ST-medlemmar känner ökad press på jobbet

ARBETSMILJÖ2018-10-31

I STs nya arbetsplatsunder­sökning uppger drygt 70 procent av de svarande medlemmarna att de har hög eller mycket hög arbetsbelastning. »Produktions­kraven ställs mot personalens mående och det är alltid produktionskraven som vinner«, säger Marita Lantto, ST inom Försäkringskassan.

I arbetsmiljöundersökningen svarar närmare 50 procent att de har en bra eller mycket bra psykosocial arbets­miljö. 2016 var den siffran 39 procent.

Men ST flaggar i rapporten för vad förbundet beskriver som en oro­väckande trend – arbets­belastningen ökar och med den kommer stress och olustkänslor. Fler än sju av tio uppger att de har hög eller mycket hög arbetsbelastning. Drygt hälften anser att de fått mer att göra de senaste två åren. Värst drabbade är de medlemmar som har medborgar­kontakt. På Arbets­förmedlingen, Migra­tions­verket och Försäkringskassan är siffrorna sämre än genom­snittet för staten.

Marita Lantto, STs vice sektionsordförande i Västra Götaland och Halland, jobbar med sjukpenningärenden på ett kontor i Göteborg. Hon känner igen beskrivningen i rapporten.

– Kraven ökar och vi får fler uppgifter. Samtidigt är personalomsättningen hög och nyanställda behöver ungefär ett år på sig att bli hyfsat självgående.

Enligt Marita Lantto normaliserar arbetsgivaren en permanent hög arbets­belastning. Övertidsinsatser sätts i system eftersom man räknar med att personalen inte kommer att hinna med inflödet av ärenden under vissa perioder. Då får frivilliga jobba kväll eller helg. Trots det är det svårt att nå de högt uppsatta målen.

ST gör bedömningen att krav och resurser inte stämmer överens. Men Marita Lantto upplever att ledningen har en tendens att skuldbelägga medarbetarna.

– På stormöten får vi höra »ni har inte nått målen, ni måste bli bättre«, vilket innebär att alla går omkring och känner att de inte gör ett bra jobb fast de flesta gör det. Jag tror inte att det är en bra väg för arbetsgivaren att gå, säger Marita Lantto.

Hon berättar också att den höga arbets­belastningen tvingar personalen till prioriteringar. Något som många handläggare upplever vänds mot dem i lönesamtal.

ST skriver i rapporten att det finns ett antal friskfaktorer som minskar risken för ohälsa. En sådan är »inflytande över det egna arbetet och när det ska ut­föras«. Enligt Marita Lantto känner de medlemmar hon är i kontakt med att den möjligheten begränsas allt mer.

– Just nu har vi högsta prioritet på att starta upp nya ärenden. Ibland kan handläggare få flera nya ärenden på en dag och då måste de med kort varsel prioritera om arbetet.

Men det görs också insatser för att minska pressen, poängterar Marita Lantto. Inom hennes verksamhets­område har det skapats ett system där kontoren delvis kan avlasta varandra.

– I det fallet har det gått åt rätt håll.
 

Var sjätte utsatt för våld eller hot

STs arbetsmiljöundersökning är gjord som en webbenkät. Frågorna skickades ut till 4  000 medlemmar. Svars­frekvensen var 43 procent.

  • Drygt sju av tio har hög eller mycket hög arbetsbelastning.
  • Sex av tio tycker att den fysiska arbetsmiljön är bra eller mycket bra.
  • En av sex uppger att de utsatts för hot eller våld i sitt arbete.
  • En av fyra uppger att det förekommer kränkningar eller mobbning på arbetsplatsen.
  • Fyra procent svarar att det förekommer sexuella trakasserier, två procent har själva blivit utsatta.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Arbetsmiljö
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA