ST kräver besked av Östros

CSN2003-09-04

Sparplanen för Centrala studiestödsnämnden, CSN, har stoppats av utbildningsminister Thomas Östros. ST kritiserar beslutet och har begärt ett möte med ministern.

I går skulle de anställda på CSN ha fått information om en sparplan som skulle minska myndighetens kostnader med 150 miljoner kronor. Generaldirektör Björn Mårtensson hade bland annat förvarnat om att hela kontor måste läggas ned (se Statstjänstemannen nr 10/03).

Men i sista stund drogs informationen tillbaka. Anledningen var att utbildningsminister Thomas Östros begärt mer information om förslagets konsekvenser. Thomas Östros avböjer att kommentera frågan, men enligt Björn Mårtensson handlar det om konsekvenserna för de studerande.

– Vi har sagt redan från första början att vi inte kan spara så mycket utan att det märks, framför allt på kort sikt, säger Björn Mårtensson. På lång sikt blir effekterna beroende av hur lyckosamma vi är på att genomföra strukturförändringar.

Strukturförändringarna innebär exempelvis mer självbetjäning för de studerande, och Björn Mårtensson räknar med en omställningstid på 12–18 månader.

Bland de anställda, som väntat hela sommaren på besked, är oron nu stor. STs ordförande Annette Carnhede är kritisk till hanteringen.

– Återigen blir personalen brickor i det politiska schackrandet. Det finns en oerhörd frustration bland de anställda, som ju redan är så utsatta, säger hon. Man får inte göra så här.

ST har begärt ett möte med utbildningsministern.

– Vi vill veta vad som ligger bakom att man så brådstörtat stoppar förslaget. Det kanske finns andra skäl än det som angivits, fortsätter Annette Carnhede och påpekar att budgetförhandlingar pågår.

Hon hoppas att nedskärningsplanerna kan ändras, och påminner om att regeringen för några år sedan ålade CSNs ledning att redovisa vad man gör för att lösa problemen i arbetsmiljön på myndigheten.

Tanken var att sparplanen skulle presenteras för samtliga anställda innan förhandlingarna med facket drogs igång. Ett slutligt beslut skulle dock inte fattas före folkomröstningen om EMU och budgetpropositionen.

En anledning är att en övergång till euro skulle bli mycket resurskrävande för CSN. Enligt myndighetens egna beräkningar ligger kostnaden på 150–200 miljoner kronor eller 150 000–200 000 arbetstimmar. CSNs inkomster i form av anslag och avgifter är cirka 700 miljoner kronor per år.

– Det är självklart att utgången av folkomröstningen påverkar det slutliga beslutet om förändringarna inom CSN, kommenterar Björn Mårtensson.

Förvaltningsminister Gunnar Lund har uttalat att kostnaderna för en övergång till euro ska rymmas inom myndigheternas ordinarie anslag.

– Det är det enda besked vi har fått, säger Björn Mårtensson. Men det är oerhört mycket pengar hur man än löser det, och jag förutsätter att vi också kommer att ha konstruktiva diskussioner om finansieringen.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA