Annons:
Värdegrund
Fördjupning
AVAnn Dahlin0 kommentarerTyck till!

Omtvistat värde med värdegrund

Allt fler myndigheter vill formulera en värdegrund för verksam­heten. Mottagandet bland de anställda är blandat. På Konkurrensverket gläds många åt en fortlöpande etisk dialog, men på Försäkrings­kassan säger flera att målen känns ouppnåeliga.

»Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare«. Det är svårt att passera korridoren mot lunchrummet utan att notera »kundlöftena« skrivna i stora bokstäver på väggen på Försäkringskassan i Kalmar. 

De medarbetare som äter lunch på annat håll blir ändå påminda när de startar jobbdatorn, berättar Kalle Greiff, som arbetar som kontroll­utredare. Försäkringskassans tre kund-löften finns på datorns startsida och är en del av myndighetens värdegrund. Förutom löftet om trygghet utlovas att »Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse« och »Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig«.

När Publikt möter fyra anställda för att prata värdegrund blir diskussionen intensiv. Det är tydligt att de har tänkt mycket, och de rör sig hemtamt med begrepp som kundfokus, målbild och »när livet tar en ny vändning«. Alla har varit inbegripna i samtal om kundlöftena på arbetsplatsträffar och andra möten. Ändå är de inte helt nöjda med resultatet.

– Det var inget nytt, säger Kalle Greiff. 

Det presenterades som »halleluja«, men för de flesta som jobbat länge var det självklarheter. 

Kollegan Mattias Andersson, handläggare inom bostadstillägg, säger att han kände sig skeptisk till den storslagna presentationen.

– Och jag tror att många upplevde det som provocerande.

Försäkringskassans värdeord är vittfamnande och mångtydiga. Så är det ofta, säger språkforskaren Catharina Nyström Höög vid Högskolan i Dalarna. Hon har gått igenom omkring 180 myndigheters hemsidor i jakt på formuleringar om värdegrund. Ett begrepp som ofta används är »öppenhet«, och det ordet är så vitt att det är svårt att veta vad de står för, anser hon.

– Det skulle kunna användas som hävstång om man förtydligar: »Med öppenhet menar vi…«

Det är nästa steg för Försäkrings­kassan, att precisera den praktiska innebörden av kundlöftena. Detsamma gäller andra delar av värdegrunden, såsom verksamhetsidén att vara »vanmaktens fiender« och de interna värdeorden för handläggarna: vill, kan, får. 

Hittills har det hängt mycket på de enskilda cheferna hur löftena ska tolkas i vardagen. En av de obesvarade frågorna är om »trygghet« för de försäkrade innebär att få ett snabbt beslut och kanske få pengar på kontot – eller om det är att få sitt ärende ordentligt utrett och ett tydligt skrivet beslut, även om det tar längre tid.

– För min chef är det viktigt att det inte är för långa väntetider, säger Kalle Greiff. Och det är väl inget att säga om det, men jag saknar en diskussion om vad vi ska prioritera.

För egen del tänker Kalle Greiff att det den försäkrade rimligen kan förvänta sig är att bli korrekt bemött och få besked i tid. 

Majbritt Karlsson, som arbetar med både sjukersättning och bostads­tillägg, gör en vidare tolkning av trygghetslöftet.

– En trygghet i vardagen är att klara sig ekonomiskt, tycker jag. Och det är inte alltid ett realistiskt scenario, säger hon.

– Läkare kan ha gjort bedömningen att en person har en varaktig nedsättning av arbetsförmågan, men det är inte läkaren som ska bedöma arbetsförmågan, det gör Försäkringskassan enligt strikta regler. När jag handlägger sjukersättning blir det avslag för de flesta.

Redan att använda ordet kund känns fel för en del medarbetare, säger Ann-Helen Engström, STs sektionsordförande.

– Vi måste kalla våra försäkrade kunder, men man är inte kund om man inte kan välja bort oss.

