Annons:
Personalansvarsnämnder
Nyhet
AVAnn DahlinUlrika FjällborgTyck till!

Så straffas anställda som gjort fel i tjänsten

Myndigheternas interna »domstolar«, personalansvarsnämnderna, straffar varje år hundratals statligt anställda. Polisen står för drygt hälften av det totala antalet fall hos de tio största myndigheterna, visar Publikts granskning.


Personalansvarsnämndernas uppgift är att efter en anmälan från arbets­givaren ta ställning till vad en statstjänsteman får och inte får göra. De är organ för arbetsgivarna, men facken har företrädare som kan reservera sig om de inte håller med om besluten. Anställda som anses ha begått förseelser kan få disciplinstraffen varning eller löne­avdrag, medan allvarligare fel kan leda till åtalsanmälan och avstängning, uppsägning eller avsked.

Publikt har gått igenom samtliga ärenden i nämnderna på de tio största myndigheterna, undantaget Försvarsmakten, under perioden 1 januari 2015 till 30 september 2016. Sammanlagt rör det sig om 332 beslut.

Den vanligaste anklagelsen rör slarv och misskötsel av olika slag. Det kan handla om kriminalvårdare som missat att släppa frihetsberövade i tid, arbetsförmedlare som inte sköter handläggningen och poliser som slarvat med vapen eller glömt inloggningskortet i datorn.

Därutöver förekommer åtskilliga fall där anställda misstänks ha överträtt sina befogenheter, såsom 14 ärenden om dataintrång och lika många om otillåtna dataslagningar på egna eller anhörigas ärenden. I 25 fall anmäls anställda för att ha gått in och handlagt egna och anhörigas ärenden utan behörighet. Påstådda sex­trakasserier bedöms i 12 fall, och 13 ärenden rör fiffel med ersättningar eller arbetstid.

Den som anmäls till personalansvarsnämnden får räkna med att fällas. Tre av fyra ärenden leder till någon form av påföljd. Mest frekvent är en varning, men i nästan vart femte anmält ärende utdelas löneavdrag. 25 personer har gjort så allvarliga fel att de blivit av med jobbet och 29 personer har anmälts till åtal.

Polisen har en ordning som innebär att man inte gör åtalsanmälningar. I stället lämnas allvarligare brottsmisstankar till en avdelning för särskilda utredningar, där arbetet leds av en åklagare. Om fallet går till domstol skickar nämnden ett yttrande dit, där man talar om hur nämnden kommer att besluta beroende på domstolens utslag.

– Ribban för när ärenden överlämnas är extremt låg, säger Polisens chefs­jurist Lotta Gustavson. Det räcker att det finns ett påstående eller en låg grad av misstanke om något slags brott. Säg att en medborgare skickar ett brev till rikspolischefen och påstår sig ha blivit otrevligt bemött eller drabbats av övervåld, då ska ärendet till avdelningen för särskilda utredningar.

Polisen är med sina drygt 28 000 anställda Sveriges största myndighet, och toppar inte oväntat statistiken när det gäller antalet beslut i personalansvarsnämnderna. Närmare hälften av de tio myndigheternas ärenden fanns hos Polisen.

Men även i relation till antalet anställda ligger Polisen högt. En delförklaring kan vara att polisförordningen ställer särskilda krav på både uniformerad och civil personal att »uppträda på ett sätt som inger förtroende« i kontakter med allmänheten. Det finns också rättspraxis från Arbetsdomstolen som innebär att poliser normalt sett blir av med jobbet om de döms för misshandel »som inte är ringa«.

Men Lotta Gustavson tror också att en del av skillnaden gentemot flera and­ra stora myndigheter kan bero på att vissa av dem använder »disciplinverktygen« på ett annat sätt.

– Min erfarenhet är att disciplin­påföljder används i olika stor utsträckning på olika myndigheter.

Kan skillnaderna mellan myndigheter innebära att systemet blir rätts­osäkert?

– Jag har inte riktigt bestämt mig där. Men det är bra om anställda i statlig förvaltning behandlas lika oavsett var man arbetar.

Bengt Lundell, lektor vid Lunds universitet och expert på offentlig rätt, delar bilden att myndigheterna beivrar fel i olika utsträckning. Men det finns ingen som granskar detta, konstaterar han. Bengt Lundells egen arbetsplats, som också ingår i Publikts granskning, hade endast tre fall i personalansvarsnämnden under den undersökta perioden.

– På universiteten är anställningsförhållandena ganska fria. Då kan det vara svårt att avgöra när någon går över gränsen, till exem­pel när det gäller att sköta arbetstiderna.

Publikts undersökning visar också att fall med olovliga dataslagningar är vanligast på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, medan de flesta ärenden gällande misstänkt korruption finns hos Trafikverket.

När Försäkringskassan för några år sedan skärpte kontrollen av om handläggare gjort slagningar på anhöriga eller hanterat deras ärenden rusade antalet fall i personalansvarsnämnden i höjden. Nu har antalet anmälningar minskat betydligt, noterar STs avdelningsordförande Siv Norlin.

– Det vanligaste ärendet förr gällde handläggare som gick in och hämtade information om anhöriga, oftast barnen. Men vi har pratat mycket om det på myndigheten, och det förekommer inte i samma utsträckning i dag. Det tror jag är huvudförklaringen till att ärendena blivit färre.

Arbetsförmedlingen ligger fort­farande högt, sedan myndigheten 2014 började med liknande granskningar av var i systemen handläggarna varit. Men det börjar plana ut, säger chefsjuristen Anna Middelman.

STs avdelningsordförande vid Arbets­förmedlingen, Fredrik Andersson, tycker att ärendemängden »ligger i överkant«, men noterar att olovliga slagningar normalt sett bara renderar en varning.

Värre är det, anser han, med ett antal fall där anställda med psykisk sjukdom eller missbruk blivit av med jobbet. Där har attityden hårdnat, menar Fredrik Andersson.

Han säger att arbetsgivaren bedömt att man har nått vägs ände i rehabiliteringsförsök.

– Jag tycker att det är en orimlig hållning. Man måste ta hand om medarbetarna. Vi har gått emot de besluten, men det har inte hjälpt.

Arbetsgivarorgan där personalen är representerad
  • Myndigheternas personal­ansvarsnämnder är arbets­givar­organ, men personal­företrädare ingår.
  • Den som anmälts har rätt till insyn i processen, kan anlita juridiskt ombud och skriva ett eget yttrande.
  • Vid tjänstefel eller andra allvarligare brott ska myndig­heten göra en åtals­anmälan.
  • Anklagelser mot statligt anställda i högre befattningar, som myndighetschefer, domare, åklagare och professorer, prövas av Statens ansvarsnämnd.
  • De vanligaste påföljderna är varning, löneavdrag, anmälan till åtal och uppsägning eller avsked.
Bli den första att tycka till!
EkobrottsmyndighetenNyhetEfter ett larm om mycket dålig arbetsmiljö för den administrativa personalen på Ekobrottsmyndigheten ska nu kraftfulla åtgärder sättas in. ”Det ser jättefint ut på papper. Nu återstår själva verkstaden”, säger Ylva Nilsson, vice huvudskyddsombud.
LönerNyhetDe låga lönerna för akademiker i välfärden beror på ett snävt skatteutrymme och en sammanpressad lönestruktur, anser Saco. Organisationen kräver en statlig utredning om vad välfärden ska omfatta och hur den ska bekostas.
HögskolanNyhetAntalet sökande till landets lärarutbildningar minskar kraftigt. Men också det totala antalet sökande till universitet och högskolor minskar, uppger Universitets- och högskolerådet, UHR.
ColombiaFördjupningDen 50 år långa inbördes konflikten i Colombia kastar fortfarande långa skuggor över landet, trots fredsavtalet med gerillarörelsen Farc. Kvinnonätverket IMP, som ST samarbetade med i tio år, har fått en viktig roll i att stötta kvinnor som drabbats av våldet.
polisenNyhetArbetsdomstolen kan inte tvinga Polisen att anställa en person som fått rätt till en tjänst efter att ha överklagat till Statens överklagandenämnd. Det slår en ny dom fast. ”Systemet behöver ses över. Det är högst otillfredsställande hur det fungerar i dag”, säger STs jurist Veera Littmarck.
StatsförvaltningNyhetRegeringen förlänger myndigheternas uppdrag att ta emot nyanlända och personer med funktionsnedsättning för praktik under åren 2019 och 2020.
SJUKFÖRSÄKRINGNyhetDe som får avslag på ansökan om sjukersättning drabbas hårt av sämre ekonomi och hälsa. Reglerna bör bli mindre strama, anser Riksrevisionen efter att ha granskat hur personer reagerat efter att inte ha fått sina ansökningar om sjukersättning eller aktivitetsersättning beviljade.
ARBETSMILJÖNyhetEuropeiska forskare har gått samman för att sätta gränsvärden för stillasittande arbete. En liten apparat, lutningsmätare, används för att kunna göra objektiva mätningar.
EUNyhetEU-kommissionen föreslår att skyddet stärks för visselblåsare som berättar om missförhållanden. Att skydda visselblåsare från repressalier kan spara miljarder, enligt kommissionen.
StatsförvaltningNyhetAllt fler av statens myndigheter får högsta betyg för sin hantering av ekonomiadministration. Samtidigt ökar också antalet som får bottenbetyget C i Ekonomistyrningsverkets utvärdering.
POLISENNyhetModeraterna vill att polisutbildade ska få skriva av hela studielånet efter fem år i yrket. Partiet föreslår också en riktad lönesatsning på poliser motsvarande omkring 3 000 kronor i månaden.
ÖppenhetNyhetJustitieombudsmannen, JO, kan inte granska regeringen. Det var anledningen till att JO lade ned anmälan om utrikesdepartementets hantering av e-post. Det skriver Journalistförbundet i ett pressmeddelande.
MIGRATIONSVERKETNyhetMigrationsverket kommer under året att stänga ytterligare sju mottagningskontor för asylsökande. Det är ännu inte klart hur omfattande uppsägningarna blir.
