Psykosocial arbetsmiljö har blivit en viktig fråga

FÖRDJUPNING: ARBETSMILJÖ2017-03-28

För ett år sedan trädde en föreskrift om arbetsgivarnas ansvar för den psykosociala arbetsmiljön i kraft. Publikt har undersökt hur reglerna tillämpas på olika statliga arbetsplatser. »Den stora skillnaden är att man kan slänga fram den här nu«, säger skyddsombudet Malin Liodden på Arbetsförmedlingen i Lindesberg och drämmer det orange häftet i skrivbordet.

Den sista mars 2016 började Arbets­miljö­verkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö gälla. Pub­likt har pratat med förtroendevalda, skyddsombud och arbetsgivare på ett tjugotal myndigheter och statliga bolag för att ta reda på vad föreskrifterna haft för betydelse under det första året.

Huvudskyddsombudet på Arbetsförmedlingen i Lindesberg, Christer Hansson, beskriver det första året som en förflyttning av fokus.

– Tidigare ställde man frågor till indi­viden om hemförhållanden eller om medarbetaren skulle kunna ha gjort något själv för att inte bli sjuk. Föreskrifterna gör tydligt att det är organi­sationen som gör medarbetare sjuka, säger han.

Han drar igen jackan och petar upp halsduken under hakan när vi går den några minuter långa promenaden till byggnaden han kallar för back office. Sedan ett par år delar Arbetsförmedlingen servicekontor med Skatteverket,
Pensionsmyndigheten och Försäkrings­kassan. Det innebär att arbetsförmedlarnas kontor är uppdelat på två byggnader.

 – När vi skulle flytta hit undrade vi hur i hela friden det skulle gå. Nu känns promenaden bara uppfriskande, säger han och blickar bakåt mot kund­mottagningen.

Väl inne på kontoret slår Christer Hansson ut med armarna och förklarar att föreskriften i mångt och mycket är konstruerad efter »den här miljön« – en kontorsmiljö där människor inter­agerar med varandra. En miljö som allt fler jobbar i numera.

– Den fysiska arbetsmiljön har vi ganska bra koll på här. Det är varmt och skönt och man kan ställa in bord och stolar i rätt vinklar. Nu hoppas vi kunna göra samma sak med den psykosociala arbetsmiljön, säger han.

Enligt föreskriften ska arbetsgivaren se till att chefer kan förebygga och handskas med osunda arbetstider och kränkande särbehandling. Arbetsuppgifterna ska inte leda till en långsiktigt ohälsosam arbetsbelastning, och resurserna ska anpassas till kraven i arbetet.

Flera av de förtroendevalda och arbets­givare som Publikt pratat med anser att de nya reglerna har gjort att den psykosociala arbetsmiljön blivit synlig i organisationen. Framför allt genom att chefer och skyddsombud börjat utbildas. Men samtidigt beskrivs de konkreta resultaten – i form av en förbättrad psyko­social arbetsmiljö – av många som svåra att sätta fingret på och utvärdera.

Det anser bland andra Alejandra Pizarro Carrasco, vice avdelningsordförande för ST inom universitets- och högskole­området:

– Vi är 5 500 huvuden på våra arbetsplatser som i sin tur har 70 000 studenter. Det kommer att dröja flera år till innan vi kan se resultat, och då blir det ändå svårt att slå fast att det i så fall beror på föreskrifterna, säger hon.

Alejandra Pizarro Carrasco tycker att den del av föreskriften som handlar om kränkande särbehandling är särskilt angelägen.

– Vi har ganska starka hierarkier där anställda har olika typer av makt. Och det är den makten vi jobbar mycket med. Vi måste hitta bra sätt att bemöta varandra, säger hon.

Ida Sjögren, vice avdelningsordförande för ST inom Swedavia, förklarar att den psykosociala arbetsmiljön har diskuterats mer än tidigare under det senaste året, åtminstone lokalt i Umeå där hon jobbar. Hon uppfattar att arbets­givaren tar föreskrifterna på allvar.

– Fast jag kan inte säga att det har hänt något jättekonkret från arbets­givarens sida än. Men det är svåra frågor och kanske lite tidigt att utvärdera, säger hon.

Bakgrunden till de nya reglerna är att tidigare föreskrifter mest har foku­serat på fysisk arbetsmiljö, som tunga lyft eller att förebygga olycksfall. Sam­tidigt har sjukskrivningstalen för psykisk ohälsa fördubblats sedan 2010. Närmare 44 procent av de pågående sjuk­fallen hos Försäkringskassan hösten 2016 var relaterade till psykiska sjukdomar.

Statens institutionsstyrelse, SiS, är en arbetsplats där den psykiska ohälsan ökar, enligt de signaler som nått Jimmy Haller, centralt huvudskyddsombud och vice ordförande för ST-avdelningens sektion Stockholm. Några tecken på förbättringar i den psykosociala arbetsmiljön kan han inte urskilja än.

– Nej, men däremot har föreskrifterna gett en uppskjuts. Arbetsgivaren har fått upp ögonen för de här frågorna, säger Jimmy Haller.

På arbetsgivarsidan är tankegångarna liknande.

– Sådana här förändringar i arbetsmiljön sker inte över en natt. Men vi jobbar aktivt och kan stötta våra verksamheter mer än tidigare eftersom vi har bättre förutsättningar med de nya föreskrifterna, säger Mia Iggström, arbets­miljö­strateg på SiS.

Hon syftar på utbildningar i psyko­socialt arbetsmiljöarbete av chefer och skyddsombud. Hittills har hon och hennes kollega hunnit med att hålla två­dagarsutbildningar på 18 av myndighetens 36 institutioner. Nyanställda och med­arbetare som missat utbildningarna erbjuds en kurs i Stockholm, förklarar Mia Iggström.

De tvingande reglerna om psyko­social arbetsmiljö ersätter numera de allmänna råd om psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön som funnits sedan 1980-talet, samt de regler om kränkande särbehandling som kom på 1990-talet.

Föreskriften var efterlängtad, åtmins­tone från fackligt håll. Det har inte funnits tillräcklig täckning i arbets­miljö­lag­stiftningen för de psyko­sociala frå­-gorna tidigare, menar Marita Larsson, ST-ombudsman med ansvar för arbets­miljöfrågor.

– Men det var inte självklart att den skulle komma till. Lika stort som engage­manget var hos fackförbunden var motståndet på arbetsgivar­sidan. Man tyckte att det räckte med det syste­matiska arbetsmiljöarbete som redan görs, säger Marita Larsson.

På Arbetsförmedlingen i Lindesberg tummar Christer Hanssons kollega, skyddsombudet Malin Liodden, på det numera ganska slitna orange häftet med föreskrifter om social och organisatorisk arbetsmiljö.

– Den stora skillnaden är att man kan slänga fram den här nu. Förut har det inte funnits något på pränt om hur vi ska tänka i det vardagliga arbetet kring den psykosociala arbetsmiljön. Men bara för det har vi kanske inte kommit hela vägen, säger Malin Liodden.

Till exempel är det en bit kvar när det gäller hur arbetsgivaren anpassar resurserna efter de nya kraven. Hon beskriver att det är svårt att komma undan en hög arbetsbelastning just nu, eftersom arbetsmetoderna på kontoret inte sitter riktigt än.

– Det ligger i vårt uppdrag som skyddsombud att ligga på ledningen där. Vi måste trycka på, så att man tar hänsyn utifrån varje individ, eftersom en ohälsosam arbetsbelastning innebär olika saker för olika medarbetare. Det är inte lätt, säger Malin Liodden.

På kundmottagningen en bit bort på gatan har strömmen av jobb­sökande tunnats ut lagom till lunchtid. Arbets­förmedlaren Admir Hamzic har jobbat på kontoren i Lindesberg, Nora och Hällefors i två och ett halvt år. Han beskriver en god arbetsmiljö med ett »öppet klimat och högt i tak«. Så var det i och för sig redan innan föreskriften kom, resonerar han.

– Men jag har märkt av att man lyssnar mer nu, både från ledningshåll och här ute bland medarbetarna. Det psyko­sociala har blivit en lite hetare punkt på agendan, säger Admir Hamzic.

Samtidigt beskriver han hur det kan bli bättre. Framför allt med tanke på att myndigheten växer.

– Vi behöver mer optimerade platser. Här i Lindesberg har vi bra utrymme men på de mindre kontoren är det begränsat. Vi inväntar förändringar som jag tror kommer att bidra till att även den psykosociala arbetsmiljön blir ännu bättre, säger Admir Hamzic.

Vissa av dem som Publikt har talat med lyfter fram att föreskriften uppfattas som uddlös på arbetsplatserna. Björn Andersson, ledamot i STs avdelningsstyrelse inom Kriminalvården, pekar på att det saknas praxis och att det därför är oklart vad konsekvenserna blir för den arbetsgivare som bryter mot regelverket.

– Det finns inga straff för den arbets­givare som inte följer föreskrifterna. Den egentliga kraften i dem är än så länge att vi nu har något att hänvisa till, säger han.

Det är en synpunkt som även STs ombudsman Marita Larsson för fram.

– När vi jobbade med det här i remiss­rundan hade vi velat ha in sanktionsavgifter. Men det kom inte med. Även om det hade varit önskvärt så fortsätter nu arbetet med de här frågorna i det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger hon.

Från arbetsgivarsidan betonar flertalet som Publikt har pratat med det långsiktiga i arbetsmiljöarbetet, och ser sanktionsavgifter som en mer »kortsiktig lösning« på problem.

Sofia Lindgren, sektionschef på Kriminal­vårdens HR-avdelning, förklarar det så här:

– Vi jobbar hårt med utredningar om det uppstår missförhållanden inom Kriminalvården. Men när det handlar om arbetsmiljö går mycket av arbetet ut på att förebygga och vidta åtgärder för att förhindra problem. Det kan man nog, i en enskild situation och som drabbad medarbetare, upp­leva som uddlöst.

I Lindesberg har snön börjat falla så smått när skyddsombuden Christer Hansson och Malin Liodden påbörjar ytterligare en promenad mellan sina båda kontor.

– Jag tror att man känner sig väldigt pressad som medarbetare där ute i landet just nu. Vi är många tusen anställda i myndigheten, och den här förnyelseresan vi gör går inte lika fort fram för alla, säger Christer Hansson.

Förnyelseresan innebär att med­arbetarna från att ha varit hårt styrda nu ska bli mer självständiga och även i viss utsträckning styra sig själva. Det leder till ett »förvirrat tillstånd«, beskriver han.

– Samtidigt har man krav om leve­rans på sig. Där någonstans kan jag tänka mig att det blir en känsla av hög arbets­belastning, säger Christer Hansson.

Arbetsförmedlingens sektionschef i Lindesberg, Raili Strömberg, håller med om att arbetsbelastningen är hög just nu. Men hennes uppfattning är ändå att den psykosociala arbets­miljön har blivit bättre det senaste året.

– Medarbetarna har fått större möjlighet att påverka situationen i och med föreskrifterna. Det ser jag som positivt, säger hon.

Publikts rundringning tyder på att ett år med föreskrifter om organisa­torisk och social arbetsmiljö har fått arbetsgivare att rusta för framtiden genom att utbilda chefer och skyddsombud. Men än så länge är det för tidigt att mäta hur de påverkat den psykosociala arbetsmiljön.

Och Ulrich Stoetzer, sakkunnig inom organisatorisk och social arbetsmiljö på Arbetsmiljöverket, skruvar ned förväntningarna.

– Man ska inte ha för snabba förhoppningar kring arbetsmiljöfrågor. Det är ett långsiktigt arbete där det första steget är att hitta bra rutiner och en god grund i vardagsarbetet. Sedan kanske man kan förvänta sig att det ska hända större saker efter en tid, säger han.

Läs även: Forskare: Lagen har blivit mer jämställd

---

Nyheter från Publikt, en gång i veckan, rakt ner i din inkorg - prenumerera på Publikts nyhetsbrev!

---

Ett år med nya föreskrifter

Arbetsmiljöverkets föreskrift Organisatorisk och social hälsa trädde i kraft sista mars 2016. Den ställer flera krav på arbetsgivarna:

  • Arbetsgivaren ska bekämpa och förebygga kränkande särbehandling.
  • Arbetsgivaren ska motverka att arbetstiden förläggs på ett sätt som leder till ohälsa hos medarbetarna.
  • De anställdas befogenheter och arbetsuppgifter ska inte orsaka ohälsosam arbetsbelastning.
  • Resurserna ska anpassas efter kraven på arbetet.

Hänvisning till de nya reglerna i var tredje inspektion

Sedan föreskriften om den psykosociala arbetsmiljön infördes 31 mars 2016 har Arbetsmiljöverkets inspek­törer hänvisat till de nya reglerna i 1 714 inspektionsmeddelanden, vilket utgör 34 procent av det totala antalet meddelanden.

Källa: Du & jobbet

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA