Nya straff föreslås för unga

RÄTTSVÄSENDE2012-06-01

Regeringens utredare föreslår att straffen skyddstillsyn och villkorlig dom tas bort. För vuxna lagöverträdare ska det bara finnas två påföljder – fängelse eller böter.

Hovrättspresidenten och förre riksåklagaren Fredrik Wersäll har haft regeringens uppdrag att se över påföljdssystemet i rättsväsendet. Hans förslag innebär att fängelsestraff kortare än ett år regelmässigt ska vara villkorligt, om den dömde tidigare är ostraffad.

Därmed blir ett villkorligt straff alltid tidsbestämt. I dagens påföljdssystem anger domstolen inte hur långt straff som skulle ha dömts ut om påföljden hade blivit fängelse i stället för villkorlig dom eller skyddstillsyn. Det skapar enligt Fredrik Wersäll otydlighet för den dömde, och även för domstolen vid en eventuell senare dom där den villkorliga domen undanröjs.

Det nya villkorliga fängelsestraffet ska alltid vara kombinerat med en tilläggssanktion – böter, samhällstjänst, övervakning, hemarrest eller olika former av vård. Tilläggssanktionen ska vara strängare och mer ingripande ju allvarligare brottet är. Om ett fängelsestraff är på ett år eller mer ska det bara kunna vara villkorligt i undantagsfall.

Utredningen anser att frivårdens insatser för att motverka återfall i brott ska utvecklas och öka i omfattning:

”Om förslaget genomförs innebär det att stora satsningar måste göras på frivården och dess innehåll”, säger Kriminalvårdens chef Nils Öberg i ett pressmeddelande.

Lagöverträdare i åldern 18-20 år ska i större utsträckning än i dag behandlas som vuxna när straffet bestäms, men för unga under 18 år föreslår utredningen nya påföljder. Kontaktskyldighet, ungdomsövervakning och varningsstraff ska införas för unga lagöverträdare.

Kontaktskyldighet blir ett alternativ till ungdomsvård eller ungdomstjänst. Kontaktpersonen ska ha både stödjande och kontrollerande uppgifter. Kommunens socialnämnd blir huvudman för kontakskyldigheten.

Varningsstraff ska kunna dömas ut i stället för ett lågt bötesstraff om den unge tidigare är ostraffad.

Ungdomsövervakning ska kunna dömas ut vid mer allvarlig brottslighet. Påföljden ska vara intensiv, behandlingsinriktad och innehålla vissa inskränkningar av rörelsefriheten. Den dömde ska kunna övervakas med elektroniska hjälpmedel. Statens institutionsstyrelse, SiS, föreslås få ansvaret för ungdomsövervakningen.

Målgruppen för ungdomsövervakning är flickor och pojkar som har begått allvarliga brott eller som har återfallit i nya brott. Enligt utredningen kan 300 ungdomar årligen bli aktuella för påföljden, vilket ger en kostnad på cirka 45–50 miljoner kronor.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA