Annons:
Klädkoder
Fördjupning
AVAnn Dahlin1 kommentarer

Så klär sig statens tjänare

Brevbäraren Robin Johansson och UD-tjänste­mannen Anders Nyström trivs båda bäst i shorts. Men på jobbet håller de sig till normen: Postens uniform respektive mörk kostym, slips och välputsade skor. ST Press har tittat närmare på några statliga arbetsplatsers klädkoder.
Robin Johansson, Posten. Favoritkläder: Shorts och t-shirt - slappt.Bild:Sören Fröberg
Andreas Welander, Posten. Favoritkläder: Shorts, linné.Bild:Sören Fröberg
Anders Nyström, UD. Favoritkläder: Bermudasshorts, tenniströja eller brokig skjorta.Bild:Sören Fröberg
Jan Janonius, UD. Favoritkläder: Jeans, chinos på sommaren, skjorta och tröja.Bild:Sören Fröberg
Karin Grahn Wetter, UD. Favoritkläder: Kjol och varm tröja eller kofta.Bild:Sören Fröberg
Palle Storm, Socialhögskolan. Favoritkläder: Alltid en extra detalj, som den här sjalen.Bild:Sören Fröberg
Marta Szebehely, Socialhögskolan. Favoritkläder: "Casual", bekvämt men inte alltför slafsigt.Bild:Sören Fröberg
Natasja Andersson, Socialhögskolan. Favoritkläder: Bekvämt, har ofta kavaj. Bild:Sören Fröberg
Stig Elofsson, Socialhögskolan. Favoritkläder: Jeans, gärna med en ficka på benet för kassan.Bild:Sören Fröberg

Postens brevbärarkontor nära Värtahamnen i Stockholm är en labyrint av gångar mellan höga hyllor på hjul. I hyllorna finns grå plastfack fyllda av tidningar och brev, ett fack för varje adressat i utdelningsområdet.

Här arbetar ST-medlemmarna Victor Hammarbäck, Robin Johansson, Andreas Jacobsson och And­reas Welander som brevbärare. De är klädda i Postens uniform, mörkblå med ljusblå inslag. Men alla har för dagen valt olika typer av plagg. Posten har ett femtiotal plagg i sin uniformskollektion – tröjor, västar, byxor, jackor, mössor och skor. Kläderna kan anpassas efter vädret och den personliga smaken.

– Väldigt få här är likadant klädda, och vi är ändå sextio personer! konstaterar Robin Johansson.

I stilen är kläderna bekväma och praktiska, långt ifrån tidigare uniformering som mer associerade till den militära uniformen. För den som inte sett plaggen tidigare är det heller inte självklart att koppla dem till Posten. Företagets logotyp finns med, men diskret.

Uniformskravet gäller alla – även cheferna, men deras »profilkläder« behöver bara användas när man är ute och representerar företaget. Ingen av brevbärarna tycks ha något emot kravet att gå i reglementsenliga kläder.

– Kläderna är bra, de är av bra kvalitet och lämpar sig bättre på jobbet än mina privata kläder skulle ha gjort, tycker Victor Hammarbäck.

Han tillägger att uniformens markering av varumärket Posten kan vara bra att visa upp nu när den statliga postverksamheten har privata konkurrenter.

Däremot verkar uniformen numera inte skänka brevbäraren status, vilket det finns många vittnesmål om att den gjort förr (se artikel på sidan 20).

– Jag går bara ut och gör mitt jobb i de här kläderna, det känns inget speciellt, säger And­reas Welander.

Det är ändå påtagligt att den som arbetar i Postens kläder blir en del av varumärket.

– Det känns som om man representerar något större än en själv, säger Victor Hammarbäck.

Det innebär till exempel att man inte får tappa fattningen när man blir utskälld av en ilsken kund, och att man inte går på after work eller uträttar privata ärenden i arbetskläder. Möjligen kan man gå in i en affär och köpa lunch, säger Robin Johansson.

– Det förväntas att man ska sköta sig när man har uniformen på, sammanfattar han.

En postanställd ska också se vårdad ut. Robin Johansson drar ut tröjan och visar: där är några små hål i nederkanten.

– Det här är väl ett gränsfall, säger han.

Andra regler på UD

I Stockholms city några kilometer söderut går Jan Janonius, Anders Nyström och Karin Grahn Wetter i en korridor med en mjuk röd matta och stora oljemålningar på väggarna. Målningarna är porträtt av Sveriges utrikesministrar genom tiderna, och platsen är Arvfurs­tens palats – utrikesdepartementet.

Här finns sidenklädda soffor, rokokobord, kristallkronor, blåvita kakelugnar och förgyllda speglar. Höga pärlgrå spegeldörrar leder in till arbetsrummen.

Husets traditionstyngda elegans och utstrålning av makt sätter också sin prägel på människorna i det. Karin Grahn Wetter har kjol, blus och svarta inneskor med låg klack, medan de båda männen bär mörk kostym, skjorta och slips.

Personalens klädsel styrs i många fall av protokollet, det oskrivna regelverk som gäller för umgänge mellan diplomater världen över. Uniformen är knappast mindre tydlig än brevbärarnas, om än utan UD-logotyp.

– Klädkoden är mest av hävd, även om det gjorts försök att skriva ned den, säger Anders Nyström, som är biträdande protokollchef. Det sitter i väggarna. Protokollet syftar till att vi inte ska skilja ut oss från dem vi möter, och därmed göra det lättare att överbrygga kulturella skillnader

– Men man ska inte vara överklädd, utan på samma nivå, förtydligar Jan Janonius. Man ska känna sig trygg med klädseln.

Han tillhör pressenheten. Där kan man tillåta sig att sticka av en del, och han går ofta i jeans. Men för tillfället arbetar han på sekretariatet för EU-möten i Sverige 2009, som förbereder Sveriges ordförandeskap. I bröstfickan har han en röd näsduk som matchar slipsen. En sådan detalj kan man använda för att ge en personlig touche åt kläderna.

Jan Eliasson, till exempel, har alltid en snygg näsduk. Det har blivit en del av hur vi uppfattar honom, säger Anders Nyström.

Detta är ändå vardagskläder. I högtidligare sammanhang anbefaller protokollet svart eller riktigt mörkt blå kostym, vit skjorta och diskret slips för män.

– Det har jag vid nationaldagsfirandet och vid statsbesök, förklarar Jan Janonius.

– Och vid middagar, tillfogar Anders Nyström.

På fredagar och sommartid kan klädkoden å andra sidan lättas något.

– Man kanske inte har på sig slipsen, utan har den hängande i skåpet, exemplifierar Jan Janonius.

Inte för mycket smink

Kvinnor på UD bär kavaj tillsammans med kjol eller byxor.

– Man ska inte ha för mycket smink, det har jag faktiskt tänkt på, säger Karin Grahn Wetter, journalist och fotograf på pressenheten. Och inte för korta kjolar. Kvinnor här har inte heller nagellack i skarpa färger. Jag brukade ha rött nagellack förut, säger hon och visar sina numera bleka naglar.

Hon började på UD i januari, och tycker att det är tryggt med en tydlig klädnorm att hålla sig till.

– Jag klär mig så att det ska funka överallt, eftersom jag aldrig vet vad jag ska ut på. Hellre lite för elegant än för slappt.

Hon har också tänkt en del på skorna.

– Kvinnorna här har alltid fina, putsade skor.

Det gäller även för männen. Anders Nyström berättar att han putsar sina skor ett par gånger i veckan och drar över dem med en trasa varje dag.

– Och så har jag alltid ett par skor som står oputsade, men med skokräm på, så att de snabbt kan putsas. De flesta här lägger ned mycket tid på skovård.

En annan aspekt att bevaka är håret. Mäns hår får inte bli för långt, då kan man få gliringar.

– Det bör nog inte blir längre än Jan har nu, säger Anders Nyström och betraktar eftersinnande sin kollega.

Näbbstövlarna är borta

Vi förflyttar oss åter norrut. I ett vitt funkishus mellan Roslagstull och Norrtull ligger Socialhögskolan i Stockholm. Här saknar de gulmålade korridorerna mattor, men det praktiska, blågrå linoleumgolvet dämpar ändå ljuden från skoklackar något.

Lärare och övrig personal har sina krypin bakom glasväggar med skjutdörrar. Överallt är det böcker, pärmar och papper. Familjefoton, skämtteckningar och tidningsurklipp är upphäftade på väggarna. Vårsolen lyser in genom de höga fönstren och avslöjar att det är dags för putsning.

På 60- och 70-talen var Socialhögskolan ett fäste för radikala strömningar och kritiskt ifrågasättande. Samt näbbstövlar. Näbbstövlarna finns inte kvar, säger professor Marta Szebehely, men visst finns en tydlig klädkod. Forskningsassistenten Palle Storm minns hur det var när han började sin utbildning på »sopis«.

– Jag visste hur det var, att här klär man inte upp sig – särskilt inte som kille. En lärare hade dräkt en gång. Det kommenterades av studenterna, man tyckte att det var fint.

Han upplever att normen har luckrats upp på senare tid, nu finns »allt från Gucci till bättre begagnad manchester«. Men att komma till jobbet i kostym eller dräkt är fortfarande så uppseendeväckande att kolle­gor blir nyfikna och vill ha en förklaring.

– Om en man har kostym skulle jag utgå från att han ska gå på fest, ha ett samtal med rektor eller gå på något utanför skolan, säger Marta Szebehely. Men man blir lite glad när någon är finklädd!

De flesta lärare klär upp sig något vid undervisning.

– Då har jag kavaj och en enfärgad tröja under, det är »mittemellan«, säger Palle Storm.

Lektor Stig Elofsson, som helst går i jeans med en ficka på benet, säger dock att han mestadels inte tänker på att byta om.

– Oftast drar jag bara på mig det som finns.

Inte heller chefskap eller deltagande i internationella konferenser medför några omfattande klädåtgärder. Forskare klär inte upp sig någonstans, även om till exempel italienare är några snäpp mer finklädda än andra, noterar Marta Szebehely.

Du har inte frågat om vår undre gräns! påpekar hon. Man måste ju vara hel och ren.

– Och shorts kan man bara ha om studenterna inte är i huset, säger Stig Elofsson.

– Inte kortare byxor än så här, säger Marta Szebehely och måttar vid halva vaden. Och inga t-shirtar med politiska budskap.

Studenters funderingar om kläder kommer ofta upp när de ska ut på praktik, berättar adjunkten och praktikläraren Natasja Andersson. Från de första terminernas trasiga jeans och korta tröjor har normen under femte terminen blivit betydligt vuxnare och prydligare. En del är då oroliga över att de ska vara för finklädda i relation till de klienter de ska möta i socialtjänsten.

– Som socialarbetare har man ju redan en maktposition i den relationen.    

ST Press reporter Ann Dahlin går gärna i second hand-kläder, helst från 40-talet. Fotograf Sören Fröberg gillar jeans, boots och skinn- eller mockakavajer.

Ta upp händerna ur fickorna, kära UD-män!
FackligtNyhetEU-kommissionen har stoppat ett avtal för statligt anställda från att bli lag på europeisk nivå. Nu överväger facken en stämning i EU-domstolen. ”Om vi inte protesterar när vi blir behandlade så här kan vi aldrig vara säkra på att få något inflytande över huvud taget”, säger STs ordförande Britta Lejon.
ArbetsmiljöNyhetFyra tungt kriminellt belastade personer dödshotade en arbetsförmedlare i hans hem tidigare i april. De hade anlitats av en arbetssökande som nekats ersättning av Arbetsförmedlingen.
UpphandlingNyhetKonkurrensverket stämmer Örebro universitet inför domstol och kräver 150 000 kronor i böter för felaktig upphandling. Enligt myndigheten har universitet gjort en otillåten direktupphandling.
ColombiaFördjupningDen 50 år långa inbördes konflikten i Colombia kastar fortfarande långa skuggor över landet, trots fredsavtalet med gerillarörelsen Farc. Kvinnonätverket IMP, som ST samarbetade med i tio år, har fått en viktig roll i att stötta kvinnor som drabbats av våldet.
FackligtNyhetTCO vill att högskolan ska få mer betalt för att utbilda redan yrkesverksamma. Kompetensutveckling och vidareutbildning behöver få betydligt mer fokus inför valet, skriver ordförande Eva Nordmark i en debattartikel.
RättsväsendetNyhetRegeringens utredare Stefan Strömberg föreslår att unga brottslingar snabbare ska ställas inför rätta genom nya regler för polisens arbete och ökad samverkan mellan polisen och socialtjänsten.
DelpensionNyhetAvtalet om statlig delpension ska hjälpa fler att stanna kvar längre i arbetslivet. Men myndigheterna tillämpar det väldigt olika. Karin Fast Aronsson på Länsstyrelsen i Värmlands län sökte delpension och fick nej. Då sade hon upp sig.
PolisenNyhetPolisen ska växa med över 10 000 medarbetare. Det innebär att myndigheten kommer att behöva rekrytera många civil­anställda. Nyblivne rikspolischefen Anders Thornberg säger till Publikt att han tänker jobba mycket med att inkludera både civilanställda och poliser.
IntegritetNyhetDen 25 maj börjar EUs dataskyddsförordning, GDPR, att gälla. Den som får sina person­uppgifter registrerade får tyd­ligare rättigheter – och det gäller bland annat anställda gentemot arbetsgivare. En förändring är att den registrerade får rätt till insyn.
DigitaliseringNyhetDigitaliseringen tvingar fram en delvis ny statlig arbetsgivarpolitik, konstaterar Arbetsgivarverket i en ny rapport. Arbetsgivarpolitiken behöver förändras för att utveckla kompetensförsörjningen och effektivisera verksamheten.
HögskolanNyhetMälardalens högskola tvingas betala tillbaka två tredjedelar av studieavgiften till en amerikansk student, därför att utbildningen hon gick inte höll måttet. Det har Högsta domstolen, HD, beslutat.
StatsförvaltningNyhetNästa års genomsnittliga uppräkning av de statliga myndigheternas anslag blir ungefär en procent, enligt Arbetsgivarverket. Det påverkar bland annat utrymmet för löner. Både ST och Arbetsgivarverket är kritiska.
TryckfrihetNyhetUniversitets- och högskolerådet, UHR, kritiseras av Justitiekanslern, JK, för brott mot efterforskningsförbudet i tryckfrihetsförordningen. Myndigheten har dessutom tangerat gränsen för censur, enligt JK.
BudgetNyhetNär Arbetsgivarverket kommenterar regeringens vårändringsbudget saknar myndigheten ytterligare satsningar på högre utbildning, men välkomnar fokus på integration på arbetsmarknaden.
FörsäkringskassanNyhetPå ett av Försäkringskassans kontor har många avslag av sjukpenning lett till högre lön, enligt ett vittnesmål i SVT i söndags. Men trots att detta strider mot arbetsplatsens lönekriterier, kan lönesättningen inte göras om, förklarar STs avdelningsordförande Siv Norlin.
FrankrikeNyhetAnställda inom det franska rättsväsendet är oroliga för domstolarnas framtid, och ger sig nu in i de växande protesterna mot president Emmanuel Macrons politik. ”Vårt intryck är att regeringen struntar i vad vi tycker”, säger Hervé Bonglet i domstolssekreterarnas största fackförbund, UNSA Service Judiciaires.
VårbudgetenNyhet»Ett jättebekymmer att omlokaliseringsmyndigheter inte får något tillskott«, säger STs ordförande Britta Lejon.
PostnordNyhetPostnord måste skicka tillbaka 400 000 postförsändelser till Kina och andra länder utanför EU. Det handlar om varor som inte hämtats ut av mottagarna, sedan bolaget införde en ny avgift från första mars.
POLISENNyhetEfter en granskning i Svenska Dagbladet har åklagare inlett en förundersökning om en polischefs inlägg på Facebook. Mannen utsågs till chef trots varningar från medarbetare om att han spred rasism i fikarummet och på sociala medier.
SjukpenningNyhetRegeringen har utsett juristen Claes Jansson till särskild utredare för att se över sjukförsäkringen. Samtidigt har en nationell samordnare för sjukförsäkringen, Mandus Frykman, utsetts.
LantmäterietNyhetLantmäteriet ska fungera som motor i arbetet med en smartare samhällsbyggnadsprocess. Regeringen uppdrar till myndigheten att öka möjligheten att arbeta med digitala geodata.
STATSTJÄNSTEMÄNNyhetStatstjänstemän kan komma att ställas inför domstol i fler fall i framtiden. Riksdagens konstitutionsutskott begär förslag från regeringen om ett utvidgat straffansvar för tjänstefel.
HögskolanNyhetUniversitetskanslersämbetet, UKÄ, vill få i uppdrag att samordna alla myndigheters uppföljningar och utvärderingar av den högre utbildningen i Sverige. Förslaget framförs i en rapport till regeringen.
JämställdhetNyhetVid dagens sammanträde tar regeringen beslut om att satsa en miljard kronor på att stärka kvinnors och flickors jämställdhet runt om i världen. Förslaget är en del av vårbudgeten.
RIKSDAGENNyhetRiksdagens konstitutionsutskott föreslår att en introduktionsutbildning införs för statsanställda. I betänkandet hänvisas till en rapport från ST, och förbundets ordförande Britta Lejon betecknar förslaget som ”mycket glädjande”.
OMLOKALISERINGNyhetPersonalen flyr snabbt från myndigheter som ska omlokaliseras, och bemanningsfrågorna blir ofta akuta långt innan flyttlasset går. Det konstaterar ST i en rapport byggd på en undersökning bland förtroendevalda.
HögskolanNyhetTCO är positiv till valideringsdelegationens förslag om stärkt validering inom högskolan. Bättre möjlighet till validering är en viktig pusselbit i ett system för livslångt lärare för tjänstemän, anser TCO.
HögskolanNyhetDen statliga Valideringsdelegationen föreslår att gemensamma riktlinjer och nya rutiner tas fram för att förstärka möjligheterna att genom högskolan validera tidigare förvärvade kunskaper.
ArbetsmiljöNyhetArbetsmiljöverket inleder en riksomfattande inspektion av förekomsten av våld och hot på HVB- och LSS-boenden. Fyra av tio anmälningar inom verksamheterna handlar om hot och våld.
DANMARKNyhetDanmarks arbetsmarknadsminister vänder sig till alla medborgare i en efterlysning av förslag till bättre arbetsmiljöregler. Ett formulär har lagts in på departementets hemsida.
KRIMINALVÅRDENNyhetKriminalvården får kritik av Justitiekanslern för att en hög chef uttryckt sin ”starka besvikelse” över en facklig företrädares uttalanden i Göteborgs-Posten och Ekot. Den viktiga öppna debatten riskerar att strypas, skriver JK i beslutet.
ÖppenhetNyhetJustitieombudsmannen, JO, vidtar ingen åtgärd med anledning av Journalistförbundets anmälan mot utrikesdepartementet, UD. Fackförbundet gjorde anmälan när en överprövning av UDs beslut om att inte lämna ut utrikesminister Margot Wallströms e-postlogg tog mer än tre månader, rapporterar Journalisten.
FörsäkringskassanNyhetFörsäkringskassans dialog med Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och sjukskrivande läkare måste förbättras, skriver myndigheten i en rapport till regeringen.
OMLOKALISERINGNyhetFacken vid de statliga myndigheterna har begärt förhandlingar med Arbetsgivarverket om villkoren för de anställda vid omlokaliseringar. Nationell arbetsskyldighet är unikt för staten, vilket gör att myndigheterna riskerar att framstå som mindre attraktiva arbetsgivare, menar STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar.
StatsförvaltningNyhetDen statliga internrevisionen fungerar i huvudsak bra, rapporterar Ekonomistyrningsverket, ESV, i sin årliga redovisning. Men var tredje myndighet har inte analyserat behovet av resurser till internrevisionen, påpekar ESV.
#metooNyhetRegeringen satsar över 100 miljoner kronor i vårbudgeten på förebyggande och kompetensutveckling i spåren av #metoo-kampanjen. 25 miljoner kronor satsas på arbetslivet och 50 miljoner på skolan.