IT-säkerhetNyhetMyndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, tror att myndigheter underrapporterar it-incidenter och underlåter att anmäla dem till MSB. Under förra året rapporterades 281 incidenter.
FackligtNyhetEU-kommissionen har stoppat ett avtal för statligt anställda från att bli lag på europeisk nivå. Nu överväger facken en stämning i EU-domstolen. ”Om vi inte protesterar när vi blir behandlade så här kan vi aldrig vara säkra på att få något inflytande över huvud taget”, säger STs ordförande Britta Lejon.
ArbetsförmedlingenNyhetFyra tungt kriminellt belastade personer dödshotade en arbetsförmedlare i hans hem tidigare i april. De hade anlitats av en arbetssökande som nekats ersättning av Arbetsförmedlingen.
UpphandlingNyhetKonkurrensverket stämmer Örebro universitet inför domstol och kräver 150 000 kronor i böter för felaktig upphandling. Enligt myndigheten har universitet gjort en otillåten direktupphandling.
FackligtNyhetTCO vill att högskolan ska få mer betalt för att utbilda redan yrkesverksamma. Kompetensutveckling och vidareutbildning behöver få betydligt mer fokus inför valet, skriver ordförande Eva Nordmark i en debattartikel.
RättsväsendetNyhetRegeringens utredare Stefan Strömberg föreslår att unga brottslingar snabbare ska ställas inför rätta genom nya regler för polisens arbete och ökad samverkan mellan polisen och socialtjänsten.
PolisenNyhet”Alla är lika viktiga”, säger nyblivne rikspolischefen Anders Thornberg till Publikt i en intervju.
IntegritetNyhetDen 25 maj börjar EUs dataskyddsförordning, GDPR, att gälla. Den som får sina person­uppgifter registrerade får tyd­ligare rättigheter – och det gäller bland annat anställda gentemot arbetsgivare. En förändring är att den registrerade får rätt till insyn.
DigitaliseringNyhetDigitaliseringen tvingar fram en delvis ny statlig arbetsgivarpolitik, konstaterar Arbetsgivarverket i en ny rapport. Arbetsgivarpolitiken behöver förändras för att utveckla kompetensförsörjningen och effektivisera verksamheten.
HögskolanNyhetMälardalens högskola tvingas betala tillbaka två tredjedelar av studieavgiften till en amerikansk student, därför att utbildningen hon gick inte höll måttet. Det har Högsta domstolen, HD, beslutat.
StatsförvaltningNyhetNästa års genomsnittliga uppräkning av de statliga myndigheternas anslag blir ungefär en procent, enligt Arbetsgivarverket. Det påverkar bland annat utrymmet för löner. Både ST och Arbetsgivarverket är kritiska.
TryckfrihetNyhetUniversitets- och högskolerådet, UHR, kritiseras av Justitiekanslern, JK, för brott mot efterforskningsförbudet i tryckfrihetsförordningen. Myndigheten har dessutom tangerat gränsen för censur, enligt JK.
BudgetNyhetNär Arbetsgivarverket kommenterar regeringens vårändringsbudget saknar myndigheten ytterligare satsningar på högre utbildning, men välkomnar fokus på integration på arbetsmarknaden.
FörsäkringskassanNyhetPå ett av Försäkringskassans kontor har många avslag av sjukpenning lett till högre lön, enligt ett vittnesmål i SVT i söndags. Men trots att detta strider mot arbetsplatsens lönekriterier, kan lönesättningen inte göras om, förklarar STs avdelningsordförande Siv Norlin.
FrankrikeNyhetAnställda inom det franska rättsväsendet är oroliga för domstolarnas framtid, och ger sig nu in i de växande protesterna mot president Emmanuel Macrons politik. ”Vårt intryck är att regeringen struntar i vad vi tycker”, säger Hervé Bonglet i domstolssekreterarnas största fackförbund, UNSA Service Judiciaires.
VårbudgetenNyhet»Ett jättebekymmer att omlokaliseringsmyndigheter inte får något tillskott«, säger Britta Lejon.
PostnordNyhetPostnord måste skicka tillbaka 400 000 postförsändelser till Kina och andra länder utanför EU. Det handlar om varor som inte hämtats ut av mottagarna, sedan bolaget införde en ny avgift från första mars.
POLISENNyhetEfter en granskning i Svenska Dagbladet har åklagare inlett en förundersökning om en polischefs inlägg på Facebook. Mannen utsågs till chef trots varningar från medarbetare om att han spred rasism i fikarummet och på sociala medier.
SjukpenningNyhetRegeringen har utsett juristen Claes Jansson till särskild utredare för att se över sjukförsäkringen. Samtidigt har en nationell samordnare för sjukförsäkringen, Mandus Frykman, utsetts.
LantmäterietNyhetLantmäteriet ska fungera som motor i arbetet med en smartare samhällsbyggnadsprocess. Regeringen uppdrar till myndigheten att öka möjligheten att arbeta med digitala geodata.
STATSTJÄNSTEMÄNNyhetStatstjänstemän kan komma att ställas inför domstol i fler fall i framtiden. Riksdagens konstitutionsutskott begär förslag från regeringen om ett utvidgat straffansvar för tjänstefel.