"Jag kommer att  teckna så länge barnen gillar det jag gör", säger Anna-Clara Tidholm.
"Jag kommer att teckna så länge barnen gillar det jag gör", säger Anna-Clara Tidholm.

Nu knackar hon på igen

KULTUR: BARNLITTERATUR2012-08-14

I 20 år har ivriga småbarn bankat på boksidorna i Knacka på! Nu kommer den i nyutgåva
– och som app. Anna-Clara Tidholm, en av Sveriges mest älskade barnboksförfattare,
fnyser både åt hen-debatten och att 1970-talets barnlitteratur skulle ha varit överpolitiserad.

Av:  Alexandra Sundqvist

I ett småbruk i Hälsingland, där vägen slutar och skogen tar vid, mejslar bildkonstnären och författaren Anna-Clara Tidholm fram sina bilder. Här har de flesta av hennes barnböcker tagit form – och det har blivit många under de över 30 år som hon varit verksam.

– Jag gillade inte de böcker som jag läste för mina barn när de var små, minns Anna-Clara Tidholm.

Det var på 1970-talet och hon tyckte inte alls att bilderböckerna var så politiska som det brukar sägas.

– De flesta var snälla, bleka, dekorativa och hade inte så mycket att säga. Det blev en motivation för mig. Jag ville göra böcker som var djärva, med starka känslor. Lite mer som barn är.

Anna-Clara Tidholms kanske mest kända bok, Knacka på!, kom ut 1992 och har sedan dess gett upphov till ett entusiastiskt bankande med små nävar över sidorna som är formade till dörrar i klara färger. Det är en sorts interaktiv litteratur. Läsaren knackar på, stiger in och så: bakom varje dörr döljer sig oväntade figurer och möten.

Boken, som har översatts till ett femtontal språk, finns bland annat på polska, koreanska, tyska och engelska. Nu kommer den i en svensk nyutgåva i ett större format, och en app är på väg.

– Att den fortfarande säljs och finns kvar visar ju att den fungerar, även över tid. Det är få böcker som får sådan livslängd, säger en sommarförkyld Anna-Clara Tidholm på telefon, från hemmet i Arbrå.

Hennes första bok, Tillbaks till naturen, kom 1970. Sedan dess har hon illustrerat ett fyrtiotal böcker av författare som Siv Widerberg, Barbro Lindgren, Ulf Nilsson och maken Thomas Tidholm. Men hon har också gett ut ett stort antal egna. Däribland Apan fin, Hitta på! och Min familj.

Den sistnämnda kom på det genus­-inriktade Olika förlag 2009. Förlaget har också gett ut Kivi och monsterhund, den första svenska barnboken där huvudpersonen benämns med det könsneutrala pronomenet hen. Boken blev omskriven och ett startskott för vårens uppskruvade »hen-debatt«.

– Det känns som om många fastnade vid ordet. Barnböcker med könsneutrala karaktärer är ju inget nytt och heller inte särskilt uppseendeväckande, säger Anna-Clara Tidholm.

Ändå kommer hon ibland på sig själv med att falla in i gamla mönster.

– Jag tyckte att jag var genusmedveten, men när jag arbetade med Min familj och Olika så insåg jag att jag hade en del brister. Att jag ritade pappan ståendes på ett särskilt sätt och mamman på ett annat. Båda var ganska könstypiska.

Hon tillägger:

– Det finns så många schabloner. I till exempel Apan finså har apan tjejkläder. Många har läst den som att det är en kille som har klätt ut sig eftersom apor i bilderböcker generellt är pojkar, som Nicke Nyfiken. Apan är aktiv och nyfiken, egenskaper som ofta associeras med pojkar. Också nallen i Okej!, Grattis!och Kolla! verkar läsas som en han trots att det aldrig uttalas, säger hon.

Förutom Kolla!, den kommande boken i Lekaläsa-serien om nallen, så är Anna-Clara Tidholm även aktuell som illust­ratör till Sara Stridsbergs första bilder­bok, Mamman och havet, där huvud­personen kan uppfattas både som tjej och kille.

– Det är intressant att rita karaktärer på det sättet.

Känslor och svåra ämnen har fått större plats i bilderboken sedan Anna-Clara Tidholm läste högt för sina söner under 1970-talet. Själv är hon mest stolt över de böcker som hon gjorde med Thomas Tidholm i slutet av 1980-talet, till exempel Resan till Ugri La Brek, som handlar om två barn som ger sig ut för att leta efter sin morfar. Sedan visar det sig att han är död.

– Åttiotalet var en blomstringstid. Man tog upp nya ämnen som inte behandlats i formatet tidigare, som just döden och känslor. Under rätt lång tid tycker inte jag att det hände så mycket, tillväxten har varit dålig. Men under de senaste åren har det kommit allt fler nya författare och illustratörer, som är utbildade vid bland annat Konstfack. Det är jätteviktigt.

Själv säger Anna-Clara Tidholm att det är för barnen som hon tecknar, målar och skriver – inte för att nära något konstnärsego.

– Jag vet inte hur länge jag kommer att hålla på, men det blir ett tag till. Jag fortsätter med Lekaläsa-serien och så är det möjligt att jag gör en till bok tillsammans med Sara Stridsberg. Jag kommer att teckna så länge barnen gillar det jag gör.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA