Sjukregler undergräver arbetsskadeförsäkringen
Allt färre får livränta, ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Det är en oförutsedd konsekvens av de skärpta sjukreglerna från 2008, enligt en rapport från ISF, Inspektionen för socialförsäkringen. ”Något måste göras”, säger rapportförfattaren Malin Josephson.
Nedgången i utnyttjandet av arbetsskadeförsäkringen beror dels på att färre söker, dels på att färre ansökningar beviljas. År 2005 beslutade Försäkringskassan i drygt 16 300 ärenden, men förra året var antalet nere i knappt 5 500.
Och bara 14 procent av de kvinnor som sökt, och 24 procent av männen, får sin ansökan beviljad. Den vanligaste orsaken till avslag är att Försäkringskassan bedömer att förmågan att arbeta och få inkomst inte är varaktigt nedsatt.
En viktig anledning till att färre söker livränta tros vara att den tidsbegränsade sjukersättningen togs bort 2008, i den allmänna skärpningen av sjukreglerna. De som dessförinnan fick tidsbegränsad sjukersättning hade ett läkarutlåtande som också kunde utgöra underlag för beslut om livränta. Dessutom var kraven inom båda ersättningarna att skadan skulle ha en varaktighet om minst ett år framåt i tiden. Det gjorde att det fanns en naturlig tidpunkt att söka arbetsskadeersättning, enligt rapportförfattaren Malin Josephson.
– Det är de som hade tidsbegränsad sjukersättning som har försvunnit, säger hon. Av de närmare 7 000 kvinnor som ansökte om livränta 2005 hade 6 668 den ersättningen.
När den tidsbegränsade sjukersättningen togs bort fanns i teorin en möjlighet att personer i stället skulle flöda in i arbetsskadeförsäkringen. Den som har en konstaterad arbetsskada och inte får någon annan ersättning har rätt till full ersättning för inkomstförlust från arbetsskadeförsäkringen.
– Men så har det alltså inte blivit, säger Malin Josephson. De har försvunnit i stället.
Grundkraven för att få livränta är att skadan ska ha en varaktighet framåt på minst ett år och ha orsakat en viss inkomstförlust. Skadan ska också ha ett samband med arbetet.
En stor del av dem som får avslag stupar på varaktighetskravet. Det är inte så konstigt, säger Malin Josephson.
– Om man till exempel råkar ut för en arbetsrelaterad olycka och kommer till akuten ska man helst be läkaren att bedöma om skadan kan vara i minst ett år och få ett intyg om det. Det är nog få som gör det. Och har man en arbetsrelaterad depression finns knappast förutsättningarna att säga om den kommer att vara i minst ett år.
Malin Josephson har granskat Försäkringskassans beslutsunderlag i arbetsskadeärenden. I de fall där myndigheten bifallit ansökan har varaktigheten varit tillräckligt utredd och underlaget bestått av mer än ett läkarintyg för sjukpenning. Men i fall där den försäkrade fått avslag har underlaget ibland varit otillräckligt, bedömer hon. Det gäller särskilt de personer som har sjukpenning, är arbetslösa eller genomgår rehabilitering.
Malin Josephson redogör i rapporten för olika förslag som finns om ändringar i arbetsskadeförsäkringen, men tar själv inte ställning.
– Men så här kan det inte få vara. Av de få som söker är det väldigt få som uppfyller grundkraven. Det är inte bra för en försäkring.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
Fackets jurister och LO-TCO-Rättsskydd borde också hjälpa sina medlemmar med detta i många fler fall.
Nu får man - trots att man är fattig och skadad - försöka vara sin egen jurist, vilket är tungt och ett stort svek.
"De egna" borde ju hjälpa medlemmen att formulera sig rätt, göra allt i rätt ordning och få fram rätt underlag FRÅN BÖRJAN!
Detta är en mycket sorglig soppa som leder till förstörda liv, förstörd ekonomi och ett rejält stöd för riktigt, riktigt dåliga arbetsgivare.