ST-medlemmar ska ha bästa arbetsplatsen

FÖRDJUPNING: ST KONGRESS2003-07-29

”ST-medlemmarnas arbetsplatser ska vara de bästa på arbetsmarknaden”.

Så sägs det, en aning utmanande, i det diskussionsunderlag som STs förbundsstyrelse nu för ut i förbundet inför kongressen i november.

En viktig sida av den attraktiva arbetsplatsen är att lönesättningen uppfattas som rimligt rättvis av de anställda. Därför ska den kommande kongressen besluta om en plattform för förbundets lönepolitik. Men debattmaterialet tar också upp det inre fackliga arbetet: Kan ST-medlemskapet ges en ”kvalitetsgaranti”? Och hur ska den enskilde medlemmens inflytande i facket kanaliseras på ett bättre sätt än i dag?

Ett avsnitt tar upp betydelsen av högre utbildning och vilka krav ST ska driva för att ett livslångt lärande ska bli möjligt.

Som bakgrund till detta skärskådande finns det faktum att en stor del av STs nuvarande medlemskår relativt snart går i pension. För att behålla sin styrka måste i stort sett ett nytt förbund rekryteras inom en tioårsperiod. ST behöver en politik som lockar en ny, välutbildad generation statsanställda – numera har 80 procent av dem som anställs i staten högskoleutbildning.

Men vad är då den attraktiva arbetsplatsen? I debattmaterialet ges en lång lista med kännetecken: Du ska kunna påverka ditt arbete, ha bra chefer, möjligheter att utvecklas och rätt att ifrågasätta.

Lönerna ska vara konkurrenskraftiga och ”rättvisa”. Kvinnor och män ska ha lika villkor och möjligheter, mångfald ska uppmuntras och alla ska behandla varandra med respekt och värdighet. Till sist ska arbetsplatsen vara sådan att du förblir frisk – med en bra arbetsmiljö och rimlig arbetsbelastning.

Vikten av bra chefer poängteras särskilt. En bra chef ska vara lagledare, kunna entusiasmera och fokusera på helheten.

Den skisserade lönepolitiska plattformen innehåller bland annat följande punkter:

  • Lönen ska bygga på arbetets svårighetsgrad, det egna arbetsresultatet och vad motsvarande jobb betalas på andra håll.
  • Lönekriterierna ska vara kända. Utifrån dem ska den anställde själv kunna förhandla om sin lön med chefen i så kallade lönesättningssamtal. Facket ger stöd, och förhandlar åt den som inte vill förhandla själv.
  • Parterna ska vara överens om formerna för lönesättningssamtal, lönekriterier och önskad lönestruktur, och lönerna regleras slutligt i kollektivavtal.
  • Stora eller små löneskillnader är en fråga som avgörs av medlemmarna på arbetsplatsen.
  • Högskoleutbildning ska påverka ingångslönen i den mån utbildningen är relevant för jobbet.
  • Lokala tillämpningar av ST-plattformen ska göras så att alla anställda, och även de som nyanställs i framtiden, ska kunna tycka att den är riktig – inte bara ST-medlemmarna.

Lönefrågorna väger tungt också i avsnittet om kvalitet i det fackliga medlemskapet. Som ST-medlem ska man ha en garanterad löneutveckling och veta varför man har den lön man har. Medlemmen ska också ha rätt till enskilda samtal med lokala facket, exempelvis om lönen.

Medlemmarnas inflytande ska ökas

Tre konkreta förslag finns för att öka den enskilda medlemmens inflytande i ST:

  • Arbetsplatsombuden ska väljas direkt av medlemmarna på arbetsplatsen. Valet rapporteras sedan till styrelsen.
  • Medlemmar ska kunna skriva motioner till förbundsstyrelsen året om. FS får tre månader på sig att svara.
  • För att medlemmarna ska kunna följa hur deras ombud agerar ska omröstningar på kongresser, ombudsmöten mm vara öppna. Bara vid personval ska man kunna ha sluten omröstning. Därutöver sägs bland annat att engagemang i enstaka frågor ska uppmuntras, att enkäter, chatfora och opinionsgrupper ska användas för att samla upp medlemmarnas synpunkter samt att klubbar och sektioner bör ordna fler vanliga medlemsmöten. Dialog med medlemmarna ska delvis ersätta företrädarrollen.
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA