Annons:
Tabellen visar de myndigheter som ingår i Publikts kartläggning som har störst summor oanvända lokala omställningsmedel. Se även längst ned i artikeln. Bild:Malin Hansson
Omställningsmedel
Nyhet
AVCarl von Schéele0 kommentarerTyck till!

Pengar till omställning läggs på hög

Myndigheterna avsätter årligen medel som ska gå till att öka medarbetarnas möjligheter vid omställning. Men Publikts granskning av 20 myndigheter visar att pengar samlas på hög. Mer än en halv miljard kronor ligger oanvända.

Varje år avsätter de statliga arbets­givarna 0,3 procent av lönesumman till lokala omställningsmedel. Pengar­na kan användas till långsiktig kompetens­utveckling, karriärväxling eller till att öka de anställdas för­utsätt­ningar för ett längre arbetsliv.

– Pengarna behövs och borde användas, säger STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar.

Men på de 20 myndigheter som Pub­likt har granskat har mer än 570 miljoner kronor samlats på hög.

Den största outnyttjade summan har Polisen, nästan 180 miljoner kronor. På Luftfartsverket, Transportstyrelsen och Läkemedelsverket motsvarar den sparade summan tio års avsättningar av omställningsmedel. På Stockholms konstnärliga högskola har inte ett enda öre använts sedan läro­sätet bildades för fyra år sedan.

Åsa Erba-Stenhammar vill inte kritisera myndigheterna, trots att arbets­givarna är ytterst ansvariga för att pengarna används. Hon vill invänta den utvärdering av avtalet som ska göras under hösten.

– Arbetsgivarens ansvar är en av delarna som ska undersökas. Vi måste ta reda på vilka förklaringarna är på de myndigheter som inte nyttjar medlen, trots att det finns lokala avtal, säger Åsa Erba-Stenhammar.

Även Arbetsgivarverkets biträdande förhandlingschef Ken Johnsson vill invänta utredningen.

– Arbetsgivaren ska se till att pengarna används som den lokala överenskommelsen stipulerar. Jag har ingen kommentar i den delen, eftersom jag inte vet varför pengarna inte används, säger han.

Det första centrala avtalet om loka­la omställningsmedel tecknades 2002. Men det har omförhandlats och ett nytt avtal gäller från 1 januari 2015. Orsaken till att det tidigare avtalet omförhandlades var att det kunde uppstå problem med att använda pengarna efter­som det fordrades att varje enskild insats skulle godkännas av samtliga parter, det vill säga arbetsgivaren och de olika fackliga organisationerna inom myndigheten.

Numera behöver de lokala parterna bara komma överens om gemensamma riktlinjer, därefter är det arbetsgivaren som ansvarar för att medlen används enligt avtalet.

Inom Polisen ger parterna olika förklaringar till varför 180 miljoner kronor har blivit liggande outnyttjade.

ST-avdelningens ordförande, Karin Svenning, hävdar att arbetsgivaren stoppade all användning av omställningsmedlen efter beslutet om den nya polisorganisationen som infördes 2015.

Åsa Hollmén på Polisens HR-avdelning ifrågasätter den beskrivningen. Hennes förklaring är i stället att pengarna blev liggande därför att parterna dels inte lyckades enas i olika ärenden, dels ville ha resurser för den våg av omställningsproblem som väntade när den nya polisorganisationen infördes. Men enligt Åsa Hollmén uteblev de stora problemen.

Först nu har parterna enats om att använda 30 miljoner kronor för utvecklingsprojekt när Polisen anställer flera tusen nya medarbetare.

180 miljoner kronor är mycket pengar. Hur kan så mycket ha samlats på hög?

– Vi är en stor myndighet. Då genereras mycket pengar, säger Åsa Hollmén.

Men 180 miljoner motsvarar sex års avsättningar?

– Jag har inget annat svar att ge dig.

På Luftfartsverket finns 27 miljoner kronor i oanvända omställningsmedel. Per anställd är det 24 000 kronor, vilket är högst bland de undersökta myndigheterna.

– Vi har tidigare använt medel till trygghetsfrågor och kompetensväxling. Jag tycker att våra medel har använts klokt, säger STs avdelningsordförande Ann-Marie Bredberg.

Hon tror att de sparade medlen kan vara halverade inom kort. Myndig­heten ska genomföra en centralisering av flygledningen och medflyttande personal behöver komplettera sin kompetens, förklarar Ann-Marie Bredberg.

Arbetsförmedlingen har 90 miljoner kronor ackumulerade, den näst högsta summan i enkäten. Där används en del av medlen i ett stödcenter med inriktning på rehabilitering av anställda som är sjukskrivna.

ST-avdelningens ordförande Fredrik Andersson är på väg till ett möte om hur övriga omställningsmedel ska användas när Publikt når honom. 

– Vi har provat olika åtgärder, men en del har blivit lite flummigt. Det är inte alltid lätt att hitta bra satsningar, säger han.

Migrationsverket är den enda av de 20 undersökta myndigheterna som saknar ett lokalt omställningsavtal. Trots stora personalminskningar – sedan 2016 har 1 300 anställda slutat, varav 600 sagts upp – har de avsatta medlen inte använts på flera år. På myndigheten finns 44 miljoner kronor liggande.

Alla parter har ansvar för att pengarna inte har använts, anser STs avdelningsordförande Sanna Norblad.

– Redan 2016 såg vi i ST att myndigheten skulle hamna i en omställning och hade förslag på hur medlen skulle användas, men arbetsgivaren ville använda pengarna till vad vi uppfattar som löpande kompetensutveckling, säger hon.

Sanna Norblad säger att relationerna mellan ST och arbetsgivaren har blivit bättre.

– Om vi sätter oss och diskuterar tror jag att vi hittar en lösning och får ett avtal.

Migrationsverkets förhandlingschef Fernando Alvarez tillbakavisar påståendet om att arbetsgivaren vill lägga pengarna på löpande kompetens­utveckling. Enligt honom är problemet att parterna har olika åsikter om hur pengarna ska användas.

– Nedskärningarna ger oss en ny situation. Nu måste vi anstränga oss ännu mer för att få ett avtal.

De 20 myndigheter som ingår i Pub­likts kartläggning sysselsätter närmare hälften av de statligt anställda. Om bilden är densamma inom hela den statliga sektorn skulle det innebära att omställningsmedel för över en miljard kronor ligger oanvända.

 
Ämnen: Omställning
Lokala omställnings­medel

De lokala omställningsmedlen regleras i ett centralt kollektiv­avtal. Det är pengar som myndig­heterna förfogar över vid sidan av det stöd som Trygghetsstiftelsen kan ge statligt anställda vid ned­skärningar.
Från 1 januari 2015 gäller följande:

  • Arbetsgivaren ska sätta av 0,3 procent av lönesumman.
  • Medlen kan till exempel användas till »åtgärder som ökar eller bibehåller arbets­tagarens anställningsbarhet eller ökar förutsättningarna i övrigt till ett längre arbetsliv«. De ska inte användas till kompetensutveckling som inte har ett »långsiktigt omställningssyfte«.
  • Parterna sluter lokala avtal med riktlinjer om hur medlen ska användas. Sedan ansvarar arbetsgivaren för att pengarna används enligt avtalet.
Bli den första att tycka till!
StatsförvaltningNyhetStatens myndigheter informera mer om aktuella EU-frågor. Det är Statskontorets slutsats efter en granskning av hur tolv myndigheter sköter information och samråd med civilsamhället.
LÖNERNyhetFör fjärde året i följd toppar Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon löneligan för de myndighetschefer som lönesätts av regeringen. En löneförhöjning på 4 600 kronor gör att hon nu tjänar 174 600 kronor i månaden.
KRIMINALVÅRDENNyhetUngdomar som Kriminalvården ska transportera till hem för tvångsvård kan bli sittande flera dagar i polisarrest, enligt en rapport från Justitieombudsmannen, JO. Orsaken är att Kriminalvården inte har tillräcklig kapacitet för uppdraget.
Nationella transportenhetenFördjupningAnders von Gegerfelt, Daniel Sjöblom, Thomas Näslund och Daniel Johansson kör frihetsberövade personer på Kriminalvårdens och andra myndigheters uppdrag. Människorna de kör kan vara våldsamma och farliga och Kriminalvårdens nationella transportenhet sätter säkerheten främst.
HÖGSKOLANNyhetDet är nödvändigt att bygga ut högskolan, säger Matilda Ernkrans, S, minister för högre utbildning och forskning. Hon vill också att lärosätena ska minska andelen otrygga anställningar.
MIGRATIONSVERKETNyhetI en chefsenkät på Migrationsverket svarar mer än hälften att de inte tycker att myndigheten har en ändamålsenlig styrning och ledning. ”Det är uppseendeväckande”, anser STs Kent Helgesson.
DiskrimineringNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, inleder en tillsyn för att kontrollera att högskolor och universitet följer diskrimineringslagens krav på att aktivt arbeta mot diskriminering.
ArbetsmiljöNyhetPå flera myndigheter har antalet anmälda fall där anställda utsatts för hot och våld ökat, visar Publikts granskning. Erica Zemgals blev misshandlad av en arbetssökande. ”Jag hade inte en chans att larma innan knytnävsslaget kom”, säger hon.
KriminalvårdenNyhetBristen på platser i flera häkten och en allmän platsbrist i landets fängelser har lett till negativa konsekvenser för de intagna, konstaterar JO efter en serie inspektioner.
SiSNyhetEn anställd vid Statens institutionsstyrelse, SiS, har dömts i hovrätten till fängelse i 3,5 år för flera fall av våldtäkt mot barn, rapporterar Ekot. Brotten har begåtts på ett ungdomshem där mannen jobbade.
ARBETSMILJÖNyhetAntalet godkända arbetsskador ligger i stort sett stilla, enligt en ny rapport från AFA Försäkring. Detta efter närmast en fördubbling sedan 2007.
JONyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar allvarlig kritik mot Länsstyrelsen i Skåne län, sedan en lantbrukare ännu efter tre år inte fått något besked om en ansökan om jordbruksstöd. Det visar enligt JO en förvånansvärd nonchalans.
SjukförsäkringNyhetKvinnor sjukskrivs i högre grad än män för psykisk ohälsa trots likartad funktionsnedsättning, visar en rapport från Riksrevisionen. "Granskningen visar att sjukförsäkringssystemet inte verkar kunna åstadkomma en likformig bedömning av kvinnor och män", kommenterar riksrevisor Stefan Lundgren rapporten.
Statens servicecenterNyhetStatens servicecenter, SSC, bjuder in fler myndigheter och aktörer att delta i samarbetet vid de lokala servicekontoren. I en debattartikel skriver myndighetens generaldirektör Thomas Pålsson att bibehållen offentlig service kräver nya arbetssätt.
StatsförvaltningNyhetJustitieombudsmannen, JO, kritiserar Pensionsmyndigheten för att myndigheten inte haft koll på sin e-post. I närmare tio års tid skickades e-post till en adress som ingen hade till uppgift att kontrollera.
RIKSARKIVETNyhetEn privatperson som begärde ut allmänna uppgifter från Riksarkivet fakturerades för de 15 minuter som det tog att leta fram uppgifterna. Nu kritiseras myndigheten av Justitieombudsmannen.
ARBETSDOMSTOLENNyhetST stämmer ett privat städbolag i Arbetsdomstolen eftersom en anställd ST-medlem inte fått sjuklön för fyra dagars frånvaro. Arbetsgivaren har kollektivavtal med ett annat fackförbund, men det är ingen anledning till att inte driva målet, menar förbundets jurist Veera Littmarck.
StatsförvaltningNyhetDen statliga närvaron och servicen är ojämnt fördelad över landet. Norrbottens och Gotlands län tillhör topp tre både sett till antalet statliga arbetsställen per invånare och till antalet sysselsatta i statlig förvaltning per invånare. Det framgår av en kartläggning som gjorts av landets länsstyrelser i samverkan.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen gjorde rätt när myndigheten efter sju år gav upp om att hitta ett jobb åt en arbetssökande. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast. Det fanns särskilda skäl att återkalla hens anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin.
MigrationNyhetDomstolarnas handläggning i migrationsmål är orimligt långsam, konstaterar Justitieombudsmannen, JO, efter en granskning. JO har granskat ett ärende där en 14-årig pojke fått vänta nästan fyra år på ett beslut om uppehållstillstånd.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens matchningsarbete vilar på en svag kunskapsgrund. Det konstaterar Riksrevisionen efter en granskning. Enligt rapporten ökar det risken för att arbetssökande inte får likvärdigt stöd.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetGeneraldirektören Mikael Sjöberg lämnar Arbetsförmedlingen när hans förordnande går ut nästa år. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson säger till Sveriges Radio att hon är nöjd med hans arbete men att det är dags att byta chef.
StatsförvaltningNyhetNio myndigheter samverkar i planer för att lansera en e-tjänstelegitimation för statsanställda, skriver Computer Sweden. 36 000 anställda berörs inledningsvis av tjänsten, som ska drivas av Försäkringskassan.