"Ständig stress av att försöka hålla måttet"

DOKTORAND.2003-08-26

Eva Sundström har doktorerat på sociologiska institutionen vid Umeå universitet. Med två barn hemma och en man som studerar har livet som doktorand varit tufft. När räkningar och dagis har betalats har kassan ofta varit nere på noll. Ändå har hon klarat sig, mycket tack vara en bra handledare.

Av:  Christian Örjestål

– Men det har varit ekonomiskt svårt många gånger och man lever under en ständig stress av att hela tiden vara ställd under granskning och samtidigt försöka hålla måttet.

– Det krävs handledarutbildningar. Handledningen måste vara professionell och det borde vara mindre känsligt att byta handledare. Det behöver inte innebära personlig kritik mot handledaren och det kanske är det bästa för forskningsprojektet.

Som mamma har Eva Sundström känt sig stressad av att hon inte kunnat vara lika ofta på jobbet som barnlösa kollegor

– Jag vill helst inte gå på möten efter klockan tre, jag vill inte jobba helger och kvällar och det är ett stressmoment när man inte har samma tillgång till tid som andra på institutionen.

– Dessutom är det viktigt att ha ett socialt liv på institutionen. Att man försöker ha trevligt när man arbetar. Det kan vara så enkelt som att man går ut och äter middag efter ett långt möte. Samhörigheten är oerhört viktig och gör att doktoranderna har lättare att känna sig hemma.

Örjan Swenberg är utbildnings- och forskningshandläggare med ansvar för doktorandfrågorna vid Umeå universitet. Även han känner igen den bild som rapporten målar upp. Och han säger att många doktorander ser sitt arbete som ett privilegium och att det kan leda till problem.

– Det är ett privilegium och det är en investering inför framtiden. Därför är de villiga att jobba de där extra timmarna varje vecka. Det hade inte varit något problem om det hade gällt en kortare period men nu handlar det om fyra år. Det finns en klar risk att man bränner ut sig.

Och den stora belastningen kan leda till avhopp.

– Plus att många doktorander är i en fas i livet då de vill bygga familj och det kan vara svårt att kombinera. Ett avhopp är dessutom ett oerhört slöseri för samhället och ju längre doktoranden kommit med sin utbildning innan avhoppet desto större är såklart slöseriet.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA