Annons:
Värdegrund
Fördjupning
AVAnn Dahlin0 kommentarerTyck till!

Omtvistat värde med värdegrund

Allt fler myndigheter vill formulera en värdegrund för verksam­heten. Mottagandet bland de anställda är blandat. På Konkurrensverket gläds många åt en fortlöpande etisk dialog, men på Försäkrings­kassan säger flera att målen känns ouppnåeliga.

»Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare«. Det är svårt att passera korridoren mot lunchrummet utan att notera »kundlöftena« skrivna i stora bokstäver på väggen på Försäkringskassan i Kalmar. 

De medarbetare som äter lunch på annat håll blir ändå påminda när de startar jobbdatorn, berättar Kalle Greiff, som arbetar som kontroll­utredare. Försäkringskassans tre kund-löften finns på datorns startsida och är en del av myndighetens värdegrund. Förutom löftet om trygghet utlovas att »Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse« och »Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig«.

När Publikt möter fyra anställda för att prata värdegrund blir diskussionen intensiv. Det är tydligt att de har tänkt mycket, och de rör sig hemtamt med begrepp som kundfokus, målbild och »när livet tar en ny vändning«. Alla har varit inbegripna i samtal om kundlöftena på arbetsplatsträffar och andra möten. Ändå är de inte helt nöjda med resultatet.

– Det var inget nytt, säger Kalle Greiff. 

Det presenterades som »halleluja«, men för de flesta som jobbat länge var det självklarheter. 

Kollegan Mattias Andersson, handläggare inom bostadstillägg, säger att han kände sig skeptisk till den storslagna presentationen.

– Och jag tror att många upplevde det som provocerande.

Försäkringskassans värdeord är vittfamnande och mångtydiga. Så är det ofta, säger språkforskaren Catharina Nyström Höög vid Högskolan i Dalarna. Hon har gått igenom omkring 180 myndigheters hemsidor i jakt på formuleringar om värdegrund. Ett begrepp som ofta används är »öppenhet«, och det ordet är så vitt att det är svårt att veta vad de står för, anser hon.

– Det skulle kunna användas som hävstång om man förtydligar: »Med öppenhet menar vi…«

Det är nästa steg för Försäkrings­kassan, att precisera den praktiska innebörden av kundlöftena. Detsamma gäller andra delar av värdegrunden, såsom verksamhetsidén att vara »vanmaktens fiender« och de interna värdeorden för handläggarna: vill, kan, får. 

Hittills har det hängt mycket på de enskilda cheferna hur löftena ska tolkas i vardagen. En av de obesvarade frågorna är om »trygghet« för de försäkrade innebär att få ett snabbt beslut och kanske få pengar på kontot – eller om det är att få sitt ärende ordentligt utrett och ett tydligt skrivet beslut, även om det tar längre tid.

– För min chef är det viktigt att det inte är för långa väntetider, säger Kalle Greiff. Och det är väl inget att säga om det, men jag saknar en diskussion om vad vi ska prioritera.

För egen del tänker Kalle Greiff att det den försäkrade rimligen kan förvänta sig är att bli korrekt bemött och få besked i tid. 

Majbritt Karlsson, som arbetar med både sjukersättning och bostads­tillägg, gör en vidare tolkning av trygghetslöftet.

– En trygghet i vardagen är att klara sig ekonomiskt, tycker jag. Och det är inte alltid ett realistiskt scenario, säger hon.

– Läkare kan ha gjort bedömningen att en person har en varaktig nedsättning av arbetsförmågan, men det är inte läkaren som ska bedöma arbetsförmågan, det gör Försäkringskassan enligt strikta regler. När jag handlägger sjukersättning blir det avslag för de flesta.

Redan att använda ordet kund känns fel för en del medarbetare, säger Ann-Helen Engström, STs sektionsordförande.

– Vi måste kalla våra försäkrade kunder, men man är inte kund om man inte kan välja bort oss.

Johan Almén, som är fackligt förtroendevald och arbetar på Försäkringskassan i Skövde, har också funderat mycket på Försäkringskassans värdegrund. Han tycker att arbetet med värde­grund var nödvändigt, och att ledningen haft rätt ambition. Där­emot har man inte lyckats fullt ut med genomförandet, anser han. 

Han upplever att det finns en stark norm för hur man ska vara som tjänste­man på myndigheten.

– Om man hade önskat en annan riktning är frågan vilka möjligheter man haft. Det kändes som att målet var givet från början. Så det är dubbelt.

Värdegrundsarbetet har ändå åstadkommit positiva saker, framhåller flera handläggare. Det är inte längre en ensidig inriktning mot hög produktion, kvaliteten väger tyngre, tycker Mattias Andersson.

– Jag känner att jag har rätt att lägga ned tid när jag talar med de försäkrade, och att det inte bara är pinnar som räknas.

Försäkringskassans kundlöften och verksamhetsidé är skrivna som påståenden om hur verksamheten är, inte vad man strävar mot. Det är en vanlig modell, noterade språkforskaren Catha­rina Nyström Höög när hon granskade myndigheters presentationer av värdegrunder. Myndigheter hävdar att de är handlingskraftiga, öppna eller rättssäkra, inte att de strävar efter det. I värsta fall kan det dölja problem, anser hon. Man slår sig till ro, oavsett hur det ser ut under den vackra ytan.

Ett problem för sig är när de goda värdena snarast betecknar personlighetsdrag.

– Någon påstår att »vi är stolta« – för mig är det oklart hur man som statligt anställd kan vara tvungen att känna sig stolt. En annan talar om lekfullhet som ett centralt värde. Det är kanske rent av lite olustigt om man ser det ur ett arbetstagarperspektiv.

Hon är också frågande till varför många myndigheter vill visa upp sina värdegrunder även utåt, mot medborgarna. Det ser ut som om de är inspirerade av företag som gärna marknadsför sina etiska riktlinjer, säger hon. 

– Det blir ett varumärkesbyggande. Men är det inte nog att myndigheterna har ett uppdrag? För den genom­snittlige medborgaren är det nog lite svårt att se vem man kommunicerar med, om det är ett företag eller en myndighet.

En forskare som är närmast kategoriskt avog mot värdegrundsarbete är organisationsforskaren Mats Alvesson vid Lunds universitet. I bästa fall, menar han, är det meningslöst, i säms­ta fall blir det en verklighetsflykt som tar tid och resurser och hindrar en verklig lösning av problem.

– Det är lätt hänt att man använder det som kamouflage eller önsketänk om hur bra man är. Man känner sig på gott humör och kan ta det lugnt på jobbet.

Mats Alvessons grundläggande invändning är att det är en dålig problemlösningsmetod att diskutera utifrån de vaga och högtflygande begrepp som före­kommer i myndigheters värde­grunder. 

– Orden är ofta valda så att ingen ska ha någon möjlig invändning mot dem. Det är en väldigt dålig start på ett arbete med att förbättra något. 

Orden kan också leda fel, anser han, och ger exempel: Ett universitet har värde­ord som öppen, lyhörd och gene­rös, men betyder det att lärarna ska vara generösa när det gäller lågpreste­rande studenters betyg? Eller med forskningstid för lärare som inte vill undervisa? 

Catharina Nyström Höög går inte lika långt som Mats Alvesson i sin kritik, och vill inte avfärda värdegrunder som floskler. 

– Jag föreställer mig att de lever väldigt olika liv. Där man använder dem och är positiv kan de absolut ha ett värde. Även om en hel del ord har floskelns alla kännetecken kan de vara meningsfulla på den egna arbetsplatsen. Sedan finns det nog arbetsplatser  där man ser värdegrund som något elände som ledningen har kommit med – och allt däremellan.

En arbetsplats som skulle kunna ses som exempel på att värdegrunden upplevs som meningsfull är Konkurrens­verket i Stockholm. För tre år sedan fick juristen Ellinore Sandin jobb på myndigheten, och hon hamnade mitt i en pågående process om värdegrund. 

– Jag kände direkt att det här är en positiv och härlig arbetsplats med högt i tak. Jag vet inte om det beror på värde­grunden eller inte, men kolleger som varit med länge säger att de märker en skillnad.

I de ljusa korridorerna mitt i city är det sorl och skratt – och fler kavajer än på Försäkringskassan. Grupper av medarbetare vandrar med sin laptop under armen på väg till ett mötesrum. Det är mycket möten, och det kan vara svårt att få tag i ett ledigt rum, förklarar Ellinore Sandin.

Konkurrensverkets medarbetare består till stor del av jurister och ekonomer, yrkesgrupper kända för att vara ambitiösa och karriärinriktade. Men på Konkurrensverket kan man inte vara individualist med vassa armbågar, säger Ellinore Sandin. 

– Jag tror att om man kommer hit med den attityden så släpper man den här. 

Juristkollegan Eva Svalfors, tillika ST-avdelningens ordförande, påpekar att en stor del av arbetet sker i grupparbeten i olika konstellationer, ofta med medarbetare från flera avdelningar. Värdegrundsarbetet har gett tydliga spelregler som gör det lätt att samarbeta med nya människor, anser hon.

Myndighetens ledord är respekt­fulla, engagerade, kompetenta och tydliga. De ges ett konkret innehåll om och om igen, genom samtal på samtliga avdelningsmöten, personaldagar och ledningsgruppsmöten. Är det respekt­fullt att alltid hälsa när man möts i korridoren? Kan jag säga nej när en kollega frågar »har du tid?« Hur gör jag när någon utifrån ringer och vill ha ut mängder av allmänna handlingar, samtidigt som jag är begravd i annat arbete?

– Den röda tråden i vårt arbete är att vi tar upp konkreta saker till diskussion, det blir på riktigt, säger Anna-Karin Neikter, jurist och projektledare. Och vi förringar inga frågor. Om en fråga kommer upp är den viktig.

De konkreta frågorna om situationen på jobbet var också startpunkten i värde­grundsarbetet, vid en personalkonferens hösten 2010. Först så småningom utkristalliserade sig värde­orden, som nu är ett stöd och en målbild i det fortsatta värdegrundsarbetet.

HR-handläggaren Mattias Kerslow understryker att om man ska bygga en kultur måste man komma åt »hela isberget« på en arbetsplats.

– Du kommer hit och träffar oss och får ett första intryck, som kanske påverkas av att vi har en värdegrund. Men under det finns en djupare kultur, en historia, med människors minnen av hur de blivit behandlade. Oftast rör vi oss på en mellannivå, men genom att prata och levandegöra kommer vi djupare.

En lärdom är att kulturförändringar tar tid, säger Anna-Karin Neikter. För att processen inte ska gå i stå krävs struktur och tillförsel av ny energi. På Konkurrensverket har varje avdelning en värdegrundsrepresentant som för vidare viktiga frågor till en gemensam grupp, som i sin tur kan ta dem vidare till ledningen. Varje anställd har också parats ihop med en kollega, en »special friend«, som man pratar värdegrund med under en period. 

Högst upp i organisationen har Anna-Karin Neikter och Mattias Kerslow en kontinuerlig dialog med ledningen om arbetet.

– Vår generaldirektör Dan Sjöblom har aldrig tvekat om den här satsningen, och vi har en väldigt rak och enkel dialog, säger Anna-Karin Neikter. Genom att ha värdegrund som en stående punkt på ledningsgruppens möten har ledningen också insett att väldigt många frågor kan ligga under den punkten. Och att det tar tid att förändra.

Medarbetare som tycker att en fråga är för känslig att lyfta på möten kan prata enskilt med värdegrundsrepresentanten. Men öppenheten har blivit större, tycker handläggarna Ellinore Sandin och Eva Svalfors. Medarbetarna har vant sig vid att sätta ord på saker som tidigare kändes alltför obekväma att tala om. 

– Vi har upparbetat rutiner för hur man kan prata med varandra när det uppstår problem, eller vart man kan vända sig om det är något allvarligt, säger Ellinore Sandin. Det kommer ju alltid att skava någonstans, vi har det stressigt ibland till exempel. Men det har blivit lättare att kommu­ni­cera. 

Ämnen: Värdegrund
"Handlar inte om varumärke"

»Värdegrundsarbete är inte en fråga om att bygga ett varumärke. Det handlar om grundläggande rättsliga principer.« Det säger Robert Cloarec, huvud­sekreterare i värdegrundsdelegationen i Regerings­kansliet. 

– Myndigheter ska vara sakliga och opartiska, det är portalparagrafen för statstjänstemän, säger Robert Cloarec. 

