Annons:
FINLAND
Fördjupning
AVAnn-Charlotte Viklund0 kommentarerTyck till!

Samförstånd och sisu <BR>lyfte Finland

Enbart Nokias framgångar kan inte förklara Finlands snabba återhämtning från den värsta depressionen under efterkrigstiden. Vilket pris har folket fått betala? Vad har regeringen och fackföreningsrörelsen bidragit med?
Risto Laakkonen var metallarbetare och klubbordförande på Sisus lastbilsfabrik i Karis, när han rekryterades till ombudsman på FFC, finska LO, bland annat för att knyta kontakter med Norden. Efter några år blev han den första »arbetardiplomaten« vid Finla

I Helsingfors blåser det jämt, men nu är det nästan storm. Paraplyet gör ingen nytta, där jag stretar i regn och motvind längs Skatuddskajen, förbi de gamla strandmagasinen som blivit trendiga caféer och restauranger.

Strax ska jag träffa Risto Laakkonen, en av Finlands ledande experter i arbetskrafts-, invandrar- och integrationsfrågor.

Under stillsam barockmusik – och tuggande på min tredje rågbrödsbit med korv och marinerad skogssvamp – frågar jag hur det kommer sig att de finska facken i årtionden accepterat statlig inblandning i avtalsrörelserna. Jag undrar också varför finländare är så rädda för flyktingar och invandrare.

Risto Laakkonen ler lite försonligt, stiger upp för att stänga av musiken och ger mig sedan en historielektion som han tycker fler borde få:

– Annars ställer folk bara dumma frågor om Finland.

Lång väntan på erkännande

FFC, det finska LO, grundades 1907, men det dröjde till 1944 innan man fick förhandlingsrätt. Löftet om detta gavs redan fyra år tidigare och är allmänt känt som »vinterkrigets förlovning«.

– Ett sätt att försäkra sig om att arbetarna ställde upp och försvarade landet, konstaterar Risto Laakkonen.

Han förklarar arbetsgivarsidans misstänksamhet mot FFC som efterdyningar från inbördeskriget 1918 – de vitas kamp mot de röda – som de röda förlorade.

Finlands första konstitution skrevs av krigets vinnare. Enligt den skulle beslut i riksdagen, även om statsbudgeten, fattas med två tredjedels majoritet. För att till exempel stifta en arbetsmiljölag, som gav skyddsombudet rätt att stoppa ett farligt arbete, hade det krävts fem sjättedels majoritet, eftersom reformen skulle begränsa äganderätten.

Konstitutionen antogs 1919 och gällde till 2001. Under sin tid som president såg Mauno Koivisto till att parlamentarismen genomfördes fullt ut; idag räcker det med enkel majoritet som i de flesta västliga demokratier.

Den gamla konstitutionen tvingade fram breda koalitionsregeringar, eftersom inget parti hade egen majoritet. För att få igenom reformer i arbetslivet och inom socialpolitiken fick fackliga organisationer och andra progressiva krafter komma på alternativa lösningar. Bäst kända var och är de inkomstpolitiska helhetslösningarna, i folkmun kallade »tupo«.

Samförstånd har varit lönsamt

I »tupo« har arbetsmarknadens parter, mot löfte om skattelättnader och/eller olika reformer som inte kunnat genomföras lagstiftningsvägen, blivit överens om löneavtal som inte spätt på inflationen. De har också garanterat arbetsfred.

Fyra veckors lagstadgad semester (som senare blivit fem), avdragsgill fackavgift, vuxenstudiestöd, avtalspension, semesterlön – och nu senast omställningsskydd – är några av reformerna som sedan 1968 förverkligats eller förberetts i samband med »tupo«.

När det första »tupo«-avtalet slöts hette statsministern Mauno Koivisto, men det var den skicklige riksförlikningsmannen Keijo Liinamaa som »sydde ihop« det hela. Tio organisationer undertecknade avtalet den gången.

På 1970-talet hände det att både presidenten (Urho Kekkonen) och olika statsministrar (tio olika regeringar!) blandade sig i förhandlingarna. Mellan 1968 och 1990 slöts 16 centrala löneavtal på arbetsmarknaden; tolv av dessa var »tupo«.

Under 1990-talet och därefter har dessa i stor utsträckning gått ut på att lindra effekterna av depressionen, stimulera sysselsättningen och skapa stabilitet på arbetsmarknaden.

Fortsatt hög arbetslöshet

Arbetslösheten, som 1994 var uppe i nästan tjugo procent är nu nere i sju, om man, som i Sverige, inte räknar dem som är i olika åtgärder. I Finland är de runt en halv procent.

Ungefär hälften av arbetslösheten kan förklaras med Sovjetunionens kollaps. Plötsligt föll öststaternas andel av Finlands utrikeshandel från 22 till 3 procent. Detta var bekymmersamma tider, minns Risto Laakkonen.

– Men i stället för att stimulera arbetsmarknaden genom att direktinvestera i infrastrukturen och i andra projekt, lät den borgerliga regeringen arbetslösheten stiga. Pengarna gick till att betala passivt arbetsmarknadsunderstöd.

Idag finns det 300 000 fler jobb än 1994.

På väg att bli invandringsland

Finland är ett land format av återkommande migration: Nästan en halv miljon interna flyktingar från Karelen integrerades efter det senaste kriget. Enbart under 1969–70 flyttade cirka 100000 finländare till Sverige.

Frånsett små grupper av chilenska flyktingar och vietnamesiska båtflyktingar som kom på 70-talet, var Finland fram till slutet av 1980-talet ett utvandringsland.

Efter Sovjetunionens fall har Finland tagit emot 5 000 somalier, varav de flesta studerade där. De klev på tåget och kom till Helsingfors. Första året, 1991, kom ungefär 1 000 asylsökande, som senare fick flyktingstatus.

– Det är svårt att vara både utvandrings- och invandringsland samtidigt. Jämför man Sverige och Finland genom att endast titta på dagens volymer, så är det som att ställa en ensam dragspelsamatör mot en hel symfoniorkester. Jämförelsen måste därför göras i ett historiskt perspektiv, säger Risto Laakkonen.

Arbetar för etnisk mångfald

Danmark och Norge blev invandringsländer på 1970-talet och har idag mellan fem och sex procent utländska medborgare. Finland med sina 2,2 procent ligger ungefär 20 år efter.

– I mänsklighetens historia är det inget att bli upprörd över. Det tunga och långa kriget ledde till att invandringen helt enkelt fick vänta.

Efter sina 13 år som »arbetardiplomat« – först som arbetskraftsattaché och ambassadråd vid Finlands ambassad i Sverige, sedan som avdelningschef vid Nordiska ministerrådet i Oslo – kom Risto Laakkonen hem och grundade ETNO, en organisation som vill främja etnisk mångfald. Han var också ordförande i Europarådets invandrarkommitté i fyra år.

Som konsultativ tjänsteman vid arbetsministeriet har han samtidigt arbetat med migrationsfrågor och med att öppna Finland för jobbsökande utländska medborgare, bland annat genom olika projekt tillsammans med arbetsgivare och fackförbund.

Fakta Finland

o Statsskick: Republik

o Yta: 338 145 km2 (Sverige: 449 964)

o Huvudstad: Helsingfors (562 000 invånare)

o Invånarantal: 5,2 miljoner (Sverige: 9)

o Invånare/km2: 15 (Sverige: 20)

o BNP/invånare: 28 643 euro (2004) (Sverige år 2003: 27 764)

o Medellivslängd: män 75 år, kvinnor 81,8 (Sverige: män 78,3, kvinnor 82,7)

o Språk: Finska 94 %, svenska 6 %

o Högsta berg: Haltiatunturi 1 328 m (Sverige: Kebnekaise
2 111 m)

o Största sjö: Saimen (4 400 km2 inkl intilliggande vattendrag) (Sverige: Vänern 5 585 km2)

Bli den första att tycka till!
ArbetsförmedlingenNyhetUppgiven och kaotisk. Så beskriver Fredrik Andersson, ordförande för ST inom Arbetsförmedlingen, stämningen på myndigheten efter varslet.
Göteborgs universitetNyhetMedarbetare som hotats till livet och hatats i sociala medier. Uppmärksamheten kring djurförsök på sex hundar vid Göteborgs universitet utlöste en stor kris vid lärosätet. Nu ska en samlad polisanmälan göras. ”Vi var inte beredda”, säger Jörgen Svensson, säkerhetschef.
Ny säkerhetsskyddslagNyhetDet kan handla om spelskulder eller en kriminell familjemedlem. Anställda med säkerhetsklassade tjänster kan förlora sina arbetsuppgifter och sitt jobb – utan att de själva eller deras fackliga företrädare får veta varför. Nu varnar fack och arbetsgivare för att en ny lag kan leda till att det blir fler sådana fall.
Aktivitetsbaserat kontorFördjupningLinda Fors och Marie-Louise Häggman tar plats på den eftertraktade sjätte våningen i Trafikverkets regionkontor i Göteborg. Marie-Louise Häggman var först skeptisk inför flytten till aktivitetsbaserat kontor. ”Även om allt inte är perfekt har det ändå blivit mycket bättre än befarat”, säger hon.
HÖGSKOLANNyhetMer än hälften av de statliga myndigheternas utsläpp från flygresor kommer från universitets- och högskoleområdet, uppger Sveriges Radios Ekot.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen gjorde fel när myndigheten inte hjälpte en arbetslös kvinna att skydda sin sjukpenninggrundade inkomst, SGI. Det slår Justitieombudsmannen, JO, fast i ett beslut.
ArbetsmarknadNyhetFör att klara välfärden fram till år 2030 kommer det enligt Arbetsförmedlingen att behövas närmare en halv miljon fler i jobb i Sverige. Det kommer enligt en rapport att förutsätta en betydande nettoinvandring.
PubliktNyhetTidningen Publikt är nominerad till Fackförbundspressens journalistpris i klassen bästa kommenterande text för Per Naroskins krönika "Duglighet är en undervärderad egenskap".
StatsförvaltningNyhetAntalet anställda i staten minskade under förra året, för första gången sedan 2008. Det framgår av Arbetsgivarverkets årliga löneutvecklingsrapport. Andelen kvinnor bland statens anställda fortsätter att öka och är nu 52 procent.
A-kassanNyhetInspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, beräknar att felaktiga utbetalningar från a-kassan kostade minst 261 miljoner kronor under 2017.
ArbetsförmedlingenNyhetFlera medier rapporterar att Arbetsförmedlingen kommer att lägga ned betydligt fler än de 130 kontor som tidigare aviserats. Men myndigheten dementerar uppgifterna.
HÖGSKOLANNyhetDet är positivt att Styr- och resursutredningen vill ge lärare och forskare ökat inflytande, menar fackliga förtroendevalda och forskare som Publikt talat med. Men de befarar att en ökad frihet för lärosätena att fördela sina resurser kan leda till konflikter.
RättsväsendetNyhetJustitieminister Morgan Johansson lovar att rättsväsendets myndigheter kommer att få höjda anslag i vårbudgeten. Enligt ministern var det regeringens avsikt att redan i höstas räkna upp anslagen.
DOMSTOLARNyhetRegeringen föreslår flera lagändringar i syfte att förbättra säkerheten och integriteten i svenska domstolar. TCO har tidigare kritiserat de delar av förslaget som kan försvåra journalistisk bevakning av rättegångar.
HÖGSKOLANNyhetArbetsgivaren gör inte tillräckligt mot sexuella trakasserier och en ”destruktiv arbetsmiljö”, hävdas det i en anmälan till Arbetsmiljöverket rörande institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet.
HögskolanNyhetYtterligare fyra personer kommer att ställas inför rätta för fusk på högskoleprovet, uppger Dagens Nyheter. De finns bland dem som polisen hittade i fuskföretagets kundlistor.
RättsväsendetNyhetDe prognoser rättsväsendets myndigheter levererar till regeringen är så dåliga att de knappt går att använda för planeringen. Det anser Statskontoret efter en granskning.
ArbetsförmedlingenNyhetAllt fler anställda söker sig från Arbetsförmedlingen efter vinterns varsel om uppsägning av 4 500 medarbetare, skriver Arbetsvärlden. I februari ökade antalet avgångar med 37 procent jämfört med samma månad i fjol.
MIGRATIONSVERKETNyhetEn anställd på Migrationsverket skrev i ett mejl till en sökande att hen skulle betala 100 000 kronor för att få hjälp av en handläggare. Chefen ville ge den anställde sparken men myndighetens personalansvarsnämnd nöjde sig med löneavdrag.
ForskningNyhetAndelen svenskar som påbörjar en forskarutbildning har halverats de senaste tio åren, konstaterar Universitetskanslersämbetet, UKÄ, i en analys. Det kan inte helt förklaras av att man börjar sina doktorandstudier senare eller små årskullar, skriver myndigheten.
KriminalvårdenNyhetJustitieombudsmannen inleder nu en utredning med anledning av platsbristen i häktena. Det är allvarligt att bristen på platser i landets häkten leder till att kraven i rättegångsbalken inte uppfylls - en häktad ska bli förd till häkte utan dröjsmål, konstaterar chefs-JO Elisabeth Rynning.
SPÅRTRAFIKENNyhetLokförare som är med om tillbud riskerar att få vänta i timmar på någon som kommer ut och möter dem vid olycksplatsen. Skyddsombud har uppmärksammat arbetsgivaren MTR på problemet i flera år, enligt en anmälan till Arbetsmiljöverket.
DomstolNyhetRegeringen vill att det ska gå snabbare att utse en offentlig försvarare åt bland andra unga kriminella. Domstolsverket får därför i uppdrag att föreslå hur utvidgad beredskap för brådskande beslut ska kunna ordnas.
KriminalvårdenNyhetRegeringen vill ha hårdare kontroll av villkorligt frigivna. Därför föreslås att den som blir villkorligt frigiven ska kunna få elektronisk fotboja, exempelvis för att skydda brottsoffer.
ArbetsmiljöNyhetMobbning påverkar inte bara den individ som mobbas, enligt ny dansk forskning. Risken för långtidssjukskrivning ökar med omkring 20 procent för alla på en arbetsplats där mobbning förekommer.
EUNyhetEU har enats om nya regler för att skydda visselblåsare som slår larm om brott mot EUs lagar. Överenskommelsen välkomnas av bland andra Europafacket och Transparency International, TI.
PolisenNyhetJustitieombudsmannen, JO, kritiserar en hög chef inom Polisen för att ha använt sin privata e-postadress i tjänsten. Med en privat e-postadress finns risk för att allmänna handlingar inte diarieförs och att utlämnande försvåras, menar JO.
UpphandlingNyhetDet händer att statliga myndigheter gör inköp från företag som har koppling till myndighetens anställda eller anställdas närstående. Det finns stor risk för förtroendeskada i samband med sådana inköp, konstaterar Riksrevisionen.
ArbetsmarknadNyhetArbetslösheten sjunker snabbare bland män än bland kvinnor, enligt Arbetsförmedlingen. En förklaring är att allt fler utrikes födda män får jobb. Antalet arbetslösa har minskat med 18 000 personer det senaste året.
SidaNyhetEn av de fyra svenska medborgare som omkom vid flygkraschen i Etiopien i söndags var anställd vid Sida, bekräftar myndigheten i ett pressmeddelande.
IT-säkerhetNyhetFörsvarets radioanstalt, FRA, och Åklagarmyndigheten har hittat allvarliga it-brister i ett lönesystem som används av både stat, regioner och kommuner. Statens servicecenter är mitt uppe i arbetet med att införa det för fler statliga myndigheter, rapporterar Dagens Nyheter.
JämställdhetNyhetUnder 2018 ökade andelen kvinnliga chefer i staten, visar Arbetsgivarverkets statistik. Av drygt 17 000 statliga chefer var 44 procent kvinnor. Andelen har ökat med en procentenhet per år.