Johan Almén, som är fackligt förtroendevald och arbetar på Försäkringskassan i Skövde, har också funderat mycket på Försäkringskassans värdegrund. Han tycker att arbetet med värde­grund var nödvändigt, och att ledningen haft rätt ambition. Där­emot har man inte lyckats fullt ut med genomförandet, anser han. 

Han upplever att det finns en stark norm för hur man ska vara som tjänste­man på myndigheten.

– Om man hade önskat en annan riktning är frågan vilka möjligheter man haft. Det kändes som att målet var givet från början. Så det är dubbelt.

Värdegrundsarbetet har ändå åstadkommit positiva saker, framhåller flera handläggare. Det är inte längre en ensidig inriktning mot hög produktion, kvaliteten väger tyngre, tycker Mattias Andersson.

– Jag känner att jag har rätt att lägga ned tid när jag talar med de försäkrade, och att det inte bara är pinnar som räknas.

Försäkringskassans kundlöften och verksamhetsidé är skrivna som påståenden om hur verksamheten är, inte vad man strävar mot. Det är en vanlig modell, noterade språkforskaren Catha­rina Nyström Höög när hon granskade myndigheters presentationer av värdegrunder. Myndigheter hävdar att de är handlingskraftiga, öppna eller rättssäkra, inte att de strävar efter det. I värsta fall kan det dölja problem, anser hon. Man slår sig till ro, oavsett hur det ser ut under den vackra ytan.

Ett problem för sig är när de goda värdena snarast betecknar personlighetsdrag.

– Någon påstår att »vi är stolta« – för mig är det oklart hur man som statligt anställd kan vara tvungen att känna sig stolt. En annan talar om lekfullhet som ett centralt värde. Det är kanske rent av lite olustigt om man ser det ur ett arbetstagarperspektiv.

Hon är också frågande till varför många myndigheter vill visa upp sina värdegrunder även utåt, mot medborgarna. Det ser ut som om de är inspirerade av företag som gärna marknadsför sina etiska riktlinjer, säger hon. 

– Det blir ett varumärkesbyggande. Men är det inte nog att myndigheterna har ett uppdrag? För den genom­snittlige medborgaren är det nog lite svårt att se vem man kommunicerar med, om det är ett företag eller en myndighet.

En forskare som är närmast kategoriskt avog mot värdegrundsarbete är organisationsforskaren Mats Alvesson vid Lunds universitet. I bästa fall, menar han, är det meningslöst, i säms­ta fall blir det en verklighetsflykt som tar tid och resurser och hindrar en verklig lösning av problem.

– Det är lätt hänt att man använder det som kamouflage eller önsketänk om hur bra man är. Man känner sig på gott humör och kan ta det lugnt på jobbet.

Mats Alvessons grundläggande invändning är att det är en dålig problemlösningsmetod att diskutera utifrån de vaga och högtflygande begrepp som före­kommer i myndigheters värde­grunder. 

– Orden är ofta valda så att ingen ska ha någon möjlig invändning mot dem. Det är en väldigt dålig start på ett arbete med att förbättra något. 

Orden kan också leda fel, anser han, och ger exempel: Ett universitet har värde­ord som öppen, lyhörd och gene­rös, men betyder det att lärarna ska vara generösa när det gäller lågpreste­rande studenters betyg? Eller med forskningstid för lärare som inte vill undervisa? 

Catharina Nyström Höög går inte lika långt som Mats Alvesson i sin kritik, och vill inte avfärda värdegrunder som floskler. 

– Jag föreställer mig att de lever väldigt olika liv. Där man använder dem och är positiv kan de absolut ha ett värde. Även om en hel del ord har floskelns alla kännetecken kan de vara meningsfulla på den egna arbetsplatsen. Sedan finns det nog arbetsplatser  där man ser värdegrund som något elände som ledningen har kommit med – och allt däremellan.

En arbetsplats som skulle kunna ses som exempel på att värdegrunden upplevs som meningsfull är Konkurrens­verket i Stockholm. För tre år sedan fick juristen Ellinore Sandin jobb på myndigheten, och hon hamnade mitt i en pågående process om värdegrund. 

– Jag kände direkt att det här är en positiv och härlig arbetsplats med högt i tak. Jag vet inte om det beror på värde­grunden eller inte, men kolleger som varit med länge säger att de märker en skillnad.

I de ljusa korridorerna mitt i city är det sorl och skratt – och fler kavajer än på Försäkringskassan. Grupper av medarbetare vandrar med sin laptop under armen på väg till ett mötesrum. Det är mycket möten, och det kan vara svårt att få tag i ett ledigt rum, förklarar Ellinore Sandin.

Konkurrensverkets medarbetare består till stor del av jurister och ekonomer, yrkesgrupper kända för att vara ambitiösa och karriärinriktade. Men på Konkurrensverket kan man inte vara individualist med vassa armbågar, säger Ellinore Sandin. 

– Jag tror att om man kommer hit med den attityden så släpper man den här. 

Juristkollegan Eva Svalfors, tillika ST-avdelningens ordförande, påpekar att en stor del av arbetet sker i grupparbeten i olika konstellationer, ofta med medarbetare från flera avdelningar. Värdegrundsarbetet har gett tydliga spelregler som gör det lätt att samarbeta med nya människor, anser hon.

Myndighetens ledord är respekt­fulla, engagerade, kompetenta och tydliga. De ges ett konkret innehåll om och om igen, genom samtal på samtliga avdelningsmöten, personaldagar och ledningsgruppsmöten. Är det respekt­fullt att alltid hälsa när man möts i korridoren? Kan jag säga nej när en kollega frågar »har du tid?« Hur gör jag när någon utifrån ringer och vill ha ut mängder av allmänna handlingar, samtidigt som jag är begravd i annat arbete?

– Den röda tråden i vårt arbete är att vi tar upp konkreta saker till diskussion, det blir på riktigt, säger Anna-Karin Neikter, jurist och projektledare. Och vi förringar inga frågor. Om en fråga kommer upp är den viktig.

De konkreta frågorna om situationen på jobbet var också startpunkten i värde­grundsarbetet, vid en personalkonferens hösten 2010. Först så småningom utkristalliserade sig värde­orden, som nu är ett stöd och en målbild i det fortsatta värdegrundsarbetet.

HR-handläggaren Mattias Kerslow understryker att om man ska bygga en kultur måste man komma åt »hela isberget« på en arbetsplats.

– Du kommer hit och träffar oss och får ett första intryck, som kanske påverkas av att vi har en värdegrund. Men under det finns en djupare kultur, en historia, med människors minnen av hur de blivit behandlade. Oftast rör vi oss på en mellannivå, men genom att prata och levandegöra kommer vi djupare.

En lärdom är att kulturförändringar tar tid, säger Anna-Karin Neikter. För att processen inte ska gå i stå krävs struktur och tillförsel av ny energi. På Konkurrensverket har varje avdelning en värdegrundsrepresentant som för vidare viktiga frågor till en gemensam grupp, som i sin tur kan ta dem vidare till ledningen. Varje anställd har också parats ihop med en kollega, en »special friend«, som man pratar värdegrund med under en period. 

Högst upp i organisationen har Anna-Karin Neikter och Mattias Kerslow en kontinuerlig dialog med ledningen om arbetet.

– Vår generaldirektör Dan Sjöblom har aldrig tvekat om den här satsningen, och vi har en väldigt rak och enkel dialog, säger Anna-Karin Neikter. Genom att ha värdegrund som en stående punkt på ledningsgruppens möten har ledningen också insett att väldigt många frågor kan ligga under den punkten. Och att det tar tid att förändra.

