ST kritiskt till utredningsdirektiv

ARBETSRÄTT2019-04-25

I dag, torsdag, fattade regeringen beslut om att tillsätta en utredning för att se över reglerna om anställningsskydd. ST är kritiskt till att direktiven inte tar hänsyn till statens särskilda regler.

Utredningsuppdraget och utformningen av direktiven bygger på januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

– Det största problemet är att utredningsuppdraget finns över huvud taget och att parterna får så kort tid på sig att förhandla fram något annat, säger STs förbundsordförande Britta Lejon.

Hon syftar på en formulering i januariavtalet som innebär att om parterna når en överenskommelse om hur lagen om anställningsskydd ska reformeras på ett sätt som ger ökad flexibilitet ska regeringen i stället lägga förslag i linje med parternas överenskommelse. I annat fall genomförs utredningens förslag.

Utredningen har flera deluppdrag, bland annat att utarbeta lagförslag för tydligt utökade undantag från turordningsreglerna i las och för att stärka arbetsgivarnas ansvar för kompetensutveckling och anställdas omställningsförmåga.

Dessutom ska utredningen överväga lagförslag som kan skapa en bättre balans i anställningsskyddet för personal med olika anställningsvillkor.

Britta Lejon konstaterar att utredningsdirektiven tar sin utgångspunkt i den privata arbetsmarknaden.

– Staten har många specialregler både i lagar och avtal. Jag hoppas att vi får möjlighet att påverka så att man tar hänsyn till statens särskilda behov. Staten har bekymmer att rekrytera redan i dag.

Hon anser att anställningstryggheten är viktig för statliga tjänstemän utifrån andra aspekter än för privatanställda.

– Statligt anställda bör ha ett starkt skydd mot godtyckliga uppsägningar för att inte utsättas för otillbörliga påtryckningar och våga larma om missförhållanden.

Gudmund Toijer, justitieråd i Högsta domstolen, har utsetts till särskild utredare. Utredningen ska enligt direktiven ha den svenska arbetsmarknadsmodellen som utgångspunkt för sina överväganden och förslag.

Uppdraget ska redovisas till regeringen senast 31 maj 2020. Enligt januariavtalet ska förändringarna i las genomföras senast 2021.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Arbetsrätt
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA