhetNär arbetslösa tvingas åka till grannkommunen för att söka jobb kan det ses som en arbetsmarknadspolitisk insats, säger Arbetsförmedlingens chef Mikael Sjöberg i en intervju med Arbetet.
ArbetsmarknadNyhetDet är stora skillnader mellan nyanländas etablering i Arbetsförmedlingens regi, konstaterar Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, i en studie. Nyanlända män klarar sig dubbelt så bra som nyanlända kvinnor.
SWEDAVIANyhetEn man utan svenskt arbetstillstånd och en efterlyst man har jobbat på Arlanda flygplats, trots att de båda har säkerhetsprövats, enligt Aftonbladet. ”Jag har inte fått någon mer information än att ingen av dem är anställd av Swedavia”, säger STs sektionsordförande Mikael Nordenståhl till Publikt.
POLISENNyhetCivilanställda som går den särskilda polisutbildningen ska ha aspiranttjänstgöring i ett halvår, föreslår regeringen i en promemoria. Remissinstanserna är överlag positiva till förslaget, visar Publikts genomgång av remissvaren.
StatsförvaltningNyhetDet finns stora brister i ledning och styrning av verksamheten vid Nationalmuseum, konstaterar Statskontoret efter en analys. Myndigheten behöver en omstart för att kunna genomföra sitt uppdrag på ett effektivt sätt, skriver Statskontoret i rapporten.
SpårtrafikenNyhetTrafikverket får regeringens uppdrag att upprätta en långsiktig plan för att underhålla järnvägen. Målet är ett bättre planerat och effektivare järnvägsunderhåll.
STATISTISKA CENTRALBYRÅNNyhetArbetslösheten för september i år skrivs ned med 1,1 procentenheter, efter att Statistiska centralbyrån, SCB, uppmärksammat felaktigheter i det externa konsultföretaget Evrys insamlade data. Men Evry vill i dagsläget inte säga att företaget gjort fel, enligt Svenska Dagbladet.
MYNDIGHETEN FÖR ARBETSMILJÖKUNSKAPNyhetI september hoppade företagshälsovården av sitt uppdrag på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak. Samtidigt sade skyddsombudet upp sig. Nu har man utsett ett nytt skyddsombud och anlitat ett nytt företag för att kartlägga arbetsmiljön. ”Det är klart att det som har varit har påverkat”, säger nya skyddsombudet Håkan Åhlenius till Publikt.
POLISENNyhetAtt civilanställda inom Polisen ska få använda sig av den logga som poliser har på uniformen är en fråga som ST har drivit en tid. Arbetsgivaren närmar sig nu ett beslut. ”Vi har en positiv inställning till det”, säger Tomas Rosenberg, chef på myndighetens HR-avdelning, till Publikt.
SCBNyhetStatistiska centralbyråns generaldirektör Joakim Stymne kallas till riksdagens finansutskott för att förklara turerna kring de missvisande siffrorna i myndighetens arbetskraftsundersökningar.
StatsförvaltningNyhetArbetsgivarverket har tagit fram två nya webbutbildningar för ledare och medarbetare i staten. Utbildningarna är tillgängliga för alla på myndighetens webbplats.
DomstolarnaNyhetDet har blivit vanligare att människor försöker smuggla med sig knivar och andra vapen in i domstolarna. För ordningsvakterna innebär det en alltmer hotfull arbetsmiljö. ”Det är klart att det känns obehagligt ibland”, säger Jenny Fällström, ordningsvakt vid Södertörns tingsrätt.
UPPHANDLINGSMYNDIGHETENNyhetLiten, men smart och modern. Så beskrivs Upphandlingsmyndigheten i juryns motivering till priset som Sveriges modernaste myndighet.
SPÅRTRAFIKENNyhetNär en lokförare vid Green Cargo nyligen avled i en arbetsplatsolycka i Piteå var det den tredje dödsolyckan på två år inom bolaget. STs sektionsordförande Kenth Bergqvist kan inte uttala sig om orsaken till olyckan, men konstaterar att generellt sett är stress en riskfaktor som kan leda till olyckor: ”Man måste titta på vår schemaläggning och se över kollektivavtalet kring arbetstider”, säger han till Publikt.
AssistansNyhetI ett brev till regeringen begär Försäkringskassan att lagen ska skärpas, för att det ska blir möjligt för myndigheten att stoppa blufföretag från att få ut assistansersättning.
A-kassaNyhetDet finns flera blindskär för a-kassorna när det gäller att hantera a-kassa i samband med studier. Det framgår av IAFs granskning av hur a-kassorna sköter arbetslöshetsersättning till personer som studerar.
ArbetsförmedlingenNyhetFlera partier i riksdagen har börjat samla sig i ett motstånd mot reformeringen av Arbetsförmedlingen. Enligt Expressen är en majoritet emot den snabba tidsplanen för förändringarna.
SCBNyhetCivilminister Lena Micko, S, har kallat till sig Statistiska centralbyråns, SCBs, generaldirektör Joakim Stymne. Samtalet ska handla om det externa konsultföretaget Evrys felaktiga datainsamling, som orsakat fel i arbetslöshetsstatistiken, skriver Aftonbladet.
ArbetsmarknadNyhetRegeringen måste stoppa EUs planer på en europeisk minimilön, kräver Karl-Petter Thorwaldsson, LO, Martin Linder, PTK, och Mattias Dahl, Svenskt Näringsliv, i en gemensam debattartikel. "Kollektivavtalsmodellen riskerar att på sikt ersättas av en från Bryssel statligt styrd arbetsmarknadsmodell", skriver partsföreträdarna.
ArbetslivNyhetEn del människor drivs av att lära sig nytt, medan andra mer vill prestera och vara bäst. I arbetslivet tycks de som fokuserar på att bemästra uppgifter klara sig bäst, enligt organisationsforskaren Christina Nerstad vid universitetet Oslomet.
ArbetsrättNyhetDet finns stora luckor i reglerna för offentliganställdas bisysslor, enligt en studie som genomförts av Statskontoret. Dagens reglering är komplex och svårtolkad, skriver Statskontoret.