Medarbetare som tycker att en fråga är för känslig att lyfta på möten kan prata enskilt med värdegrundsrepresentanten. Men öppenheten har blivit större, tycker handläggarna Ellinore Sandin och Eva Svalfors. Medarbetarna har vant sig vid att sätta ord på saker som tidigare kändes alltför obekväma att tala om. 

– Vi har upparbetat rutiner för hur man kan prata med varandra när det uppstår problem, eller vart man kan vända sig om det är något allvarligt, säger Ellinore Sandin. Det kommer ju alltid att skava någonstans, vi har det stressigt ibland till exempel. Men det har blivit lättare att kommu­ni­cera. 

Ämnen: Värdegrund
"Handlar inte om varumärke"

»Värdegrundsarbete är inte en fråga om att bygga ett varumärke. Det handlar om grundläggande rättsliga principer.« Det säger Robert Cloarec, huvud­sekreterare i värdegrundsdelegationen i Regerings­kansliet. 

– Myndigheter ska vara sakliga och opartiska, det är portalparagrafen för statstjänstemän, säger Robert Cloarec. 

Han är en av fyra personer i värde­grundsdelegationens stab. Delegationen inrättades av den förra rege­ringen för att stödja arbetet kring värdegrund i statsförvaltningen med utbildningar, seminarier och skrifter. Arbetet kretsar kring de regler i regeringsformen och andra lagar och förordningar som ska styra statstjänstemännens agerande. 

Robert Cloarec hoppas att myndigheterna ska använda delegationens material exempelvis i introduktionen för nyanställda, som en gemensam värdegrund för alla myndighets­anställda. Att många myndigheter gör sina egna värdegrundsdokument ser han inga problem med.

– Men om man har kunskap om den gemensamma värdegrunden stärks den lokala värdegrunden. 

 

