Lokal och individuell lönesättning har gynnat dem som bor i kommuner med god arbetsmarknad, jämfört med dem som har en sämre arbetsmarknad.
Bild: Getty Images.
Lokal och individuell lönesättning har gynnat dem som bor i kommuner med god arbetsmarknad, jämfört med dem som har en sämre arbetsmarknad.

Ökad löneklyfta med lokalt satt lön

LÖNER2019-06-28

Lokal och individuell lönesättning har gynnat dem som bor i kommuner med god arbetsmarknad, jämfört med dem som har en sämre arbetsmarknad. Det visar en studie från IFAU om effekterna av förändrade löneavtal för lärare.

Rapporten grundas på lönedata före och efter 1996, då lärarna som en av många grupper gick över från centrala, kollektiva löneskalor till decentraliserad och individuell lönesättning.

Sverige anses i dag ha ett av Europas mest decentraliserade system för lönesättning i den offentliga sektorn. Trots det är lite känt om följderna för arbetsmarknad och löner, enligt rapportförfattaren Alexander Willén, biträdande professor i ekonomi vid Norska handelshögskolan.

En effekt som hans studie påvisar är att lärare i kommuner med en god arbetsmarknad för personer med högskoleutbildning fick en relativt sett bättre löneutveckling än lärare i kommuner där högskoleutbildade hade sämre utsikter på arbetsmarknaden. Framför allt yngre lärare gynnades.

En förhoppning med lärarlönereformen var att det skulle bli lättare att rekrytera lärare med hög kompetens. Men det ser Alexander Willén inga belägg för. Elevernas resultat i ”höglönekommunerna” påverkades inte till det bättre. ”Reformen hade inga betydande effekter för skolans kvalitet”, konstaterar han i ett pressmeddelande från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

En anledning till det skulle kunna vara att de höjda lärarlönerna lett till att andra arbetsgivare på dessa orter lyft sina löner för att kunna konkurrera med skolan om högskoleutbildad arbetskraft.

”Det är intressant med tanke på att ett argument för centraliserad lönesättning har varit att stävja inflationstrycket genom begränsad lönekonkurrens inom och mellan olika yrken. Jag visar att det tycks vara så, vilket är en fråga som inte kunnat undersökas tidigare”, skriver Alexander Willén i pressmeddelandet.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Löner
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA