Annons:
FINLAND
Fördjupning
AVAnn-Charlotte Viklund0 kommentarerTyck till!

Samförstånd och sisu <BR>lyfte Finland

Enbart Nokias framgångar kan inte förklara Finlands snabba återhämtning från den värsta depressionen under efterkrigstiden. Vilket pris har folket fått betala? Vad har regeringen och fackföreningsrörelsen bidragit med?
Risto Laakkonen var metallarbetare och klubbordförande på Sisus lastbilsfabrik i Karis, när han rekryterades till ombudsman på FFC, finska LO, bland annat för att knyta kontakter med Norden. Efter några år blev han den första »arbetardiplomaten« vid Finla

I Helsingfors blåser det jämt, men nu är det nästan storm. Paraplyet gör ingen nytta, där jag stretar i regn och motvind längs Skatuddskajen, förbi de gamla strandmagasinen som blivit trendiga caféer och restauranger.

Strax ska jag träffa Risto Laakkonen, en av Finlands ledande experter i arbetskrafts-, invandrar- och integrationsfrågor.

Under stillsam barockmusik – och tuggande på min tredje rågbrödsbit med korv och marinerad skogssvamp – frågar jag hur det kommer sig att de finska facken i årtionden accepterat statlig inblandning i avtalsrörelserna. Jag undrar också varför finländare är så rädda för flyktingar och invandrare.

Risto Laakkonen ler lite försonligt, stiger upp för att stänga av musiken och ger mig sedan en historielektion som han tycker fler borde få:

– Annars ställer folk bara dumma frågor om Finland.

Lång väntan på erkännande

FFC, det finska LO, grundades 1907, men det dröjde till 1944 innan man fick förhandlingsrätt. Löftet om detta gavs redan fyra år tidigare och är allmänt känt som »vinterkrigets förlovning«.

– Ett sätt att försäkra sig om att arbetarna ställde upp och försvarade landet, konstaterar Risto Laakkonen.

Han förklarar arbetsgivarsidans misstänksamhet mot FFC som efterdyningar från inbördeskriget 1918 – de vitas kamp mot de röda – som de röda förlorade.

Finlands första konstitution skrevs av krigets vinnare. Enligt den skulle beslut i riksdagen, även om statsbudgeten, fattas med två tredjedels majoritet. För att till exempel stifta en arbetsmiljölag, som gav skyddsombudet rätt att stoppa ett farligt arbete, hade det krävts fem sjättedels majoritet, eftersom reformen skulle begränsa äganderätten.

Konstitutionen antogs 1919 och gällde till 2001. Under sin tid som president såg Mauno Koivisto till att parlamentarismen genomfördes fullt ut; idag räcker det med enkel majoritet som i de flesta västliga demokratier.

Den gamla konstitutionen tvingade fram breda koalitionsregeringar, eftersom inget parti hade egen majoritet. För att få igenom reformer i arbetslivet och inom socialpolitiken fick fackliga organisationer och andra progressiva krafter komma på alternativa lösningar. Bäst kända var och är de inkomstpolitiska helhetslösningarna, i folkmun kallade »tupo«.

Samförstånd har varit lönsamt

I »tupo« har arbetsmarknadens parter, mot löfte om skattelättnader och/eller olika reformer som inte kunnat genomföras lagstiftningsvägen, blivit överens om löneavtal som inte spätt på inflationen. De har också garanterat arbetsfred.

Fyra veckors lagstadgad semester (som senare blivit fem), avdragsgill fackavgift, vuxenstudiestöd, avtalspension, semesterlön – och nu senast omställningsskydd – är några av reformerna som sedan 1968 förverkligats eller förberetts i samband med »tupo«.

När det första »tupo«-avtalet slöts hette statsministern Mauno Koivisto, men det var den skicklige riksförlikningsmannen Keijo Liinamaa som »sydde ihop« det hela. Tio organisationer undertecknade avtalet den gången.

På 1970-talet hände det att både presidenten (Urho Kekkonen) och olika statsministrar (tio olika regeringar!) blandade sig i förhandlingarna. Mellan 1968 och 1990 slöts 16 centrala löneavtal på arbetsmarknaden; tolv av dessa var »tupo«.

Under 1990-talet och därefter har dessa i stor utsträckning gått ut på att lindra effekterna av depressionen, stimulera sysselsättningen och skapa stabilitet på arbetsmarknaden.

Fortsatt hög arbetslöshet

Arbetslösheten, som 1994 var uppe i nästan tjugo procent är nu nere i sju, om man, som i Sverige, inte räknar dem som är i olika åtgärder. I Finland är de runt en halv procent.

Ungefär hälften av arbetslösheten kan förklaras med Sovjetunionens kollaps. Plötsligt föll öststaternas andel av Finlands utrikeshandel från 22 till 3 procent. Detta var bekymmersamma tider, minns Risto Laakkonen.

– Men i stället för att stimulera arbetsmarknaden genom att direktinvestera i infrastrukturen och i andra projekt, lät den borgerliga regeringen arbetslösheten stiga. Pengarna gick till att betala passivt arbetsmarknadsunderstöd.

Idag finns det 300 000 fler jobb än 1994.

På väg att bli invandringsland

Finland är ett land format av återkommande migration: Nästan en halv miljon interna flyktingar från Karelen integrerades efter det senaste kriget. Enbart under 1969–70 flyttade cirka 100000 finländare till Sverige.

Frånsett små grupper av chilenska flyktingar och vietnamesiska båtflyktingar som kom på 70-talet, var Finland fram till slutet av 1980-talet ett utvandringsland.

Efter Sovjetunionens fall har Finland tagit emot 5 000 somalier, varav de flesta studerade där. De klev på tåget och kom till Helsingfors. Första året, 1991, kom ungefär 1 000 asylsökande, som senare fick flyktingstatus.

– Det är svårt att vara både utvandrings- och invandringsland samtidigt. Jämför man Sverige och Finland genom att endast titta på dagens volymer, så är det som att ställa en ensam dragspelsamatör mot en hel symfoniorkester. Jämförelsen måste därför göras i ett historiskt perspektiv, säger Risto Laakkonen.

Arbetar för etnisk mångfald

Danmark och Norge blev invandringsländer på 1970-talet och har idag mellan fem och sex procent utländska medborgare. Finland med sina 2,2 procent ligger ungefär 20 år efter.

– I mänsklighetens historia är det inget att bli upprörd över. Det tunga och långa kriget ledde till att invandringen helt enkelt fick vänta.

Efter sina 13 år som »arbetardiplomat« – först som arbetskraftsattaché och ambassadråd vid Finlands ambassad i Sverige, sedan som avdelningschef vid Nordiska ministerrådet i Oslo – kom Risto Laakkonen hem och grundade ETNO, en organisation som vill främja etnisk mångfald. Han var också ordförande i Europarådets invandrarkommitté i fyra år.

Som konsultativ tjänsteman vid arbetsministeriet har han samtidigt arbetat med migrationsfrågor och med att öppna Finland för jobbsökande utländska medborgare, bland annat genom olika projekt tillsammans med arbetsgivare och fackförbund.

Fakta Finland

o Statsskick: Republik

o Yta: 338 145 km2 (Sverige: 449 964)

o Huvudstad: Helsingfors (562 000 invånare)

o Invånarantal: 5,2 miljoner (Sverige: 9)

o Invånare/km2: 15 (Sverige: 20)

o BNP/invånare: 28 643 euro (2004) (Sverige år 2003: 27 764)

o Medellivslängd: män 75 år, kvinnor 81,8 (Sverige: män 78,3, kvinnor 82,7)

o Språk: Finska 94 %, svenska 6 %

o Högsta berg: Haltiatunturi 1 328 m (Sverige: Kebnekaise
2 111 m)

o Största sjö: Saimen (4 400 km2 inkl intilliggande vattendrag) (Sverige: Vänern 5 585 km2)

Bli den första att tycka till!
EUNyhetSju månader före valet till EU-parlamentet visar en stor opinionsmätning växande sympatier för EU bland medborgarna. Också i Storbritannien ökar stödet för EU och en klar majoritet är mot Brexit.
Statens institutionsstyrelseNyhet»Högsta prioritet är att få tillräckligt med bemanning på LVM-sidan, det har vi begärt under en lång tid utan att få gehör«, säger Thord Jansson, ordförande för ST inom Statens institutionsstyrelse, med anledning av Uppdrag gransknings program om drogtillgången inne på hemmen för vård av missbrukare.
FörsäkringskassanNyhetRättssäkerheten hotas när regeringen ständigt ändrar fokus i styrningen av Försäkringskassan, visar en ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen. ”Redan när regeringen satte upp målet om att sänka sjukpenningtalet till 9,0 varnade vi för en rättsosäkerhet”, säger Siv Norlin, ordförande för ST inom Försäkringskassan.
ArbetsmiljöverketFördjupningArbetsmiljöverket har efter en period av nedskärningar fått mer resurser att inspektera och ställa krav på svenska arbetsmiljöer. Inspektörerna ska både reda ut dramatiska händelser och uppmuntra ett systematiskt arbetsmiljö­arbete. Publikt följde ST-medlemmarna Monica Engström och Johan Allarveus på inspektioner i Skövde och Eksjö.
ArbetsförmedlingenNyhetInspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, riktar skarp kritik mot Arbetsförmedlingen för att myndigheten i bara 13 av 250 granskade handlingsplaner för arbetssökande lever upp till lagens krav.
ÖppenhetNyhetUnder en intervju frågade en bibliotekschef upprepade gånger efter journalistens källor. Efter anmälan väckte JK åtal mot tjänstepersonen, som nu dömts till 50 dagsböter för brott mot efterforskningsförbudet.
ArbetsmiljöNyhetFyra procent av STs medlemmar svarar ja på frågan om det förekommer sexuella trakasserier på arbetsplatsen, visar förbundets arbetsmiljöundersökning. Två procent uppger att de själva blivit utsatta.
MångfaldNyhetAndelen statsanställda med utländsk bakgrund ökar något, till knappt 19 procent förra året. 2016 utgjorde gruppen 18,3 procent av de statsanställda.
HögskolanNyhetDet finns väldigt lite kunskap om hur utbrett problemet med sexuella trakasserier är vid svenska högskolor och universitet, visar en forskningsöversikt från Vetenskapsrådet.
SysselsättningNyhetFör tolfte månaden i rad går arbetslösheten nedåt, redovisar Arbetsförmedlingen. I september fanns 343 000 personer inskrivna som arbetslösa. Det är 17 000 färre än ett år tidigare.
A-kassanNyhetRegeringen höjer Arbetsförmedlingens anslagskredit för att täcka ökade kostnader för a-kassan. Arbetsförmedlingen får 2,2 miljarder kronor ytterligare för arbetslöshetsersättningen under 2018.
StatsförvaltningNyhetFem myndigheter har utsetts till pilotmyndigheter i Tillitsdelegationens arbete med tillitsbaserad styrning. De fem ska ingå i det som delegationen kallar Tillitsverkstaden.
POLISENNyhetBristande förankring och kommunikation som inte fungerat – det är några orsaker till att den nya polisorganisationen inte har uppnått sina mål. Det var flera av talarna på ett seminarium om den nya polisorganisationen överens om.
HögskolanNyhetVar tredje högskoleanställd som jobbar med forskning och undervisning har en tidsbegränsad anställning. Det framgår av en ny rapport som tagits fram av Universitetskanslersämbetet, UKÄ.
MigrationsverketNyhetMigrationsverket har förkortat väntetiderna för utländska studenter som söker uppehållstillstånd för studier. Den genomsnittliga väntetiden för den som söker uppehållstillstånd i ett studerandeärende är 50 dagar.
OmställningsmedelNyhetMyndigheterna avsätter årligen medel som ska gå till att öka medarbetarnas möjligheter vid omställning. Men Publikts granskning av 20 myndigheter visar att pengar samlas på hög. Mer än en halv miljard kronor ligger oanvända.
DemokratiNyhetSverige har EUs mest hållbara demokrati, medan Polen och Ungern rasar på rankningen, enligt den tyska stiftelsen Bertelsmann. Det demokratiska läget har försämrats i mer än hälften av EUs länder.
ArbetsförmedlingenNyhetDe nyanställda säger upp sig. De luttrade rycker på axlarna åt nedläggningshotet, men menar att hela situationen suger musten ur personalen. Anne Linderoth, Katarina Hokkanen Gustafsson och Ann-Christin Carlvret tror att en nedläggning av Arbetsförmedlingen skulle ta tid. »Men det är klart man undrar hur politikerna har tänkt«, säger Katarina Hokkanen Gustafsson.
A-kassanNyhetInspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, har genomfört sin årliga granskning av a-kassornas årsredovisningar. IAF konstaterar att Byggnadsarbetarnas, Svensk handels, Fastighets och Elektrikernas har för stort eget kapital.
NaturvårdsverketNyhetDen vilthandläggare på Naturvårdsverket som utrett frågan om pilbågsjakt och samtidigt privat driver ett jaktföretag är inte jävig, enligt Naturvårdsverkets bedömning. Men på grund av uppmärksamheten väljer myndigheten ändå att byta handläggare för ärendet, skriver Altinget.
ÅklagarmyndighetenNyhetÅklagarmyndigheten i Blekinge slår larm om underbemanning, samtidigt som arbetsuppgifterna blivit fler. Resultatet blir att ärenden blir liggande, åtal försenas och vittnesmål blir inaktuella, uppger SVT.
HögskolanNyhetKina är det vanligaste ursprungslandet för gäststudenter vid svenska lärosäten, enligt Migrationsverkets statistik. Under 2017 fick 1 927 kinesiska studenter uppehållstillstånd för studier.
PensionNyhetStatens tjänstepensionsverk, SPV, och Finansinspektionen, FI, har tillsammans tagit fram en interaktiv film om hur olika händelser i livet påverkar tjänstepension från statlig anställning.
DigitaliseringNyhetI kölvattnet av it-skandalen på Transportstyrelsen föreslår Digitaliseringsrättsutredningen att straffsanktionerad tystnadsplikt införs för anställda hos leverantörer av it-tjänster till myndigheterna. Flera tunga remissinstanser ställer sig bakom förslaget.
StatsförvaltningNyhetAtt myndigheter anlitar icke auktoriserade tolkar är ett hot mot rättssäkerheten. Det anser Kammarkollegiet, som ansvarar för auktorisationen, uppger SVT.
ArbetsmiljöNyhetVilka rehabiliteringsinsatser en arbetsgivare sätter in för sina sjukskrivna medarbetare beror på vem som är sjuk. Kvinnor får insatser oftare än män och högutbildade oftare än lågutbildade, visar en studie från Linköpings universitet.
KorruptionNyhetGeneraldirektören för Statens musikverk och två högt uppsatta chefer på Statens kulturråd döms av hovrätten för mutbrott och tagande av muta. De tre har låtit sig bjudas på dyra middagar av företrädare för kulturlivet.
JämställdhetNyhetLöneskillnaden mellan kvinnor och män fortsätter att minska, enligt en rapport från Medlingsinstitutet. Den så kallade oförklarade löneskillnaden minskar snabbast inom staten.
ArbetsmiljöNyhetNär företagshälsan Avonova frågat de anställda på sina anslutna arbetsplatser säger 19 av 20 att de trivs på jobbet. Siffrorna bygger på mer än 28 000 hälsoundersökningar.
SpårtrafikenNyhetDet finns inga avtalshinder för Arriva att införa kundvärdar med färre befogenheter än dagens tågvärdar, konstaterar Skånetrafiken som utrett om bolagets planer på förändringar vid Pågatågen strider mot avtalet.
SkatteverketNyhetRegeringen har föreslagit att Skatteverket ska få utvidgade möjligheter att utreda brott kopplade till myndighetens verksamhet. Nu har lagrådet lämnat sitt yttrande och anser att man bör förtydliga hur långt Skatteverkets befogenheter sträcker sig.
FörsäkringskassanNyhetDet tog mer än ett år för Försäkringskassan att utreda en persons rätt till barnbidrag i Sverige efter inflyttning från Storbritannien. En oacceptabelt lång väntetid, slår Justitieombudsmannen, JO, fast i ett beslut.
HögskolanNyhetUtbyggnaden av Ångströmlaboratoriet är den största satsning som Uppsala universitet och Akademiska hus någonsin har gjort tillsammans. 1,2 miljarder kronor ska investeras i 30 000 kvadratmeter nya lokaler.
KriminalvårdenNyhetEn av flera orsaker till Kriminalvårdens underskott är hög personalomsättning. ”Kriminalvården måste jobba på att få upp lönerna, vi ligger väldigt lågt”, säger STs avdelningsordförande Per Sunneborn.
FINLANDNyhetFyra finska fackförbund tar i dag ut cirka 30 000 privatanställda i strejk. Åtgärden är en politisk protest mot regeringens planer på att försämra anställningstryggheten för anställda i småföretag, uppger Yle.
KriminalvårdenNyhetFörra året ökade antalet anmälningar om hot och våld mot anställda inom Kriminalvården. De flesta fallen handlade om en enskild klient som hotat en anställd efter att ha delgivits ett negativt besked, skriver myndigheten i en ny rapport.