Bli den första att tycka till!
KronofogdenNyhetMellan 25 000 och 30 000 ärenden i kö i väntan på att registreras. Upp mot 80 dagars handläggningstid. Medarbetarna på den enhet inom Kronofogden som jobbar med betalningsföreläggande har det tungt, konstaterar Malin Almkvist Klaesson, STs ordförande på myndigheten.
RiksgäldenNyhetDe senaste två åren har Riksgälden köpt ut medarbetare för minst sju miljoner kronor, uppger Dagens Industri. Relationerna mellan riksgäldsdirektör Hans Lindblad och personalen är ansträngda.
DomstolarnaNyhetAntalet beslagtagna föremål vid tingsrätterna har mer än tiodubblats de senaste sju åren, uppger SVT. Det främsta skälet är att fler tingsrätter har infört säkerhetskontroller, som tidigare inte funnits.
Fördjupning: DistansarbeteFördjupningMöjligheten att jobba hem­ifrån kan underlätta var­dagen för många anställda – men när alla inte är på plats påverkas också kommunikation och arbetsgemenskap. Flera statliga arbetsgivare framhåller vikten av att kolleger träffas i vardagen.
KlimatetNyhetTusentals tyskar klimatstrejkar på betald arbetstid i dag, skriver Dagens Nyheter. 3 200 tyska företag från olika branscher står bakom initiativet Entrepreneurs für future, och många av dem stänger för att låta sina anställda delta i protesterna.
STATENS SERVICECENTERNyhetDatainspektionen har fått in flera anmälningar om att den lönehantering som sköts av Statens servicecenter läcker personuppgifter till obehöriga. Nu inleder myndigheten en granskning av de påstådda incidenterna.
SocialförsäkringarNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar allvarlig kritik mot Försäkringskassan sedan ett överklagande genom felaktig hantering hos myndigheten blivit liggande i nio månader utan att behandlas.
STATSBUDGETENNyhetArbetsförmedlingen får som tidigare aviserats extra tillskott i statsbudgeten för nästa år. Men det betyder inte nödvändigtvis att nedlagda lokalkontor återuppstår. ”Däremot har regeringen varit väldigt tydlig gentemot Arbetsförmedlingen om att det måste finnas möjligheter till god service i hela landet”, säger finansminister Magdalena Andersson, S, till Publikt.
STATSBUDGETENNyhetMigrationsverket, Polisen och Kriminalvården är några av de myndigheter som får ökat anslag i regeringens budgetproposition. "För att kunna beta av och snabba på handläggningen behöver Migrationsverket ytterligare resurser", säger finansminister Magdalena Andersson, S, till Publikt.
STATENS SERVICECENTERNyhetStatens servicecenter, SSC, hör till statsbudgetens vinnare med ett tillskott på närmare 140 miljoner kronor. I det ingår resurser för fyra nya servicekontor, men generaldirektören Thomas Pålsson räknar med att det blir fler.
TCONyhetTCO anser att regeringens arbetsmarknadspolitiska satsning i budgeten för 2020 är otillräcklig. TCO saknar bland annat besked om hur högskolor och universitet ska bidra till omställningen på arbetsmarknaden.
STATSFÖRVALTNINGNyhetKvinnorna har gått om männen på de högsta statliga posterna, visar regeringens redovisning i budgetpropositionen. Bland de 199 myndighetscheferna är 104 kvinnor och 95 män.
StatsbudgetenNyhetArbetsförmedlingen får ett tillskott på förvaltningsanslaget för de kommande åren för att ”upprätthålla takten i reformeringen” och ”undvika ytterligare neddragningar” utöver de som redan aviserats, skriver regeringen i ett pressmeddelande dagen innan budgetpropositionen presenteras. ST anser att det är positivt att det kommer ett tillskott – men att summan är för låg.
SocialförsäkringarNyhetDen snabba ökningen av privata välfärdslösningar hotar den svenska modellen, hävdar ekonomen John Lapidus vid Göteborgs universitet i en nyutkommen bok.
JÄMSTÄLLDHETNyhetMetoderna i Diskrimineringsombudsmannens tillsyn är naiva och ineffektiva, skriver den tidigare jämställdhetsombudsmannen Lena Svenaeus i en debattartikel med anledning av Publikts avslöjande att många statliga myndigheter inte lever upp till lagens krav på årliga lönekartläggningar. Enligt Lena Svenaeus är den bristande tillsynen skälet till att lagen inte respekteras.
BiståndNyhetHöstbudgeten kommer att innehålla 175 miljoner kronor extra till Sidas förvaltningsbudget, enligt ett pressmeddelande. Syftet är att säkra ett effektivt bistånd genom bättre kontroll och utvärdering.
DomstolarnaNyhetAntalet kvinnliga domstolschefer har i det närmaste fördubblats de senaste tio åren, uppger Ekot, som tagit del av Domstolsverkets egen statistik.
STATSBUDGETENNyhetArbetsförmedlingen kommer få mer pengar till externa aktörer, ytterligare 193 miljoner kronor nästa år. Anslaget kommer sedan att växa undan för undan fram till 2022, uppger Dagens industri.
Brottsförebyggande rådetNyhetStatskontoret ska göra en djupgående granskning av verksamheten vid Brottsförebyggande rådet, Brå, för att analysera hur Brå har använt sina resurstillskott och hanterat förtydligandena av sina uppgifter.
KriminalvårdenNyhetEn anställd vid Kriminalvården hotas av åtal för grovt vapenbrott sedan han gripits av polis i Linköping med ett skarpladdat hagelgevär i bilen, rapporterar nyhetsbyrån Siren.
SocialförsäkringarNyhetBåde Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan brister i sin hantering av sanktioner, när personer i etableringsersättningen brutit mot reglerna. Det konstaterar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, i en tillsynsrapport.
REGERINGENNyhetI måndags lämnade Eva Nordmark TCO för att bli ny arbetsmarknadsminister. I dag har hon besökt Arbetsförmedlingens kontor i Ljungby. Den närmaste tiden ska hon ägna sig åt att skapa sig en bild av läget på myndigheten. Hon vill också prioritera arbetsmiljöfrågorna. ”Vi behöver ha ett mycket starkt fokus på den psykiska ohälsan och pressen i arbetslivet”, säger hon till Publikt.
STATSBUDGETENNyhetFinansinspektionen, Skatteverket och tre länsstyrelser föreslås få ett ökat budgetanslag på totalt 42 miljoner kronor med början nästa år. Pengarna ska gå till att bekämpa pengatvätt på olika sätt, enligt ett pressmeddelande från regeringen.
HögskolanNyhetI en internationell jämförelse ger en akademisk utbildning i Sverige lite resultat i lönekuvertet. Det visar OECDs senaste lönerapport Education at a glance 2019, rapporterar Ekot.
MYNDIGHETEN FÖR ARBETSMILJÖKUNSKAPNyhetEfter rapporter om arbetsmiljöproblem kallades Myndigheten för arbetsmiljökunskaps generaldirektör Nader Ahmadi till departementet för att förklara sig. Nu ska konsulter hjälpa honom med ledarskapet, skriver tidningen Arbetarskydd.
A-kassaNyhetEnligt en dom från förvaltningsrätten ska semesterersättning räknas med i underlaget för a-kassa. Målet har drivits av LO-TCO Rättsskydd för en medlem i Unionen.
Inspektionen för socialförsäkringenNyhetFör ett par veckor sedan invigde Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, sitt nya huvudkontor i Göteborg. Efter beslutet i januari 2018 om omlokalisering har ISF nu i sin helhet flyttat från Stockholm till Göteborg. 12 av 55 anställda har följt med.
ArbetsrättNyhetFackförbundet Kommunal har anmält Arbetsmiljöverket till Justitieombudsmannen, JO, för att myndigheten har upphävt ett skyddsstopp utan att först kontakta skyddsombudet, skriver Arbetet.
DigitaliseringNyhetEtt gemensamt system för säkert och effektivt elektroniskt informationsutbyte skulle ge stora samhällsekonomiska effekter och nyttor, enligt en rapport som sju statliga myndigheter lämnat till regeringen.
REGERINGENNyhetTCOs ordförande Eva Nordmark lämnar sin post och tar över som ny arbetsmarknadsminister efter Ylva Johansson, S. Det meddelade statsminister Stefan Löfven, S, på dagens riksmöte.
STATSFÖRVALTNINGNyhetDet blir fyra nya servicekontor i Västerbotten, Dalarna och Värmland, meddelade statsminister Stefan Löfven, S, i sin regeringsförklaring. Kontoren placeras i Storuman, Torsby, Vansbro och Åsele.
Tweet från Domstolsverket
RättsväsendetNyhetAnslagen till de rättsvårdande myndigheterna höjs med 700 miljoner kronor under 2020. Störst anslagshöjning går till Domstolsverket med 280 miljoner kronor.
ArbetsrättNyhetEn medarbetare vid Arbetsförmedlingen, som tidigare i år fick sex års fängelse för synnerligen grovt narkotikabrott, avskedas från sin anställning. Det har personalansvarsnämnden beslutat, skriver Arbetet.
ARBETSMILJÖVERKETNyhetEtt ökat budgetanslag med 5 miljoner kronor ska hjälpa Arbetsmiljöverket att råda bot på fusk och brottslighet i arbetslivet. Pengarna ska gå till myndighetens inspektionsverksamhet, enligt ett pressmeddelande från regeringen.
TULLVERKETNyhetDet kommande budgetförslaget innehåller en permanent ökning av Tullverkets anslag med 110 miljoner kronor. Pengarna ska användas till att förhindra att vapen kommer in i landet, uppger SVT.