Trots att en av tankarna med omorganisationen var att stärka Polisens förmåga att utreda brott har resultaten inom utredningsverksamheten försämrats, konstaterar Statskontoret i en rapport.
Bild: Polisen
Trots att en av tankarna med omorganisationen var att stärka Polisens förmåga att utreda brott har resultaten inom utredningsverksamheten försämrats, konstaterar Statskontoret i en rapport.

Polisens omorganisation får kritik

POLISEN2017-09-28

Omorganisationen av Polisen har inte lett till bättre styrning eller bättre resultat inom brottsutredningsverksamheten. Däremot har Polisen stärkt samverkan med lokalsamhället, konstaterar Statskontoret i en delrapport.

Statskontoret har regeringens uppdrag att utvärdera ombildningen av Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium och de 21 tidigare länspolismyndigheterna till en sammanhållen myndighet.

Ett av målen med att ha en sammanhållen myndighet var att det skulle förbättra möjligheterna till tydlig ledning och styrning. Statskontorets utvärdering visar dock att centralt fattade beslut inte alltid får genomslag och att styrningen är otillräckligt samordnad. I praktiken är det de lokala cheferna som tvingas prioritera mellan olika styrsignaler. Det saknas också tillräckliga rutiner för att kommunicera beslut och medarbetarna behöver involveras mer i förändringsarbetet, skriver Statskontoret.

Ett annat mål med reformen är en mer tillgänglig polis närmare medborgarna. Statskontoret bedömer att förutsättningarna för det lokala polisarbetet har stärkts. Kommunerna har överlag en positiv syn, exempelvis på att Polisen infört kommunpoliser. Men för att nå målet om en polis närmare medborgarna behöver man arbeta för att behålla erfarna medarbetare och att klargöra rollen för områdespoliserna.

Trots att en av tankarna med omorganisationen var att stärka Polisens förmåga att utreda brott har resultaten inom utredningsverksamheten försämrats, konstatera Statskontoret, som dock påminner om att den trenden påbörjades redan innan Polismyndigheten bildades 2015. Även åklagarna tycker att Polisens förmåga att utreda brott har försämrats, visar en enkätundersökning som Statskontoret gjort.

Men, Polisen har vidtagit en del åtgärder som man ännu inte kan se effekterna av, skriver Statskontoret. Polisen behöver dock överbrygga de revir mellan olika delar av utredningsverksamheten som en del chefer och medarbetare vittnar om, enligt rapporten.

Statskontoret ska komma med en slutrapport senast 1 oktober 2018.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Polisen
Inlagt av Lars H (ej verifierad) fre, 09/29/2017 - 06:44
Läser: "sammanhållen myndighet, stärkt samverkan med lokalsamhället, tillgänglig polis närmare medborgarna, kommunpolisER" men det rimmar dåligt med "EN bil som ska täcka hela Lappland" utan backupp (stort som Danmark), men när man ser enorma resurserna de lägger ner på att gripa någon som skjutit 2 av våra tusentals björnar så förstår man att våldtäkter etc. inte prioriteras

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA