Annons:
debatt
Debatt
0 kommentarerTyck till!

Myndigheter måste följa lagen bättre

Det finns ett glapp mellan lagen och efterlevnaden när det gäller offentlighetsprincipen. Men det går att minska det glappet, skriver Gissur Erlingsson.

Sverige brukar brösta upp sig vad gäller den egna öppenheten. När svensk tryck- och yttrandefrihet i fjol firade 250 år med fest i Bryssel, framhölls i högtidstal att ”transparens … är utmärkande för Sverige”.

Vad gäller lagstiftningen stämmer detta till viss del. Vi klarar oss fint i exempelvis Transparency Internationals rankningar, om än sämre i Centre for Law and Democracys öppenhetsindex.

Men att på papperet ha en hyfsat ambitiös lagstiftning är en sak, att efterleva den är en annan. Har Sverige täckning för den höga svansföringen?

Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski berörde frågan när han beskrev hur utrikesdepartementet försvårade tidningens granskning av Sveriges kampanj för en plats i FNs säkerhetsråd.

Han konstaterade att tryckfrihetsförordningens bestämmelse om skyndsamhet ”framstod som ett skämt”, och ställde den viktiga frågan: om inte regeringen efterlever offentlighetsprincipen, ska vi verkligen förvänta oss att andra myndigheter gör det?

Eftersom omkring två tredjedelar av svensk offentlig verksamhet ombesörjs av kommunerna, är det angeläget att fråga sig hur väl kommuner lever upp till offentlighetsprincipen.

I en färsk studie var vår ambition att i första hand studera hur väl kommunala bolag efterlever offentlighets­principen – dels för att kommunala bolag blir allt fler och har allt större betydelse för kommunernas ekonomier, dels för att tidigare studier visat att kommunala bolag är svaga på detta.

Tidigare undersökningar har dock bara undantagsvis jämfört kommunala bolag med kommunal förvaltning. Därför genomförde vi ett fältexperiment där vi begärde ut allmänna handlingar från sammanlagt 462 förvaltningar och kommunala bolag.

Efter fyra dagar hade bara hälften av de kommunala bolagen och förvaltningarna svarat. Vid undersökningstidens slut (efter en påminnelse) hade 10 procent av förvaltningarna inte responderat på förfrågan. Motsvarande siffra för bolagen närmade sig 20 procent.

Resultatet är i linje med vad tidigare studier funnit, och är inte unika för kommuner. 2010 granskade Dagens Nyheter 322 svenska myndigheter – endast hälften fick godkänt.

Det är nedslående att ”stresstest” om och om igen finner glapp mellan den starka svenska lagstiftningen och den faktiska efterlevnaden. Offentlighetsprincipen är en förutsättning för att granskning av makten ska vara möjlig.

Granskning av makten är i sin tur avgörande för ansvarsutkrävande. Brister ansvarsutkrävandet så brister också vår demokrati.

Vad göra? Det finns aktörer som kräver en ännu mer ambitiös lagstiftning. I ett första steg tror jag att det är klokare att försöka få tjänstemän att bättre följa den existerande.

För att formulera åtgärder krävs att vi har en idé om vad den svaga efterlevnaden beror på. Statsvetarprofessorn Lennart Lundquist sade att dålig implementering kan bero på någon av, eller en kombination av, tre saker:

1) Man kan inte följa lagen/instruktionen (antingen för att man har dåliga resurser och/eller för att regelverket är för ambitiöst).

2) Man förstår inte (eller är inte upplyst om) innehållet i lagen/instruktionen.

3) Man vill inte följa lagen/instruktionen, exempelvis för att försvåra granskning i syfte att dölja oegentligheter.

Med den utgångspunkten finns det några möjliga lösningar. »Resursbrist« kan delvis åtgärdas med bättre rutiner – exempelvis för hur man tar del av kollegers post vid frånvaro – och högre prioritet för skyndsamhetskravet. ”Kunskapsbrist” kan

åtgärdas med återkommande, bra utbildningar om offentlighetsprincipen för såväl nyanställda som andra medarbetare. Att förhindra ”strategisk obstruktion” är besvärligare – kanske kan medier bidra genom att sätta strålkastarljuset på syndarna.

Klart är i vart fall att det går att minska glappet mellan ”lagstiftning” och ”efterlevnad”. Men då krävs att myndighetsledningar och chefer i offentlig förvaltning tar upp frågan till diskussion på allvar.

Gissur Erlingsson

biträdande professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet

Bli den första att tycka till!
StatsförvaltningNyhetStatens myndigheter borde informera mer om aktuella EU-frågor. Det är Statskontorets slutsats efter en granskning av hur tolv myndigheter sköter information och samråd med civilsamhället.
LÖNERNyhetFör fjärde året i följd toppar Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon löneligan för de myndighetschefer som lönesätts av regeringen. En löneförhöjning på 4 600 kronor gör att hon nu tjänar 174 600 kronor i månaden.
KRIMINALVÅRDENNyhetUngdomar som Kriminalvården ska transportera till hem för tvångsvård kan bli sittande flera dagar i polisarrest, enligt en rapport från Justitieombudsmannen, JO. Orsaken är att Kriminalvården inte har tillräcklig kapacitet för uppdraget.
Nationella transportenhetenFördjupningAnders von Gegerfelt, Daniel Sjöblom, Thomas Näslund och Daniel Johansson kör frihetsberövade personer på Kriminalvårdens och andra myndigheters uppdrag. Människorna de kör kan vara våldsamma och farliga och Kriminalvårdens nationella transportenhet sätter säkerheten främst.
HÖGSKOLANNyhetDet är nödvändigt att bygga ut högskolan, säger Matilda Ernkrans, S, minister för högre utbildning och forskning. Hon vill också att lärosätena ska minska andelen otrygga anställningar.
MIGRATIONSVERKETNyhetI en chefsenkät på Migrationsverket svarar mer än hälften att de inte tycker att myndigheten har en ändamålsenlig styrning och ledning. ”Det är uppseendeväckande”, anser STs Kent Helgesson.
DiskrimineringNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, inleder en tillsyn för att kontrollera att högskolor och universitet följer diskrimineringslagens krav på att aktivt arbeta mot diskriminering.
ArbetsmiljöNyhetPå flera myndigheter har antalet anmälda fall där anställda utsatts för hot och våld ökat, visar Publikts granskning. Erica Zemgals blev misshandlad av en arbetssökande. ”Jag hade inte en chans att larma innan knytnävsslaget kom”, säger hon.
KriminalvårdenNyhetBristen på platser i flera häkten och en allmän platsbrist i landets fängelser har lett till negativa konsekvenser för de intagna, konstaterar JO efter en serie inspektioner.
SiSNyhetEn anställd vid Statens institutionsstyrelse, SiS, har dömts i hovrätten till fängelse i 3,5 år för flera fall av våldtäkt mot barn, rapporterar Ekot. Brotten har begåtts på ett ungdomshem där mannen jobbade.
ARBETSMILJÖNyhetAntalet godkända arbetsskador ligger i stort sett stilla, enligt en ny rapport från AFA Försäkring. Detta efter närmast en fördubbling sedan 2007.
JONyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar allvarlig kritik mot Länsstyrelsen i Skåne län, sedan en lantbrukare ännu efter tre år inte fått något besked om en ansökan om jordbruksstöd. Det visar enligt JO en förvånansvärd nonchalans.
SjukförsäkringNyhetKvinnor sjukskrivs i högre grad än män för psykisk ohälsa trots likartad funktionsnedsättning, visar en rapport från Riksrevisionen. "Granskningen visar att sjukförsäkringssystemet inte verkar kunna åstadkomma en likformig bedömning av kvinnor och män", kommenterar riksrevisor Stefan Lundgren rapporten.
Statens servicecenterNyhetStatens servicecenter, SSC, bjuder in fler myndigheter och aktörer att delta i samarbetet vid de lokala servicekontoren. I en debattartikel skriver myndighetens generaldirektör Thomas Pålsson att bibehållen offentlig service kräver nya arbetssätt.
StatsförvaltningNyhetJustitieombudsmannen, JO, kritiserar Pensionsmyndigheten för att myndigheten inte haft koll på sin e-post. I närmare tio års tid skickades e-post till en adress som ingen hade till uppgift att kontrollera.
RIKSARKIVETNyhetEn privatperson som begärde ut allmänna uppgifter från Riksarkivet fakturerades för de 15 minuter som det tog att leta fram uppgifterna. Nu kritiseras myndigheten av Justitieombudsmannen.
ARBETSDOMSTOLENNyhetST stämmer ett privat städbolag i Arbetsdomstolen eftersom en anställd ST-medlem inte fått sjuklön för fyra dagars frånvaro. Arbetsgivaren har kollektivavtal med ett annat fackförbund, men det är ingen anledning till att inte driva målet, menar förbundets jurist Veera Littmarck.
StatsförvaltningNyhetDen statliga närvaron och servicen är ojämnt fördelad över landet. Norrbottens och Gotlands län tillhör topp tre både sett till antalet statliga arbetsställen per invånare och till antalet sysselsatta i statlig förvaltning per invånare. Det framgår av en kartläggning som gjorts av landets länsstyrelser i samverkan.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen gjorde rätt när myndigheten efter sju år gav upp om att hitta ett jobb åt en arbetssökande. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast. Det fanns särskilda skäl att återkalla hens anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin.
MigrationNyhetDomstolarnas handläggning i migrationsmål är orimligt långsam, konstaterar Justitieombudsmannen, JO, efter en granskning. JO har granskat ett ärende där en 14-årig pojke fått vänta nästan fyra år på ett beslut om uppehållstillstånd.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens matchningsarbete vilar på en svag kunskapsgrund. Det konstaterar Riksrevisionen efter en granskning. Enligt rapporten ökar det risken för att arbetssökande inte får likvärdigt stöd.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetGeneraldirektören Mikael Sjöberg lämnar Arbetsförmedlingen när hans förordnande går ut nästa år. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson säger till Sveriges Radio att hon är nöjd med hans arbete men att det är dags att byta chef.
StatsförvaltningNyhetNio myndigheter samverkar i planer för att lansera en e-tjänstelegitimation för statsanställda, skriver Computer Sweden. 36 000 anställda berörs inledningsvis av tjänsten, som ska drivas av Försäkringskassan.