Han är en av fyra personer i värde­grundsdelegationens stab. Delegationen inrättades av den förra rege­ringen för att stödja arbetet kring värdegrund i statsförvaltningen med utbildningar, seminarier och skrifter. Arbetet kretsar kring de regler i regeringsformen och andra lagar och förordningar som ska styra statstjänstemännens agerande. 

Robert Cloarec hoppas att myndigheterna ska använda delegationens material exempelvis i introduktionen för nyanställda, som en gemensam värdegrund för alla myndighets­anställda. Att många myndigheter gör sina egna värdegrundsdokument ser han inga problem med.

– Men om man har kunskap om den gemensamma värdegrunden stärks den lokala värdegrunden. 

 

Bli den första att tycka till!
spårtrafikNyhetNya uniformer har gett personalen på Pågatågen stora problem. De ger starka stötar. Efter en anmälan till Arbetsmiljöverket anser skyddsombudet Therese Nilsson att arbetsgivaren äntligen tar frågan på allvar.
DigitaliseringNyhetÖkad automatisering i förvaltningen och en mer kostnadseffektiv modell för digitalisering av förvaltningsgemensam infrastruktur ska utredas av Myndigheten för digital förvaltning, Digg, Lantmäteriet och Ekonomistyrningsverket, ESV.
Hot och våldNyhetDet ska i fortsättningen finnas färre personliga uppgifter på offentliganställdas tjänstekort. Syftet är enligt regeringen att minska tjänstemännens utsatthet.
ArbetsförmedlingenNyhetVänsterpartiets Jonas Sjöstedt står fast vid att partiet vill rikta en misstroendeförklaring mot arbetsmarknadsministern Eva Nordmark, S. Det beskedet gav han vid en frågestund i riksdagen i dag. En timme senare meddelade Moderaterna och Kristdemokraterna att de stöder en misstroendeförklaring om regeringen inte ändrar sig till på tisdag.
ArbetsförmedlingenNyhetMaria Mindhammar blir ny generaldirektör för Arbetsförmedlingen. Hon kommer närmast från tjänsten som överdirektör på myndigheten. "En viktig uppgift nu är att skapa arbetsro", säger hon.
ArbetsdomstolenNyhetST förlorade mot Linnéuniversitetet i Arbetsdomstolen. Rätten slår fast att två år är 730 dagar vilket medför att en visstidsanställning enligt lagen går över till tillsvidareanställning dag 731. Det får till följd att STs medlem, med 730 dagars anställning, inte har rätt till tillsvidareanställning.
HögskolanNyhetRegeringen uppdrar till 18 universitet och högskolor att anordna fler sommarkurser. Lärarutbildningar ska prioriteras särskilt. I budgeten för 2020 finns 75 miljoner kronor avsatt för sommarkurser.
SCBNyhetDe svenska nationalräkenskaperna håller tillräckligt hög kvalitet, men statistiken har brister som kan leda till att finanspolitiska beslut fattas på felaktig grund, enligt en granskning från Riksrevisionen.
KriminalvårdenNyhetEfter en inspektion av kvinnoanstalten i Ystad i september riktar nu chefs-JO Elisabeth Rynning hård kritik mot människosynen inom Kriminalvården.
RegeringskanslietNyhetDen ordningsvakt som suttit anhållen misstänkt för en vapenstöld på Regeringskansliet försattes på tisdagseftermiddagen på fri fot. Han är fortfarande misstänkt, men på den lägre misstankegraden, skriver Dagens Nyheter.
HögskolanNyhetEn forskarexamen ger liten utdelning i lönekuvertet på arbetsmarknaden. Den slutsatsen drar Universitetskanslersämbetet, UKÄ, efter en granskning. Doktorshatten betalar sig bäst inom medicin och hälsovetenskap.
SiSNyhetEn anställd vid ett av Statens institutionsstyrelses behandlingshem avskedas från sin tjänst på myndigheten efter att ha dömts för våldtäkt mot barn. Mannen har haft en sexuell förbindelse med en 13-årig flicka han träffat på sin fritid.
RegeringskanslietNyhetEn ordningsvakt vid Regeringskansliet i Rosenbad har anhållits av polisen, misstänkt för att ha stulit ett vapen på arbetsplatsen. Enligt medias uppgifter är mannen anställd av Securitas, som ansvarar för bevakningen av Rosenbad.
MIGRATIONSVERKETNyhetMigrationsverkets omorganisation skapar oro bland personalen, och de operativa cheferna anser att motiven bakom vilken typ av neddragningar som myndigheten väljer att göra är svåra att förstå, enligt en ny rapport från Statskontoret. Samtidigt är myndighetens mål för digitalisering otydligt, i kombination med krånglande it-system, anser Statskontoret.
StatsförvaltningNyhetNästan alla som får anställning på en statlig myndighet erbjuds en introduktionsutbildning, enligt en enkät som Statskontoret har genomfört. De flesta myndigheter genomför utbildningen i egen regi.
SiSNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar allvarlig kritik mot Statens institutionsstyrelses, SiS, ungdomshem Tysslinge, sedan en intagen ungdom lagts ned och hållits fast mot golvet av personalen.
ETIKPRÖVNINGSMYNDIGHETENNyhetEtikprövningsmyndigheten spelade in möten via videolänk mot personalens vilja. Anställda ska också ha blivit ombedda att hitta sin ersättare vid ledighet och att bekosta terminalglasögon själv, hävdar medarbetare som Publikt har talat med. ”Mycket av det här är ny information för mig”, säger direktör Johan Modin till Publikt.
FÖRSÄKRINGSKASSANNyhetFörsäkringskassans växande kö av ärenden som gäller individer med funktionsnedsättning har fått myndigheten att beordra övertid. Nu får Försäkringskassan kritik av Justitieombudsmannen på flera punkter när det gäller handläggningen av ärendena.
KriminalvårdenNyhetDet var tjänstefel när transportledaren beordrade Kriminalvårdens fångtransport att stanna för en kisspaus sommaren 2018, slår hovrätten fast. Under rasten vid vägkanten flydde en morddömd fånge som sedan inte har påträffats.
FörsäkringskassanNyhetFörsäkringskassans chef Nils Öberg är orolig över vad reformeringen av Arbetsförmedlingen kommer att leda till, säger han i en intervju med TT. Förändringarna kommer att påverka samarbetet mellan myndigheterna.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetArbetsförmedlingens lokala närvaro ska stärkas och en del av de kontor som myndighetens ledning har aviserat ska stänga kommer att bli kvar, meddelade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, S, på en presskonferens i dag. Hon lovade också att presentera en ny generaldirektör innan jul.
KRIMINALVÅRDENNyhetEn kriminalvårdare som dömts till ett villkorligt fängelsestraff och samhällstjänst för misshandel av en sexbrottsdömd läkare på Kronobergshäktet i Stockholm överklagar sin dom. Det gör även den misshandlade läkaren, då han anser att våldet som han utsattes för var grövre än vad tingsrätten har kommit fram till.
Inspektionen för vård och omsorgNyhetInspektionen för vård och omsorg, IVO, lever inte upp till de förväntningar som fanns när myndigheten inrättades, enligt en granskning från Riksrevisionen. Delvis beror det på bristande styrning från regeringen, anser Riksrevisionen.
FinlandNyhetPoststrejken i Finland är över sedan den finländska Posten och facket kommit överens om att paketsorterarna ska fortsätta att omfattas av sitt tidigare kollektivavtal, trots att deras anställningar flyttats till ett dotterbolag.
ETIKPRÖVNINGSMYNDIGHETENNyhetOmkring halva personalstyrkan har lämnat den nystartade Etikprövningsmyndigheten och flera medarbetare har varit sjukskrivna under året. Anställda beskriver en stressad arbetsmiljö och kritiserar ledarskapet inom myndigheten. ”Det finns säkert saker som vi som är ansvariga kan förbättra”, säger myndighetens direktör Johan Modin till Publikt.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetBeskedet om att parterna bakom januariavtalet förhandlar om att åtminstone delvis stoppa stängningarna av Arbetsförmedlingens lokalkontor tas emot med glädje av facket. ”Men med tanke på att man redan har börjat lägga ned kontor så måste man agera fort för att få någon effekt”, säger STs avdelningsordförande Fredrik Andersson till Publikt.