Annons:
FINLAND
Fördjupning
AVAnn-Charlotte Viklund0 kommentarerTyck till!

Samförstånd och sisu <BR>lyfte Finland

Enbart Nokias framgångar kan inte förklara Finlands snabba återhämtning från den värsta depressionen under efterkrigstiden. Vilket pris har folket fått betala? Vad har regeringen och fackföreningsrörelsen bidragit med?
Risto Laakkonen var metallarbetare och klubbordförande på Sisus lastbilsfabrik i Karis, när han rekryterades till ombudsman på FFC, finska LO, bland annat för att knyta kontakter med Norden. Efter några år blev han den första »arbetardiplomaten« vid Finla

I Helsingfors blåser det jämt, men nu är det nästan storm. Paraplyet gör ingen nytta, där jag stretar i regn och motvind längs Skatuddskajen, förbi de gamla strandmagasinen som blivit trendiga caféer och restauranger.

Strax ska jag träffa Risto Laakkonen, en av Finlands ledande experter i arbetskrafts-, invandrar- och integrationsfrågor.

Under stillsam barockmusik – och tuggande på min tredje rågbrödsbit med korv och marinerad skogssvamp – frågar jag hur det kommer sig att de finska facken i årtionden accepterat statlig inblandning i avtalsrörelserna. Jag undrar också varför finländare är så rädda för flyktingar och invandrare.

Risto Laakkonen ler lite försonligt, stiger upp för att stänga av musiken och ger mig sedan en historielektion som han tycker fler borde få:

– Annars ställer folk bara dumma frågor om Finland.

Lång väntan på erkännande

FFC, det finska LO, grundades 1907, men det dröjde till 1944 innan man fick förhandlingsrätt. Löftet om detta gavs redan fyra år tidigare och är allmänt känt som »vinterkrigets förlovning«.

– Ett sätt att försäkra sig om att arbetarna ställde upp och försvarade landet, konstaterar Risto Laakkonen.

Han förklarar arbetsgivarsidans misstänksamhet mot FFC som efterdyningar från inbördeskriget 1918 – de vitas kamp mot de röda – som de röda förlorade.

Finlands första konstitution skrevs av krigets vinnare. Enligt den skulle beslut i riksdagen, även om statsbudgeten, fattas med två tredjedels majoritet. För att till exempel stifta en arbetsmiljölag, som gav skyddsombudet rätt att stoppa ett farligt arbete, hade det krävts fem sjättedels majoritet, eftersom reformen skulle begränsa äganderätten.

Konstitutionen antogs 1919 och gällde till 2001. Under sin tid som president såg Mauno Koivisto till att parlamentarismen genomfördes fullt ut; idag räcker det med enkel majoritet som i de flesta västliga demokratier.

Den gamla konstitutionen tvingade fram breda koalitionsregeringar, eftersom inget parti hade egen majoritet. För att få igenom reformer i arbetslivet och inom socialpolitiken fick fackliga organisationer och andra progressiva krafter komma på alternativa lösningar. Bäst kända var och är de inkomstpolitiska helhetslösningarna, i folkmun kallade »tupo«.

Samförstånd har varit lönsamt

I »tupo« har arbetsmarknadens parter, mot löfte om skattelättnader och/eller olika reformer som inte kunnat genomföras lagstiftningsvägen, blivit överens om löneavtal som inte spätt på inflationen. De har också garanterat arbetsfred.

Fyra veckors lagstadgad semester (som senare blivit fem), avdragsgill fackavgift, vuxenstudiestöd, avtalspension, semesterlön – och nu senast omställningsskydd – är några av reformerna som sedan 1968 förverkligats eller förberetts i samband med »tupo«.

När det första »tupo«-avtalet slöts hette statsministern Mauno Koivisto, men det var den skicklige riksförlikningsmannen Keijo Liinamaa som »sydde ihop« det hela. Tio organisationer undertecknade avtalet den gången.

På 1970-talet hände det att både presidenten (Urho Kekkonen) och olika statsministrar (tio olika regeringar!) blandade sig i förhandlingarna. Mellan 1968 och 1990 slöts 16 centrala löneavtal på arbetsmarknaden; tolv av dessa var »tupo«.

Under 1990-talet och därefter har dessa i stor utsträckning gått ut på att lindra effekterna av depressionen, stimulera sysselsättningen och skapa stabilitet på arbetsmarknaden.

Fortsatt hög arbetslöshet

Arbetslösheten, som 1994 var uppe i nästan tjugo procent är nu nere i sju, om man, som i Sverige, inte räknar dem som är i olika åtgärder. I Finland är de runt en halv procent.

Ungefär hälften av arbetslösheten kan förklaras med Sovjetunionens kollaps. Plötsligt föll öststaternas andel av Finlands utrikeshandel från 22 till 3 procent. Detta var bekymmersamma tider, minns Risto Laakkonen.

– Men i stället för att stimulera arbetsmarknaden genom att direktinvestera i infrastrukturen och i andra projekt, lät den borgerliga regeringen arbetslösheten stiga. Pengarna gick till att betala passivt arbetsmarknadsunderstöd.

Idag finns det 300 000 fler jobb än 1994.

På väg att bli invandringsland

Finland är ett land format av återkommande migration: Nästan en halv miljon interna flyktingar från Karelen integrerades efter det senaste kriget. Enbart under 1969–70 flyttade cirka 100000 finländare till Sverige.

Frånsett små grupper av chilenska flyktingar och vietnamesiska båtflyktingar som kom på 70-talet, var Finland fram till slutet av 1980-talet ett utvandringsland.

Efter Sovjetunionens fall har Finland tagit emot 5 000 somalier, varav de flesta studerade där. De klev på tåget och kom till Helsingfors. Första året, 1991, kom ungefär 1 000 asylsökande, som senare fick flyktingstatus.

– Det är svårt att vara både utvandrings- och invandringsland samtidigt. Jämför man Sverige och Finland genom att endast titta på dagens volymer, så är det som att ställa en ensam dragspelsamatör mot en hel symfoniorkester. Jämförelsen måste därför göras i ett historiskt perspektiv, säger Risto Laakkonen.

Arbetar för etnisk mångfald

Danmark och Norge blev invandringsländer på 1970-talet och har idag mellan fem och sex procent utländska medborgare. Finland med sina 2,2 procent ligger ungefär 20 år efter.

– I mänsklighetens historia är det inget att bli upprörd över. Det tunga och långa kriget ledde till att invandringen helt enkelt fick vänta.

Efter sina 13 år som »arbetardiplomat« – först som arbetskraftsattaché och ambassadråd vid Finlands ambassad i Sverige, sedan som avdelningschef vid Nordiska ministerrådet i Oslo – kom Risto Laakkonen hem och grundade ETNO, en organisation som vill främja etnisk mångfald. Han var också ordförande i Europarådets invandrarkommitté i fyra år.

Som konsultativ tjänsteman vid arbetsministeriet har han samtidigt arbetat med migrationsfrågor och med att öppna Finland för jobbsökande utländska medborgare, bland annat genom olika projekt tillsammans med arbetsgivare och fackförbund.

Fakta Finland

o Statsskick: Republik

o Yta: 338 145 km2 (Sverige: 449 964)

o Huvudstad: Helsingfors (562 000 invånare)

o Invånarantal: 5,2 miljoner (Sverige: 9)

o Invånare/km2: 15 (Sverige: 20)

o BNP/invånare: 28 643 euro (2004) (Sverige år 2003: 27 764)

o Medellivslängd: män 75 år, kvinnor 81,8 (Sverige: män 78,3, kvinnor 82,7)

o Språk: Finska 94 %, svenska 6 %

o Högsta berg: Haltiatunturi 1 328 m (Sverige: Kebnekaise
2 111 m)

o Största sjö: Saimen (4 400 km2 inkl intilliggande vattendrag) (Sverige: Vänern 5 585 km2)

Bli den första att tycka till!
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetEn man som nyligen dömts till fängelse för att ha våldtagit en kollega under en personalfest bör bli av med jobbet, skriver Arbetsförmedlingen i en anmälan till personalansvarsnämnden.
SäkerhetsriskerNyhetRättssäkerheten för de personer som av Säpo utpekas som säkerhetshot ifrågasätts i en granskning som Sveriges Radios Ekot gjort. Varken de anklagade, deras juridiska ombud eller de myndigheter som ska döma får ta del av hela bevisningen.
SCBNyhetDen externa leverantör som samlar in data till SCBs arbetslöshetsstatistik har gjort fel som inneburit att ökningen av arbetslösheten överdrivits. ”Vi har identifierat att det är i den indatan som problemet ligger”, säger John Kling, enhetschef på SCB, till Publikt.
LÖNERNyhetDe tio bäst betalda cheferna för statens bolag har alla mer än dubbelt så hög lön som den högst betalda generaldirektören, visar Publikts genomgång. Vattenfalls vd Magnus Hall har 1 125 037 kronor i månaden, vilket är mer än sex gånger så mycket som Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon tjänar.
REGERINGENNyhetOmlokalisering av myndigheter, inrättande av fler servicekontor och utveckling av tillitsbaserad styrning i staten. Det är ansvarsområden som hamnar på nya civilministern Lena Mickos, S, bord. ”Jag har haft mycket att göra med staten i mina tidigare roller”, säger hon till Publikt.
rättsväsendetNyhetInte en enda gång har en person lyckats få rätt efter överklagan när Säkerhetspolisen, Säpo, beslutat att personen utgör ett säkerhetshot. Det visar en genomgång som Ekot gjort kring lagen om särskild utlänningskontroll.
MigrationsverketNyhetTusentals överklaganden av beslut från Migrationsverket ligger i landets förvaltningsdomstolar. Striden handlar om statens ersättningar till kommunerna för kostnader för nyanlända.
VälfärdsbrottNyhetBidragsbrott och brott mot välfärdssystemen begås ofta av organiserad brottslighet. Den är komplex och svår att bekämpa, enligt en rapport om den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet.
FÖRSÄKRINGSKASSANNyhetST stämmer Försäkringskassan i Arbetsdomstolen sedan myndigheten avskedat en medlem som lider av långvarig psykisk ohälsa och åtalsanmält hen för fusk med tidrapportering. ST menar att det saknas skäl för uppsägning. ”Arbetsgivaren bör kontrollera varför någon med en känd diagnos inte dyker upp”, säger förbundets jurist Joakim Lindqvist.
ArbetsförmedlingenNyhetFackförbundet ST JO-anmäler Arbetsförmedlingen. Besluten att lägga ner 132 lokalkontor fattades inte på rätt nivå, hävdar facket. "Det här har inte gått rätt till", säger Fredrik Andersson, STs avdelningsordförande på myndigheten.
TRANSPORTSTYRELSENNyhetTransportstyrelsen måste spara pengar och har satt stopp för konferenser, vidareutbildningar och rekrytering. ”Av det vi har hört hittills tror de inte på uppsägningar, men däremot blir det svårt att ersätta dem som slutar”, säger STs avdelningsordförande Anna Malmborg till Publikt.
KriminalvårdenNyhetI samband med onsdagens posthantering fick två medarbetare på Skänningeanstalten någon slags vitt pulver på sig. Ingen skadades och situationen stabil, enligt anstaltens chef Johan Molinder.
AvtalsrörelseNyhetLöneökningar på 3,5 procent årligen är en lämplig nivå mot bakgrund av inflationsmålet, förutsatt att produktivitetstillväxten återgår till normala nivåer. Det förordar statliga Konjunkturinstitutet, KI, i årets lönebildningsrapport.
ArbetsrättNyhetArbetsgivare inom vissa yrkesområden, däribland flera myndigheter, ska få utökade möjligheter att begära utdrag ur belastningsregistret, föreslår en statlig utredning. Det kan gälla arbetstagare eller uppdragstagare som tillfälligt är på myndigheten. Förslaget välkomnas av flera remissinstanser, som dock också reser vissa frågetecken.
STATSFÖRVALTNINGNyhetMånga myndigheter har föråldrade it-system. Dessutom arbetar varken regering eller myndigheter tillräckligt hårt för att göra någonting åt problemen som det medför, skriver Riksrevisionen efter en granskning.
KriminalvårdenNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar kritik mot Kriminalvården, sedan en kvinnlig intagen vid häktet i Uppsala i samband med en abort eskorterats av en manlig kriminalvårdare.
JämställdhetNyhetSverige är det mest jämställda landet i EU, enligt en kartläggning som genomförts av European Institute for Gender Equality, EIGE. Samtliga EUs medlemsländer har ingått i kartläggningen.
ArbetsförmedlingNyhetNär lagen om allmän platsanmälan upphävdes 2007 minskade antalet anmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingen med 8-18 procent. Staten är fortfarande skyldig att anmäla lediga platser.
TransportstyrelsenNyhetTvå fartygsinspektörer på Transportstyrelsen bjöds på en trerättersmiddag i samband med en inspektion. Nu döms inspektörerna och befälhavaren på fartyget till dagsböter för tagande respektive givande av muta.
StatsförvaltningNyhetStatens myndigheter har ökat sina lokalytor och hyreskostnader i Stockholmsområdet mellan 2017 och 2018, enligt en analys från Ekonomistyrningsverket, ESV. Ökningen bedöms fortsätta till och med 2020.
TEKNISKA MUSEETNyhetUnder en inspektionsrunda på ett antal av landets museibutiker upptäckte Kemikalieinspektionen att Tekniska museet sålde en nyckelring och en usb-laddare som innehåller cancerframkallande ämnen. Nu åtalsanmäls museet.
STATSFÖRVALTNINGNyhetSju myndigheter med uppdrag inom analys och utvärdering ska slås ihop, föreslår en statlig utredning. Men förslaget möts av kritik från berörda myndigheter, visar Publikts genomgång av remissvaren.
StatsförvaltningNyhetTillitsdelegationen vill ge Arbetsgivarverket ett tydligt uppdrag att, med stöd av Statskontoret och ESV, stödja myndigheternas arbete med att utveckla tillitsbaserad styrning och ledning inom staten.
STATSFÖRVALTNINGNyhetMyndigheter varnar för att möjligheten att väcka dröjsmålstalan om väntetiden på ett beslut blir längre än sex månader kan leda till ännu längre väntetider, rapporterar SVT. Ett exempel är medborgarskapsärenden.
ArbetsmiljöNyhetOffentliganställda ­känner större engagemang i sitt arbete än privatanställda, och kvinnor gör det i ännu högre utsträckning än män, enligt en studie från det finländska Arbetshälsoinstitutet och det belgiska universitetet KU Leuven.
StatsförvaltningNyhetArbetet med jämställdhetsintegrering inom de statliga myndigheterna ska fortsätta. Regeringens argument anser att det är en rättvisefråga, men också att det handlar om kvalitet och träffsäkerhet i offentlig verksamhet.
STATSFÖRVALTNINGNyhet17 av 26 tillfrågade myndigheter är skeptiska till regeringens förslag om att de ska bli tvungna att ansluta sig till vissa av Statens servicecenters ekonomitjänster. Flera myndigheter tror att det skulle leda till minskad effektivitet och ökade kostnader för administration, i stället för det omvända.
Debatt: StatsförvaltningenNyhetDe statliga myndigheterna har ett krav på sig att ständigt effektivisera sin verksamhet – men det system som är tänkt att öka produktiviteten leder till ständigt ökad arbetsbelastning för medarbetarna och borde skrotas, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner från Tankesmedjan Balans i en debattartikel i Publikt.