Ny handbok om visselblåsarfunktioner
Det finns en rad överväganden att göra innan en myndighet inför en visselblåsartjänst. Vad är syftet? Vem ska använda den? Vem ska sköta den? För att underlätta det arbetet har Statskontoret tagit fram en handbok om visselblåsarfunktioner.
Alla myndigheter måste arbeta förebyggande mot korruption och andra oegentligheter. En visselblåsarfunktion kan ha en symbolisk betydelse genom att signalera att man tar problemen på allvar. Men samma funktion skulle kunna leda till anmälningar av fel typ, till exempel missnöjesyttringar och skapa en administrativ börda, enligt Statskontoret.
Genom meddelarskyddet har alla myndighetsanställda rätt att vända sig till media utan att råka ut för repressalier. Efterforskningsförbudet gör det olagligt att försöka ta reda på identiteten på den som gått till media.
Detsamma gäller inte för en medarbetare som använder sig av en intern visselblåsarfunktion. Anmälan ska som regel betraktas som offentlig handling och kan komma att begäras ut. För att skapa en visselblåsartjänst som medarbetarna vågar använda gäller det att fundera över hur den kan bli så säker som möjligt. Ett förslag från Statskontoret är att uppmana medarbetarna att använda en mejladress som inte är personkopplad.
Handboken vänder sig till ledande personer i statliga myndigheter och går även igenom för- och nackdelar med interna respektive externa visselblåsartjänster och vilka överväganden man bör göra när man upprättar ett regelverk för tjänsten.
Dessutom innehåller handboken exempel från myndigheter som redan har infört en visselblåsartjänst, till exempel Försäkringskassan.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.