Annons:
debatt
Debatt
0 kommentarerTyck till!

Myndigheter måste följa lagen bättre

Det finns ett glapp mellan lagen och efterlevnaden när det gäller offentlighetsprincipen. Men det går att minska det glappet, skriver Gissur Erlingsson.

Sverige brukar brösta upp sig vad gäller den egna öppenheten. När svensk tryck- och yttrandefrihet i fjol firade 250 år med fest i Bryssel, framhölls i högtidstal att ”transparens … är utmärkande för Sverige”.

Vad gäller lagstiftningen stämmer detta till viss del. Vi klarar oss fint i exempelvis Transparency Internationals rankningar, om än sämre i Centre for Law and Democracys öppenhetsindex.

Men att på papperet ha en hyfsat ambitiös lagstiftning är en sak, att efterleva den är en annan. Har Sverige täckning för den höga svansföringen?

Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski berörde frågan när han beskrev hur utrikesdepartementet försvårade tidningens granskning av Sveriges kampanj för en plats i FNs säkerhetsråd.

Han konstaterade att tryckfrihetsförordningens bestämmelse om skyndsamhet ”framstod som ett skämt”, och ställde den viktiga frågan: om inte regeringen efterlever offentlighetsprincipen, ska vi verkligen förvänta oss att andra myndigheter gör det?

Eftersom omkring två tredjedelar av svensk offentlig verksamhet ombesörjs av kommunerna, är det angeläget att fråga sig hur väl kommuner lever upp till offentlighetsprincipen.

I en färsk studie var vår ambition att i första hand studera hur väl kommunala bolag efterlever offentlighets­principen – dels för att kommunala bolag blir allt fler och har allt större betydelse för kommunernas ekonomier, dels för att tidigare studier visat att kommunala bolag är svaga på detta.

Tidigare undersökningar har dock bara undantagsvis jämfört kommunala bolag med kommunal förvaltning. Därför genomförde vi ett fältexperiment där vi begärde ut allmänna handlingar från sammanlagt 462 förvaltningar och kommunala bolag.

Efter fyra dagar hade bara hälften av de kommunala bolagen och förvaltningarna svarat. Vid undersökningstidens slut (efter en påminnelse) hade 10 procent av förvaltningarna inte responderat på förfrågan. Motsvarande siffra för bolagen närmade sig 20 procent.

Resultatet är i linje med vad tidigare studier funnit, och är inte unika för kommuner. 2010 granskade Dagens Nyheter 322 svenska myndigheter – endast hälften fick godkänt.

Det är nedslående att ”stresstest” om och om igen finner glapp mellan den starka svenska lagstiftningen och den faktiska efterlevnaden. Offentlighetsprincipen är en förutsättning för att granskning av makten ska vara möjlig.

Granskning av makten är i sin tur avgörande för ansvarsutkrävande. Brister ansvarsutkrävandet så brister också vår demokrati.

Vad göra? Det finns aktörer som kräver en ännu mer ambitiös lagstiftning. I ett första steg tror jag att det är klokare att försöka få tjänstemän att bättre följa den existerande.

För att formulera åtgärder krävs att vi har en idé om vad den svaga efterlevnaden beror på. Statsvetarprofessorn Lennart Lundquist sade att dålig implementering kan bero på någon av, eller en kombination av, tre saker:

1) Man kan inte följa lagen/instruktionen (antingen för att man har dåliga resurser och/eller för att regelverket är för ambitiöst).

2) Man förstår inte (eller är inte upplyst om) innehållet i lagen/instruktionen.

3) Man vill inte följa lagen/instruktionen, exempelvis för att försvåra granskning i syfte att dölja oegentligheter.

Med den utgångspunkten finns det några möjliga lösningar. »Resursbrist« kan delvis åtgärdas med bättre rutiner – exempelvis för hur man tar del av kollegers post vid frånvaro – och högre prioritet för skyndsamhetskravet. ”Kunskapsbrist” kan

åtgärdas med återkommande, bra utbildningar om offentlighetsprincipen för såväl nyanställda som andra medarbetare. Att förhindra ”strategisk obstruktion” är besvärligare – kanske kan medier bidra genom att sätta strålkastarljuset på syndarna.

Klart är i vart fall att det går att minska glappet mellan ”lagstiftning” och ”efterlevnad”. Men då krävs att myndighetsledningar och chefer i offentlig förvaltning tar upp frågan till diskussion på allvar.

Gissur Erlingsson

biträdande professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet

Bli den första att tycka till!
MIGRATIONSVERKETNyhetMigrationsverkets internrevision slår larm om att myndigheten inte klarar hanteringen av medborgarskapsärenden. Högen med oavgjorda ärenden har vuxit med 70 procent det senaste året. ”Medarbetarna är stressade och frustrerade ”, säger skyddsombudet Markus Walker.
NyhetDen nedåtgående trenden för högskoleutbildningar har brutits. Till höstterminen i år sökte nästan 400 000 personer, knappt två procent fler än förra året, enligt statistik från Universitets- och högskolerådet, UHR.
KollektivtrafikNyhetRegeringen vill ha ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige. En särskild utredare har fått uppdraget att ta fram underlag för hur ett sådant system kan utformas för att förenkla för resenärerna.
På jobbet: rättshaveristerPå jobbetMyndigheter ska ge service. Men när någon hör av sig gång på gång med ständigt nya frågor och krav är det lätt att bli frustrerad. Experternas råd är att hålla dig sval och göra det du måste. Men inte mer.
TRAFIKVERKETNyhetTrafikverket ska få mer ansvar för underhållet av landets järnvägsspår. En utredare ska undersöka vilka delar av spårunderhållet som är lämpligt att flytta över från entreprenören Infranord till Trafikverket.
HögskolanNyhetEffektiviteten på högskolor och universitet har ett samband med hög personalomsättning. Flera lärosäten skulle kunna öka sina prestationer inom undervisning och forskning utan ökade resurser, visar en granskning från Riksrevisionen. Högst förbättringspotential har exempelvis Linnéuniversitetet och Karlstads universitet.
StatsförvaltningNyhetDet finns allvarliga brister i svenska myndigheters förmåga motverka att penningtvätt och finansiering av terrorism. Enligt en rapport från Polisen saknas resurser, verktyg och tillräckligt lagstöd.
rättsväsendetNyhetFör några år sedan beslutade regeringen att Kriminalvården skulle ta över vissa transporter av frihetsberövade från Polisen. När regeringen nu gör ett försök att vrida tillbaka ansvarsfördelningen en smula är myndigheterna fortsatt oense. Polisen anser att det leder till att myndigheten inte kan "fokusera på grunduppdraget".
SkatteverketNyhetNy lagstiftning ger utredare på Skatteverket möjlighet att punktbevaka personer som misstänks för brott. Sedan 1 juli kan Skatteverket självt utreda misstänkt penningtvätt och falska identiteter, skriver Dagens Nyheter.
DigitaliseringNyhetFöråldrade it-system leder till stora underhållskostnader och gör det svårt att utveckla nya digitala tjänster. Det är verkligheten för flera statliga myndigheter, uppger Ekot.
Hallå där!NyhetGunnar Holmgren, som tillträder posten som Arbetsgivarverkets generaldirektör 21 augusti, tycker att staten behöver bli bättre på att locka ungdomar.
STATSFÖRVALTNINGNyhetStaten har färre kontor lokaliserade i kommunerna nu jämfört med för fem år sedan. Och andelen kommuner med få myndighetskontor ökar förmodligen de närmaste åren, visar en sammanställning från Statskontoret där tio myndigheter ingår.
SocialförsäkringarNyhetRegeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att förbättra stödet till unga som får avslag på ansökan om aktivitetsersättning. Samverkan med Arbetsförmedlingen, kommunerna och vården ska bli bättre.
RättsväsendetNyhetHandläggningstiderna i Svea hovrätt kommer bli längre på grund av den ökande arbetsbelastningen. På två år har antalet mål vid domstolen ökat med en femtedel, samtidigt som resurserna minskar.
PensionNyhetDet är fortfarande vanligast att statsanställda går i pension mellan 65 och 67 års ålder, visar en sammanställning av pensionsavgångar under perioden 2013–2018 från Statens tjänstepensionsverk. Under perioden gick knappt var tredje i pension före 65 och var femte efter 67 års ålder.
STNyhetPå måndag startar STs värvningsturné i Kiruna. Fem personer har anställts för att åka landet runt med husbil fram till 4 december. STs totala budget för värvning i år är 15 miljoner kronor och förbundet hoppas värva runt 7 500 nya medlemmar, enligt projektledaren Karin Ahlgren.
HÄLSANyhetArbetslösa skattar sin hälsorelaterade livskvalitet sämre än de som har ett jobb. Särskilt markant är skillnaden vad gäller ångest och depression, visar en studie vid Umeå universitet, som tidningen Arbetsliv uppmärksammar.
InternationelltNyhetDanmark överväger förstärkt gränskontroll vid gränsen mot Sverige, efter två sprängattentat mot Skattestyrelsen och utanför en närpolisstation senaste veckan. Två män, hemmahörande i Sverige, misstänks för attentatet mot Skattestyrelsen.
informationssäkerhetNyhetPrimula, det system som ett fyrtiotal myndigheter använder för löneutbetalningar, misstänks ha drabbats av ett dataintrång. Statens servicecenter har nu skickat en varning till samtliga dessa myndigheter. En myndighetsanställd har polisanmälts för det misstänkta intrånget.
ArbetsmiljöNyhetTrakasserier och hot bör anses särskilt allvarliga om de drabbar statligt anställda. Staten som arbetsgivare behöver också få större möjlighet att skydda och hjälpa anställda som hotas eller trakasseras, anser Arbetsgivarverket i en skrivelse till regeringen.
LEDARSKAPNyhetKvinnliga chefer bedöms prestera bättre än manliga på 17 av 19 kompetensområden som är viktiga för ledarskap, enligt en amerikansk studie som presenteras i Harvard Business Review.
KRIMINALVÅRDENNyhetVar femte dansk kriminalvårdare som utsatts för hot och våld på jobbet utvecklar symtom på posttraumatiskt stressyndrom, enligt en dansk studie. Svensk kriminalvård skulle behöva mer kunskap om problemet, anser ST-företrädaren Joachim Danielsson.
DigitaliseringNyhetI en promemoria föreslår justitiedepartementet en ökad digitalisering av domstolarnas mål- och ärendehantering. Syftet är att effektivisera verksamheten och förbättra servicen till medborgarna.
ArbetsmiljöNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, och Arbetsmiljöverket genomför särskilda informationsinsatser för att öka arbetsgivares kunskaper om hur man motverkar trakasserier och sexuella trakasserier.
HögskolanNyhetMöjligheten att bli antagen till högskolan baserat på reell kompetens har inte lett till att många studenter utan formell behörighet har antagits, konstaterar Dagens Nyheter i en serie artiklar. Nu vill högskoleministern införa ett nationellt behörighetsprov.