Semester - 28, 31 eller 35 dagar?

PÅ JOBBET: DINA RÄTTIGHETER2003-08-06

Många funderar säkert just nu på vad de ska göra under sommarens höjdpunkt – semestern! Här är några av de huvudregler som i lag och avtal styr semestervillkoren.

Av:  Janne Berglund

Semesterlagen (1977:80) och de centrala avtalen reglerar grunderna i semestervillkoren för STs medlemmar. Den som vill veta exakt vad som gäller på den egna arbetsplatsen måste dock också läsa det lokala avtalet för respektive arbetsplats eftersom man lokalt kan avtala om vissa avvikelser från de centrala avtalen.

Semesterlängden
Antalet semesterdagar inom de tre avtalsområdena (om avtalsområdena, se särskild ruta) fördelar sig som följer.

ALFA: 28 dagar t o m 29 år, 31 dagar mellan 30 och 39 år och 35 dagar från det man fyllt 40 år.

Almegaområdet: Grundregeln är 25 semesterdagar för den som har övertidskompensation. Den som inte har övertidskompensation samt frihet vad avser arbetstidens förläggning har 28 dagar. Den som har rätt att beordra andra till övertidsarbete eller självständigt kan avgöra sitt eget övertidsarbete samt inte har övertidskompenstion har rätt till 30 dagars semester. Även i övrigt kan man ”avtala bort” övertidskompensation med arbetstagare till förmån för 28 eller 30 dagars semester. En del övergångsbestämmelser m m tillkommer.

Affärsverksområdet (AVA): Den som har månadslön upp till 10 500 kronor har 25 semesterdagar t o m 29 års ålder, 28 dagar mellan 30 och 39 år och 31 dagar från 40 fyllda. Den som har månadslön över 10 500 kronor har 28 dagar t o m 29 år, 30 dagar mellan 30 och 39 år och 34 dagar från det man är 40 fyllda.
Semesterlagen anger 25 dagar som minimum.

Nettosemester
Semesterlagen är en minimilagstiftning. I avtal får man därför inte införa villkor som är sämre än lagens villkor. Lagen utgår från nettosemester, att det är måndag t o m fredag som räknas. Grundkravet på 25 semesterdagar innebär alltså fem veckors ledighet.

Det finns anledning framhålla att semesterlagstiftningen ingår i den sociala skyddslagstiftningen. Den anställde ska ges möjlighet till en sammanhängande rekreation under året precis som arbetstidslagstiftningen reglerar hur mycket man dagligen får arbeta.

Den som arbetar oregelbunden tid, t ex på veckoslut eller enligt schema ska ha sin arbetstid omräknad så att den stämmer överens med lagens ”semesterbegrepp”.

Juni – augusti
Det är arbetsgivarens skyldighet att lägga ut semestern så att alla får minst fyra veckors sammanhängande ledighet under månaderna juni t o m augusti. Den som tar ut sparade semesterdagar ska få dessa i anslutning till huvudsemestern.
Senast två månader före semestern ska arbetsgivaren meddela dig när du får den.

I lokala avtal kan man komma överens om annan period för huvudsemestern. I lagen talas det om att ”särskilda skäl” ska finnas för annan förläggning, t ex med utgångspunkt från verksamhetens art.

Om man är uppsagd och har som mest sex månaders uppsägningstid får arbetsgivaren inte lägga in semester under denna tid såvida du själv inte går med på det.

Semesteråret
I ST-avtalen är intjänandeår och semesterår detsamma, nämligen kalenderåret eftersom detta är administrativt enklast. (I semesterlagen är intjänandeåret 1 april–31 mars och semesteråret året därefter.)

Detta innebär att den som börjar ett jobb den 1 januari får betald semester redan det första året. Skulle man sluta, vanligen inom fem år, får man betala 4,6 procent på slutlönen för varje semesterdag man fått ut för mycket. Efter fem år efterskänks vanligen eventuella uttagna semesterdagar.

Den som endast har semesterrätt för en del av året har rätt till obetald semester så att man sammanlagt får fem veckors semester. För de obetalda semesterdagarna får man löneavdrag med 4,6 procent på den fasta månadslönen per semesterdag. För den som börjar sin anställning 1 september eller senare begränsas dock ledigheten till en vecka.

Frånvaro som räknas
Även den som är eller varit sjuk har rätt att tillgodoräkna sjukdomstid för semester. Utgångspunkt är semesterlagen som säger att 180 sjukdagar per intjänandeår får tillgodoräknas. Om sjukdomen beror på arbetsskada får man tillgodoräkna semesterrätt under två hela intjänandeår.

Föräldraledighet med föräldrapenningtillägg eller föräldrapenning på garantinivå får tillgodoräknas för semesterrätt upp till 120 dagar och upp till 180 dagar för ensamstående förälder. Detta är huvudregeln, variationer förekommer i avtalen.

Sparad semester
Den som ett år vill ha en längre sammanhängande semester, kanske för en långresa eller för att bygga om huset, kan spara en del av semestern till ett senare år. Som mest får man spara semesterdagar i fem år.

Den semester som måste tas ut under ett år är 20 dagar. Överskjutande dagar kan sparas till senare. Som mest får man ha 40 sparade dagar. Detta gäller inom ALFA- och AVA-området medan man inom Almega-området som mest får spara 25 dagar.

Det är respektive års sparade dagar som måste tas ut senast det femte året och det året får du inte spara nya dagar.

Den som inte kunnat ta ut all semester ett år, t ex på grund av sjukdom, får sina kvarvarande semesterdagar omvandlad till sparad semester. Om den outtagna semestern överstiger det du enligt avtal får spara, 40 respektive 25 dagar, får du istället ut pengar för dessa dagar, s k ogulden semesterlön.

Semesterersättningar
Ersättningen består av två eller, beroende på inkomst, tre delar. Den första, semesterlönen, är den vanliga, fasta månadslönen. Till detta kommer ett semestertillägg, vilket består av två delar. En del beräknas på den aktuella, fasta lönen och den andra på de rörliga lönedelar du kan ha haft året före semesteråret.

Det tillägg som beräknas på månadslönen betalas ut vid lönetillfället medan det andra tillägget, det som räknas på rörliga lönedelar, i flertalet avtal ska betalas ut i juni. Storleken på semestertilläggen kan variera. Grunden är dock semesterlagens bestämmelse om att man totalt ska ha tolv procent av det man tjänat under intjänandeåret.

Den tredje delen är semesterlönegarantin och utgår från inkomsten. Den ska garantera dig en viss minsta inkomst per semesterdag. Från den 1 april i år är den garantin, enligt ALFA, 900 kronor per semesterdag. Är daginkomsten lägre fyller lönegarantin ut mellanskillnaden under semestern. (Tillägget infördes 1998 på initiativ av LO och kopierades sedan av övriga.)

Till sist
Den som slutar sin anställning och har intjänad semester till godo ska ha betalt för aktuella dagar. Ersättningen är 4,6 procent på månadslönen för varje innestående dag plus semestertillägget.
Notera också att den som är arbetssökande inte omfattas av semesterlagen. Är man arbetssökande står man till arbetsmarknadens förfogande hela tiden. Den som vill resa bort på ”semester” bör göra upp om detta med sin arbetsförmedling.

Tre avtalsområden

Inom STs område finns tre dominerande avtalsområden. Arbetsgivarverkets område är det största. Där gäller ALFA (Allmänt löne- och förmånsavtal) och det omfattar hela den civila statsförvaltningen, inklusive universitet och högskolor.
Därefter följer Almegaområdet och de avtal som finns där för bolag som bl a Posten, Teracom, Provning och Spårtrafiken. Affärsverksområdet är STs tredje stora avtalsområde. Där gäller affärsverksavtalet (AVA) för bl a Vägverket, Luftfartsverket, Banverket, Svenska Kraftnät och Sjöfartsverket.

ÄMNEN:

Arbetsmiljö
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA