»Olika religioner – samma gud«

KULTUR: TRO2006-12-19

Joanna, Faezeh och Jonas guidar andliga resor. I resväskan, som de packar upp på skolor och arbetsplatser, har de radband, sikhiska turbaner, bönemattor, rökelse och Torarullar. Resans mål: Att ge kunskap om och förståelse för andra människors tro.

Jag har lärt mig att se världen med nya ögon och blivit mer öppen, säger Joanna Sliwa. Jag har lärt mig att kvinnor i slöja inte behöver vara förtryckta.

Joanna är katolik. En dag för några år sedan frågade hennes församlingspräst om hon ville utbilda sig till »multireligiös guide«. Det hade kommit en förfrågan från studieförbundet Sensus.

Sedan dess har Sensus byggt upp ett nätverk med 250 guider på olika platser i landet. De flesta guider är religiöst aktiva. För att få vara guide ska man svara ja på två frågor:

Är du beredd att tala väl om andras religiösa tro?

Är du beredd att guida till andras religiösa hemvist?

–För mig var det inte svårt, säger Jonas Anundi, guide och präst i Liberala katolska kyrkan. Det finns inget hotfullt i att andra tycker annorlunda. Kyrkan har inte monopol på sanningen.

Stort behov av religiös dialog

Faezeh Khalaji tycker att det faller sig naturligt för henne att arbeta multireligiöst. Hon tillhör bahaí, en religion som grundades i Persien på 1800-talet.

–För oss har alla samma gud. Och det finns ett stort behov av religiös dialog, våra fördomar mot andra är ett problem.

Något som slagit dem i arbetet som guide är att många grundläggande drag är desamma i olika religioner.

–Det är kärleken till gud, respekt för människan och frågorna kring liv och död, mat och utseende, säger Jonas Anundi. Vi har kanske lite olika svar, men det finns en samhörighet i sökandet.

Faezeh, Jonas och Joanna guidar i kyrkor, tempel, moskéer och synagogor. De besöker skolor och arbetsplatser, packar upp sin resväska med föremål från fem världsreligioner och berättar om trosföreställningar, ritualer och sedvänjor.

Åhörarna får titta på sakerna, prova kläder och ställa frågor.

–De flesta frågor handlar om islam och slöjan, säger Joanna Sliwa.

–Många tycker att det är intressant med sikherna, tillägger Faezeh Khalaji.

Joanna anser att hon får ut mycket för egen del av mötena med människor med en annan tro.

–Som ung troende kan det vara svårt i Sverige i dag. För mig har det varit ett andrum att träffa andra troende.

Hon framhåller att hon med sin kunskap också kan verka för religiös vidsynthet inom den egna församlingen.

Dialogen mellan företrädare för olika religioner har fått följdeffekter. För Jonas del har erfarenheten bidragit till att han gått med i Sveriges religiösa fredsråd.

Utbildar sjukvårdspersonal

I Linköping, där Faezeh verkar, finns ett nätverk där människor med olika tro samtalar och håller föredrag.

I Västsverige har guiderna arbetat mycket med utbildning av personal i sjukvården, bland annat om olika förhållningssätt till döden, berättar Karin Björklund på studieförbundet Sensus.

–Det handlar om likabehandling. Sverige är ett sekulariserat land, men vi har en miljon människor för vilka religionen spelar en stor roll i livet. Vårt arbete är ett sätt att synliggöra en del av samhället, säger Karin Björklund.

För Sensus blev startskottet den uppmärksammade utställningen Gud har 99 namn, som man medverkade till. Den finns i dag i Göteborg.

Nu arbetar Sensus dels med guiderna, dels med en multireligiös kalender. Den prickar in de viktiga högtiderna i olika kulturer – religösa och mer sekulära, såsom nyårsfirandet (se länkad artikel).

Joanna Sliwa talar om sitt uppdrag som »främlingsnyfikenhet«.

–Det kan vara roligt och berikande att bara vara nyfiken på andra!

Fotnot: Liberala katolska kyrkan är en utbrytning ur katolska kyrkan 1916. Den erkänner inte påven, tillåter kvinnor att bli präster och tillåter präster att gifta sig.

Faezeh Khalaji, Jonas Anundi och Joanna Sliwa är multireligiösa guider. <br>Foto: THOMAS WÅGSTRÖM
Faezeh Khalaji, Jonas Anundi och Joanna Sliwa är multireligiösa guider. <br>Foto: THOMAS WÅGSTRÖM

ÄMNEN:

Kultur
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA