Annons:
kultur
Kultur
AVAnn Dahlin0 kommentarerTyck till!

Musikens makt upp till prövning

Musik används alltmer i fysisk och mental terapi. Gravt sjuka Parkinsonpatienter kan förbättra sin fysik med hjälp av musik. Kanske kan musiken rentav göra oss intelligentare?

Musikens makt har på senare år prövats i allt fler sammanhang. Inte minst som terapimetod: för hjärt- och cancerpatienter, för psykiskt sjuka, för dementa och för utvecklingsstörda människor. Den har också testats i pedagogiska experiment.

Frågan om musikens effekter på kropp och själ är dock långtifrån ny. Det framhåller Even Ruud, nestor inom norsk musikterapi,  i en nyutkommen bok. I själva verket har vi i dag återupptagit ett samtal som pågått i västvärlden ända sedan antiken, med ett kort avbrott under 1800-talet.

I det antika Grekland antogs musiken ha ett samband med hela kosmos; den var uppbyggd kring samma talförhållanden som universum. Och enligt den så kallade etosläran, som tillskrev olika tonarter varierande egenskaper, kunde själen stämmas som ett instrument med hjälp av musik, disharmoni stämmas om till harmoni.

Mera kroppsnära teorier angav musik som ett sätt att bota sjukdom. Sång och spel kunde exempelvis utjämna sjukliga obalanser mellan ”de fyra kroppsvätskorna”.

Antikens uppfattningar om musikens terapeutiska effekter fördes vidare och utvecklades under medeltiden och renässansen. Det senare 1600-talets mekanistiska och naturvetenskapliga framsteg förde med sig nya föreställningar, till exempel den musikestetiska affektläran. Enligt denna kan stora eller små intervall i musiken utvidga eller dra samman kroppens ”livsluft”, spiritus animale. Om en människa är deprimerad har luften i kroppen helt enkelt tryckts ihop.

Men med 1800-talets inriktning på sjukdomsförlopp snarare än dess orsaker försvann intresset för terapeutisk användning av musik. Det är först under de senare årtiondena av 1900-talet som det återuppstått.

Frågan är vilka medicinska effekter vi ska tillskriva musiken i dag, när det krävs mer hårdfakta än ”livsluft” för att tillfredsställa vetenskapliga granskare och en nyfiken allmänhet. Enligt neurologen Jan Fagius vid Akademiska sjukhuset i Uppsala är svaret att vi inte vet så mycket om det – än.

Många av de försök som gjorts har gjorts på små grupper och utan kontrollgrupp att jämföra med, påpekar han. Och ofta är den personliga upplevelsen av ”musikbehandling” positiv utan att den motsvaras av mätbara medicinska effekter. Till exempel tycker de flesta människor som får lyssna på musik efter en operation om det, men de behöver lika mycket smärtstillande medel som andra.

Men det finns områden där de fysiskt mätbara effekterna av musikbehandling har varit otvetydigt positiva. Ett exempel är sjukdomen Parkinson. Patienter som dagligen tränade på att gå till musik fick bättre balans och styrsel än patienter som antingen inte fick några särskilda instruktioner eller fick lyssna på en takträknare, metronom.

Musikterapi används också inom psykiatri och ungdomsvård. En utvärdering av musikterapi för en grupp psykiskt långtidsjuka från Uppsala anger att två av tre hade fått en ”klar positiv utveckling”, med exempelvis bättre kroppskontroll, större social förmåga och förmåga att klara vardagsbestyr på egen hand.

Det finns ett växande intresse för musik som språngbräda för inlärning. Här kan forskningen visa upp en del motstridiga resultat. 

I ett försök i Montreal i Kanada fick en grupp nioåringar varsitt piano levererat hem och gratis pianolektioner. Efter ett år presterade de något bättre på vissa områden än sina icke-spelande kamrater. Samma sak vid ny mätning efter två år. Men när det gått tre år hade effekten klingat av!

I Schweiz fick några slumpvis utvalda mellanstadieklasser tre timmars extra musikundervisning i veckan, men något mindre tid för andra ämnen som matematik och språk. Det visade sig att musikklasserna gjorde lika bra ifrån sig i dessa ämnen som andra klasser, trots de färre timmarna.

En annan minst lika intressant effekt var att barnen i musikklasserna utvecklade sin sociala förmåga. De hade bättre stämning, större samarbetsförmåga, färre konflikter och större motivation för skolarbete. Och så fick de förstås kunskap om musik på köpet.

Ett av de mest omdebatterade påståendena om musikens makt gäller den så kallade Mozarteffekten. Upprinnelsen till den vetenskapliga dispyten var en artikel i tidskriften Nature i oktober 1993. Där hävdades att människor kan höja sin intelligenskvot genom att lyssna på Mozartmusik, närmare bestämt första satsen av en viss sonat för två pianon i D-dur.

Artikeln beskrev ett experiment som psykologen Frances Rauscher lett. Man testade hur studenter klarade att vika papper, klippa i hörnen och avgöra hur mönstret skulle se ut när pappret vecklades upp, ett så kallat spatial-temporalt test.

En grupp som fick lyssna på den sedermera omtalade Mozartsonaten före testet klarade uppgiften bättre än dem som fick lyssna på avslappningsinstruktioner eller bara tystnad. Forskarna ”översatte” därefter resultaten till skillnader i intelligenskvoter.

Ett stort antal forskare försökte under några år upprepa resultaten, de flesta utan att lyckas. 1999 gjordes en analys av samtliga försök, och den utmynnade i att effekten inte är statistiskt säkerställd.

Det betyder inte nödvändigtvis att striden om Mozarteffekten är bilagd en gång för alla. Det vi i alla händelser kan vänta oss är att en rad av de frågor som människor sedan antiken ställt om musikens makt kommer att ställas på nytt.

Bli den första att tycka till!
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen planerar att låta den informationsinriktade verksamheten kundtorg ingå i de 113 statliga servicekontor som drivs av Statens servicecenter. I höst genomförs ett pilotprojekt.
LÖNERNyhetLokal och individuell lönesättning har gynnat dem som bor i kommuner med god arbetsmarknad, jämfört med dem som har en sämre arbetsmarknad. Det visar en studie från IFAU om effekterna av förändrade löneavtal för lärare.
ARBETSMARKNADNyhetVuxna med adhd är i hög utsträckning sjukskrivna, arbetslösa eller har försörjningsstöd, visar siffror från Socialstyrelsen. Ett bättre och långsiktigt stöd skulle minska människors lidande och vara samhällsekonomiskt lönsamt, enligt rapporten.
Reportage: OmlokaliseringFördjupningBeskedet att arbetsplatsen skulle flytta kom som en chock. Liksom hundratals andra statsanställda valde Franco Castillo och Marika Widberg att stanna i Stockholm när deras myndigheter omlokaliserades till andra städer.
HÖGSKOLANNyhetFyra av nio medarbetare på Svensk nationell datatjänst vid Göteborgs universitet fick ett lönelyft på flera tusen kronor när deras tjänster lystes ut på nytt. Kollegerna med samma arbetsuppgifter ligger kvar på lägre lön. ”Det här är en soppa utan dess like”, säger STs sektionsordförande Peter Brandt.
PRIDENyhetST kommer inte att synas som förbund under årets Prideparad i Stockholm. Förbundet väljer bort det till förmån för ett antal andra orter.
STNyhetST samlar sina försäkringar när man nu byter försäkringsbolag. Lägre premier och högre ersättningsnivåer är de främsta anledningarna till bytet, enligt STs ekonomichef Minna Engberg.
MYNDIGHETEN FÖR ARBETSMILJÖKUNSKAPNyhetGeneraldirektören för Myndigheten för arbetsmiljökunskap utlovar skyndsamma insatser för arbetsmiljön på myndigheten, sedan skyddsombudet gjort en anmälan med allvarlig kritik om stress, otydligt uppdrag och brister i ledarskapet.
LÖNERNyhetNär regeringen nyligen fattade beslut om nya löner för myndighetschefer fick generaldirektör Lena Erixon på Trafikverket återigen den högsta lönen. Men vad tjänar din myndighetschef? Publikt har hela listan.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens interna personaltidning På Jobbet läggs ned i september. I ett meddelande på myndighetens intranät beskrivs att Arbetsförmedlingen vill växla från print till digital kommunikation.
A-kassanNyhetErsättningen från a-kassan bör trappas ned kraftigare och snabbare. Det framgår av ett tilläggsdirektiv som regeringen beslutat om till utredningen om en ny arbetslöshetsförsäkring för fler.
POLISENNyhetPå vissa orter är det månadslång kö för att göra nytt pass. För personalen på en del expeditioner är arbetssituationen ansträngd med stress och små möjligheter till raster, enligt passhandläggare som Publikt har talat med.
ArbetsrättNyhetI går beslutade riksdagen att förändra reglerna om strejkrätt från 1 augusti i år. Lagändringen innebär att fredsplikten utökas på arbetsplatser där det finns kollektivavtal.
ArbetsrättNyhetAnställningsskyddet förlängs från 67 till 69 års ålder, beslutade riksdagen i går. De nya reglerna införs stegvis.
StatsförvaltningNyhetFörsäkringskassan och Kriminalvården är de myndigheter som välkomnat flest nya tillsvidareanställda medarbetare hittills under 2019, drygt 1 000 anställda vardera. Enligt Thomas Åding, vice ordförande för ST inom Försäkringskassan, handlar det främst om att täcka upp för dem som slutat.
LÖNERNyhetUnder 2018 tjänade kvinnor i genomsnitt 89,3 procent av männens genomsnittslön, visar Medlingsinstitutets årsstatistik. Skillnaden förklaras till största delen av att män har mer välbetalda yrken.
Statliga bolagNyhetFör första gången någonsin är mer än varannan styrelseordförande i de statliga bolagen en kvinna. Värdet av de statligt ägda bolagen ökade under förra året med 60 miljarder kronor, enligt regeringens årliga redogörelse.
SpårtrafikNyhetFrån och med nästa sommar tar SJ över trafiken på ett antal sträckor i Norge från det norska spårtrafikbolaget Vy.
EnergimyndighetenNyhetEnergimyndigheten riggade en utlysning av stöd till energiomställning, där mottagaren av stödet var bestämd på förhand, skriver Dagens Nyheter. Enligt tidningen var processen med ansökningar bara en konstruktion för att kringgå regler. Nu har myndigheten tillsatt en intern utredning.
StatsförvaltningNyhetRegeringens styrning av statsförvaltningen präglas av motstående tendenser. Samtidigt som regeringen vill minska detaljstyrningen vill den ha mer sammanhållen styrning, konstaterar Statskontoret i en rapport.
OmlokaliseringNyhetEn statlig utredning föreslår att 80 jobb från fem olika statliga myndigheter omlokaliseras från Stockholm till Härnösand. De myndigheter som föreslås flytta tjänster är Kammarkollegiet, Sida, Skatteverket, Skolverket och Socialstyrelsen.
HögskolanNyhetAdministratörer inom forskarutbildning på tio lärosäten kräver i en skrivelse omfattande förbättringar av högskolans nya stora it-system Ladok 3. Enligt skrivelsen skapar systemet stora arbetsmiljöproblem och risker för doktorandernas rättssäkerhet.
ArbetsmarknadNyhetI en internationell jämförelse är den svenska sysselsättningen hög och trendmässigt ökande. Det beror bland annat på att många kvinnor och äldre deltar i arbetskraften, enligt en rapport från IFAU.
StatsförvaltningNyhetRegeringens strategi för unga som varken arbetar eller studerar, uvas, har saknat strategiskt innehåll och nått få av de berörda. Det kommer Statskontoret fram till efter en granskning.
DigitaliseringNyhetArbetsförmedlingen utnämns av Myndigheten för digital förvaltning, Digg, till årets e-handelsmyndighet. Bolagsverket blev fjolårets matchningsraket sedan myndigheten drastiskt ökat matchningen av fakturor.
StatsförvaltningNyhetStatens myndigheter borde informera mer om aktuella EU-frågor. Det är Statskontorets slutsats efter en granskning av hur tolv myndigheter sköter information och samråd med civilsamhället.
KRIMINALVÅRDENNyhetUngdomar som Kriminalvården ska transportera till hem för tvångsvård kan bli sittande flera dagar i polisarrest, enligt en rapport från Justitieombudsmannen, JO. Orsaken är att Kriminalvården inte har tillräcklig kapacitet för uppdraget.
MIGRATIONSVERKETNyhetI en chefsenkät på Migrationsverket svarar mer än hälften att de inte tycker att myndigheten har en ändamålsenlig styrning och ledning. ”Det är uppseendeväckande”, anser STs Kent Helgesson.
LÖNERNyhetFör fjärde året i följd toppar Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon löneligan för de myndighetschefer som lönesätts av regeringen. En löneförhöjning på 4 600 kronor gör att hon nu tjänar 174 600 kronor i månaden.