Annons:
Debatt: Öppenhet
Debatt
0 kommentarerTyck till!

Nytolkningar av sekretessen stryper insynen

Uppgifter som har varit offentliga i decennier blir hemliga över en natt när myndigheterna plötsligt ändrar sin tolkning av sekretessreglerna. Om inte domstolarna återställer den öppenhet som har gått förlorad borde lagstiftaren göra det, skriver Per Hagström, ansvarig utgivare för Allmanhandling.se.

Då och då uppmärksammas det faktum att offentlighets- och sekretesslagen ständigt fylls på med nya sekretessregler. Det är en utveckling mot minskad insyn som till stor del drivs av att Sverige måste anpassa sig till lagstiftning från EU. Men det är inte bara regeländringar som minskar transparensen. En trend på senare år har varit att myndigheter, på eget initiativ, ändrar sin tolkning av befintliga sekretessregler och börjar hemlighålla mer.

Statistik kring försäljning av enskilda läkemedel har redovisats öppet under lång tid. Men för ett par år sedan slutade E-hälsomyndigheten plötsligt lämna ut siffrorna till allmänheten. Det berodde inte på ändrade regler eller något nytt prejudikat från högre instans. Nej, myndigheten hade helt enkelt gjort en ny tolkning av statistiksekretessen och kommit fram till att försäljningssiffrorna är hemliga eftersom det går att koppla dem till enskilda läkemedelsbolag.

Den nya tolkningen har gjort det svårare att följa de miljardbelopp som landsting, kommuner och apotekskunder lägger på olika typer av mediciner varje år. Det är problematiskt eftersom statistiken rör skattepengar och dessutom kan avslöja ojämlikheter i vården.

Det riktigt märkliga är att E-hälsomyndigheten, trots den påstådda sekretessen, har fortsatt att sälja statistiken till kommersiella företag som i sin tur säljer den vidare till branschens aktörer. Arrangemanget, som först uppmärksammades av tidningen Dagens Medicin, har fått kritik och från och med juni kommer myndigheten strypa tillgången även för företagen. Det har i sin tur lett till ett smärre ramaskri i branschen. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket anser att den minskade transparensen kan leda till kostnadsökningar i miljardklassen i och med försvagad konkurrens på läkemedelsmarknaden.

Ett annat exempel är Transportstyrelsens olycksdatabas, Strada. Tidigare kunde journalister och andra intresserade begära utdrag ur databasen för att se var i en kommun eller ett län som de svåra trafikolyckorna inträffar – ett intressant underlag för debatten om trafiksäkerhet förstås.

Men när en lärare på Mittuniversitetet i slutet av förra året begärde olycksstatistik för Västernorrlands län blev det nej. Reglerna var desamma som tidigare, men Transportstyrelsen hade infört en ny, striktare tolkning. Uppgifterna i databasen är visserligen avidentifierade, men de kan kopplas till enskilda olycksdrabbade om de kombineras med annan information, hävdade myndigheten. Kammarrätten fastställde myndighetens sekretessbeslut när universitetsläraren överklagade dit.

Samtidigt har Transportstyrelsen fortsatt att ge hundratals branschaktörer – till exempel myndigheter, försäkringsbolag och motororganisationer – direktåtkomst till databasen. De får alltså se vilka som är Sveriges farligaste vägar, till skillnad från allmänheten.

Ett tredje exempel är Skattemyndigheten som i mars meddelade sin nya syn på sekretessen för transaktioner på privatpersoners och företags skattekonton. Myndighetens ställningstagande innebär att en rad uppgifter numera är hemliga. Därmed blir det till exempel svårare för inköpare att identifiera skumma leverantörer. Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski menar att Skatteverkets nya tolkning också försvårar grävande journalistik, eftersom praktiskt taget alla granskningar av företag och enskildas ekonomiska transaktioner har nytta av uppgifter om skattekonton. “Utan den möjligheten blir journalistiken sämre. Färre missförhållanden avslöjas. Och allmänheten får veta mindre”, enligt Peter Wolodarski.

En myndighet ska förstås ändra sin tolkning om den kommer fram till att reglerna har tillämpats felaktigt under lång tid. Lika självklart är att myndigheten då ändrar reglerna för alla och inte låter vissa aktörer få en gräddfil till information som man förvägrar allmänheten.

När vissa uppgifter har varit offentliga under lång tid måste man också fråga sig hur stort behovet av sekretess egentligen är. Vem har tagit skada av den öppenhet som har rått på området och hur ska dessa skador vägas mot den nytta som insynen har gett?

Det är hög tid att regeringen ser över de inskränkningar som har gjorts i offentlighetsprincipen på senare år, både i form av lagändringar och genom förändrad tillämpning från myndigheternas sida. En återställare kan vara på sin plats om översynen visar att hemlighetsmakeriet har gått för långt.

 

Per Hagström

Journalist, jurist och ansvarig utgivare för Utgivarnas sajt Allmanhandling.se

Bli den första att tycka till!
StatsförvaltningNyhetStatens myndigheter har ökat sina lokalytor och hyreskostnader i Stockholmsområdet mellan 2017 och 2018, enligt en analys från Ekonomistyrningsverket, ESV. Ökningen bedöms fortsätta till och med 2020.
TEKNISKA MUSEETNyhetUnder en inspektionsrunda på ett antal av landets museibutiker upptäckte Kemikalieinspektionen att Tekniska museet sålde en nyckelring och en usb-laddare som innehåller cancerframkallande ämnen. Nu åtalsanmäls museet.
STATSFÖRVALTNINGNyhetSju myndigheter med uppdrag inom analys och utvärdering ska slås ihop, föreslår en statlig utredning. Men förslaget möts av kritik från berörda myndigheter, visar Publikts genomgång av remissvaren.
NattarbeteFördjupningDeras skift börjar när det skymmer och ­slutar när dagen gryr. Ändå tycker de att ­nattpasset på flygplatsen har sina ljusa sidor. Thomas Wikstrand håller koll på säkerheten på Arlanda under dygnets mörka timmar.
StatsförvaltningNyhetTillitsdelegationen vill ge Arbetsgivarverket ett tydligt uppdrag att, med stöd av Statskontoret och ESV, stödja myndigheternas arbete med att utveckla tillitsbaserad styrning och ledning inom staten.
STATSFÖRVALTNINGNyhetMyndigheter varnar för att möjligheten att väcka dröjsmålstalan om väntetiden på ett beslut blir längre än sex månader kan leda till ännu längre väntetider, rapporterar SVT. Ett exempel är medborgarskapsärenden.
ArbetsmiljöNyhetOffentliganställda ­känner större engagemang i sitt arbete än privatanställda, och kvinnor gör det i ännu högre utsträckning än män, enligt en studie från det finländska Arbetshälsoinstitutet och det belgiska universitetet KU Leuven.
StatsförvaltningNyhetArbetet med jämställdhetsintegrering inom de statliga myndigheterna ska fortsätta. Regeringens argument anser att det är en rättvisefråga, men också att det handlar om kvalitet och träffsäkerhet i offentlig verksamhet.
STATSFÖRVALTNINGNyhet17 av 26 tillfrågade myndigheter är skeptiska till regeringens förslag om att de ska bli tvungna att ansluta sig till vissa av Statens servicecenters ekonomitjänster. Flera myndigheter tror att det skulle leda till minskad effektivitet och ökade kostnader för administration, i stället för det omvända.
Debatt: StatsförvaltningenNyhetDe statliga myndigheterna har ett krav på sig att ständigt effektivisera sin verksamhet – men det system som är tänkt att öka produktiviteten leder till ständigt ökad arbetsbelastning för medarbetarna och borde skrotas, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner från Tankesmedjan Balans i en debattartikel i Publikt.
DISKRIMINERINGNyhetDiskriminering av ”icke-vita” jobbsökande är betydligt större i Sverige och Frankrike än i exempelvis Tyskland och USA. Det visar en studie där forskare från flera länder gått igenom omfattande forskning.
ArbetsvillkorNyhetPå de flesta myndigheter får inte anställda som har en partner som är gravid ledigt med lön för att följa med till mödravården, visar Publikts granskning. ”Det känns förlegat”, säger Peter Aspman på Arbetsförmedlingen i Borlänge, som fick nej på sin ansökan.
NyhetSTs ordförande Britta Lejon är positiv till en hel del av tillitsdelegationens slutsatser. "Men det räcker inte med tankar om tillitsbaserad styrning för att det ska kunna bli verklighet", säger hon till Publikt.
DiskrimineringNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, stämmer ett bemanningsföretag inför Arbetsdomstolen, AD, sedan bolaget vägrat en kvinna med funktionsnedsättning anställning på deltid. DO kräver att kvinnan får ett skadestånd om 80 000 kronor.
RiksarkivetNyhetÖkande lokalkostnader är ett av skälen till att Riksarkivets ekonomi är svårt ansträngd, menar riksarkivarie Karin Åström Iko. Under hösten har myndigheten gjort sig av med ett trettiotal tjänster via pensionsavgångar och riktade erbjudanden.
ESTONIAKATASTROFENNyhetTom Johnson, STs andre vice ordförande, var en av de 989 personer som gick ombord på M/S Estonia i Tallinn den ödesdigra dagen för 25 år sedan. 852 av dem kom aldrig fram till Stockholm – bland dem 63 fackligt aktiva i hans ST-sektion. ”När jag frös som mest på morgonen tänkte jag att det tar slut här på flotten”, säger han.
EUNyhetEUs revisorer är fortfarande inte nöjda med EUs ekonomiska redovisning. I årets revisionsrapport uttalar sig revisorerna med reservation för att det finns hög risk inom utgiftsområden som landsbygdsutveckling och sammanhållning.
PolisenNyhetPolisen genomför två åtgärder för att förbättra arbetet mot hedersrelaterade brott, uppger Ekot. Det handlar dels om en bred utbildningsinsats, dels om att införa en rutin för att alltid göra en bedömning av om ett brott är hedersrelaterat.
ArbetsmarknadNyhetDen som har ett nystartsjobb eller någon annan typ av subventionerad anställning har svag ställning på arbetsmarknaden och stor risk för långtidsarbetslöshet, enligt en ny rapport från IFAU.
KRONOFOGDENNyhetEtt antal kvinnor har anmält till arbetsgivaren att de blivit utsatta för sexuella trakasserier i samband med en konferens inom Kronofogden. ”Arbetsgivaren tar just nu tag i den här händelsen enligt alla riktlinjer”, säger STs avdelningsordförande Malin Almkvist Klaesson till Publikt.
RättsväsendetNyhetRegeringen kräver att myndigheterna inom rättskedjan redovisar sin bedömning av hur de framtida volymerna inom verksamheterna kommer att utvecklas. Enligt regeringen krävs en helhetssyn på resursbehovet.
HögskolanNyhetDe stora regionala skillnaderna när det gäller högskolestudier består. Skillnaderna är stora mellan län och mellan kommuner. I alla län är det främst personer med högutbildade föräldrar som går vidare till högskolan, enligt UKÄ.
PolisenNyhetOckså den med civil bakgrund som går polisutbildning ska kunna tjänstgöra som polisaspirant, anser regeringen. Det ska förstärka möjligheterna för polisens civilanställda att få polisiära befogenheter.
InternationelltNyhetJämställdhetsmyndigheten deltar i ett tvåårigt projekt där Sverige tillsammans med andra Östersjöländer ska arbeta för att stoppa människohandel för tvångsarbete.