Annons:
Bild:Elis Hoffman
Maktutredningen 25 år
Fördjupning
AVAnn DahlinTyck till!

Starkare individ – svagare kollektiv

Under slutet av 1980-talet studerade mer än hundra forskare var makten över samhällsutvecklingen och medborgarnas liv fanns. Maktutredningen påverkade svensk samhällsdebatt under lång tid. Tjugofem år senare anser Olof Petersson att de trender forskarna då såg är än starkare i dag.

Är vi på väg mot eller bort ifrån det svenska demokratiska idealet? Den som ställde frågan var dåvarande statsminister Ingvar Carlsson, S, som kom fram till att en stor genomlysning behövdes. Rege­ringen tillsatte en utredningskommitté bestående av fyra forskare, ledda av statsvetaren Olof Petersson. När Maktutredningen avslutade sitt arbete 1990 hade den producerat en mängd böcker och skrifter.

Tjugofem år senare tycker Olof Petersson att utvecklingen i stort sett fortsatt i den riktning som utredningen beskrev – och dåtidens trender förstärkts. Relationerna på arbetsmarknaden har fragmentiserats ytterligare. Organisationssverige fortsätter att tappa mark. Individerna står starkare i förhållande till myndigheterna. Och globaliseringen har blivit alltmer påtaglig.

Maktutredningen tillsattes i en tid när 1960-talets utvecklingsoptimism avlösts av en växande kritik mot storskaliga lösningar och offentlig byråkrati. Socialdemokraterna hade fått lämna över till borgerliga regeringar 1976–1982 och kände en press att förnya sig.

– När Olof Palme kom tillbaka 1982 tillsatte han en civilminister. Högern och libertarianerna ville privatisera offentlig verksamhet, men Social­demo­kraterna ville i stället göra verksamheten mer effektiv, decentralisera och omvandla den utifrån ett medborgarperspektiv, säger Olof Petersson.

Forskarnas uppdrag var dock inte att göra en vanlig statlig utredning med förslag, konsekvensanalyser och kostnadsberäkningar.

– Politikerna ställde ett antal frågor, men i praktiken var det ett stort, samhällsvetenskapligt forskningsprogram. 

Varför ville de göra en så ambitiös kartläggning?

– Ledningen för arbetarrörelsen hade märkt att de gamla kartorna inte stämde längre. Politikerna ville orientera sig i en snabbt föränderlig värld. När jag frågade informellt uppfattade jag att de tyckte att forskningen var för närsynt, inte så bra på det större perspektivet. De ville ge svensk forskning ett tillfälle att bryta nacken av sig!

De nya ledorden för den offentliga förvaltningen skulle vara »från myndighetskultur till servicekultur«. Maktutredningens resultat kom dock att ge bränsle åt kritiken mot hur sjukvård, skola och andra offentliga verksamheter fungerade. Enligt utredningen upplevde många medborgare vanmakt i mötet med samhällets institutioner och ansåg sig ha för små möjligheter att påverka sin livssituation.

Samtidigt hade människor fått större självförtroende i förhållande till myndigheterna i takt med att utbildningsnivån ökat. En av utredningens undersökningar visade att betydligt fler än på 1960-talet ansåg att de kunde överklaga ett beslut.

Fler angav också att de skrivit insändare eller artiklar och deltagit i en offentlig demonstration, och betydligt fler än förr hade talat inför ett möte. 

– Människor hade blivit mer kunniga och kritiska, säger Olof Petersson. Man accepterade inte att sitta still i båten och bara ta emot sociala förmåner. Det kunde ju vara besvärligt för myndigheterna, men från demokratisk synpunkt är det väldigt bra att man kan hävda sina rättigheter. Problemet var att gamla etablerade institutioner inte hängde med. 

Utredarna lät också människor berätta om sin upplevda makt och förmåga.

– Vi frågade till exempel om de var missnöjda med skolan och om de hade försökt att påverka den. Och hur man upplevde sin ställning som patient i sjukvården, hur man bedömde sin möjlighet att byta läkare om man var missnöjd. Vi hade en enorm databas som visade att folk upplevde maktlöshet, en tyst vanmakt.

Tio år senare ställde Olof Petersson samma frågor igen. Svaren då tydde på att medborgarna nu upplevde sig ha större makt i relationen till institutioner som skola och sjukvård. Framför allt kunde de i större utsträckning rösta med 
fötterna och byta »leverantör« av offentliga tjänster.

De två stora utvecklingstendenser som Maktutredningen lyfte fram var individualisering och internationalisering. Tillsammans innebar de att de starka kollektiva idealen i Sverige ifrågasattes och förändrades. Det märktes också på arbetsmarknaden, där utvecklingen från centrala förhandlingar mellan SAF och LO till förbundsvisa och lokala förhandlingar lett till fler – men svagare – maktcentra. Maktutredarna drog slutsatsen att det blivit betydligt svårare att bedriva solidarisk lönepolitik, och att den svenska modellen i det avseendet upphört att fungera.

För näringslivet innebar internationalisering och liberalare lagstiftning att de inte kunde tvingas till nationella samförståndslösningar på samma sätt som tidigare. 

– Kapitalet fick exitmöjligheter. Det drog undan mattan för den svenska modellen, anser Olof Petersson.

Även medlemsorganisationer som fackliga orga­nisationer hade blivit mindre sammantvinnade med den politiska makten. Den traditionella rekryteringen av organisationsföreträdare till statliga utredningar minskade exempelvis i betydelse.

– I tidigare offentliga utredningar satt ämbetsmän, experter och företrädare för tunga organisationer och förhandlade ihop sig, säger Olof Petersson. Sedan var det en expeditionssak att passera riksdagen. Men numera har många utredningar ett begränsat, praktiskt uppdrag, och de görs ofta av en ensamutredare. Så organisationerna har fått hitta andra inflytandevägar, som lobbying.

Även om många av de trender Maktutredningen iakttog har fortsatt, finns det ett område där ny forskning ger en väsentligt annorlunda bild, säger Olof Petersson: 

– Om man skulle rangordna vilket kapitel som är mest förlegat är det det om mediernas makt.

1980-talet var en storhetstid för det som i dag kallas traditionella medier, men internet och sociala medier har förändrat förutsättningarna radikalt. Dagstidningarna är under stark press, konstaterar han.

Sedan Maktutredningen lämnade sitt betänkande har ett par utredningar granskat den svenska demo­kratin. Den första leddes av Bengt Göransson och avslutades 2000. 2014 tillsattes en ny demokratiutredning under ledning av Olle Wästberg. 

De har dock inte haft ett lika stort uppdrag som Makt­utredningen.

Några röster har höjts för att göra en ny stor genom­lysning av samhällets maktstrukturer. Själv vill Olof Petersson inte uttala sig om den saken.

– Jag är part i målet. Men jag kan säga så mycket att det finns inget som ersätter det behovet. Det forskas mycket i dag, men vi saknar kanske helhets­perspektivet.

Gav ut nästan 120 böcker, skrifter och rapporter
  • Maktutredningen tillsattes 1985. Den producerade närmare 120 böcker, skrifter och rapporter. Huvudrapporten Demokrati och makt i Sverige kom 1990.
  • De forskare som ledde arbetet var statsvetaren Olof Petersson, historikern Yvonne Hirdman, nationalekonomen Inga Persson och organisations­forskaren Johan P Olsen.
  • Inspiration hämtades från Norge, som hade gjort en motsvarande granskning.
Bli den första att tycka till!
StatsförvaltningNyhetAllt fler av statens myndigheter får högsta betyg för sin hantering av ekonomiadministration. Samtidigt ökar också antalet som får bottenbetyget C i Ekonomistyrningsverkets utvärdering.
POLISENNyhetModeraterna vill att polisutbildade ska få skriva av hela studielånet efter fem år i yrket. Partiet föreslår också en riktad lönesatsning på poliser motsvarande omkring 3 000 kronor i månaden.
ÖppenhetNyhetJustitieombudsmannen, JO, kan inte granska regeringen. Det var anledningen till att JO lade ned anmälan om utrikesdepartementets hantering av e-post. Det skriver Journalistförbundet, SJF, i ett pressmeddelande.
ColombiaFördjupningDen 50 år långa inbördes konflikten i Colombia kastar fortfarande långa skuggor över landet, trots fredsavtalet med gerillarörelsen Farc. Kvinnonätverket IMP, som ST samarbetade med i tio år, har fått en viktig roll i att stötta kvinnor som drabbats av våldet.
MIGRATIONSVERKETNyhetMigrationsverket kommer under året att stänga ytterligare sju mottagningskontor för asylsökande. Det är ännu inte klart hur omfattande uppsägningarna blir.
IT-säkerhetNyhetMyndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, tror att myndigheter underrapporterar it-incidenter och underlåter att anmäla dem till MSB. Ändå rapporterades 281 incidenter under förra året.
FackligtNyhetEU-kommissionen har stoppat ett avtal för statligt anställda från att bli lag på europeisk nivå. Nu överväger facken en stämning i EU-domstolen. ”Om vi inte protesterar när vi blir behandlade så här kan vi aldrig vara säkra på att få något inflytande över huvud taget”, säger STs ordförande Britta Lejon.
ArbetsmiljöNyhetFyra tungt kriminellt belastade personer dödshotade en arbetsförmedlare i hans hem tidigare i april. De hade anlitats av en arbetssökande som nekats ersättning av Arbetsförmedlingen.
UpphandlingNyhetKonkurrensverket stämmer Örebro universitet inför domstol och kräver 150 000 kronor i böter för felaktig upphandling. Enligt myndigheten har universitet gjort en otillåten direktupphandling.
FackligtNyhetTCO vill att högskolan ska få mer betalt för att utbilda redan yrkesverksamma. Kompetensutveckling och vidareutbildning behöver få betydligt mer fokus inför valet, skriver ordförande Eva Nordmark i en debattartikel.
RättsväsendetNyhetRegeringens utredare Stefan Strömberg föreslår att unga brottslingar snabbare ska ställas inför rätta genom nya regler för polisens arbete och ökad samverkan mellan polisen och socialtjänsten.
PolisenNyhet”Alla är lika viktiga”, säger nyblivne rikspolischefen Anders Thornberg till Publikt i en intervju.
IntegritetNyhetDen 25 maj börjar EUs dataskyddsförordning, GDPR, att gälla. Den som får sina person­uppgifter registrerade får tyd­ligare rättigheter – och det gäller bland annat anställda gentemot arbetsgivare. En förändring är att den registrerade får rätt till insyn.
DigitaliseringNyhetDigitaliseringen tvingar fram en delvis ny statlig arbetsgivarpolitik, konstaterar Arbetsgivarverket i en ny rapport. Arbetsgivarpolitiken behöver förändras för att utveckla kompetensförsörjningen och effektivisera verksamheten.
HögskolanNyhetMälardalens högskola tvingas betala tillbaka två tredjedelar av studieavgiften till en amerikansk student, därför att utbildningen hon gick inte höll måttet. Det har Högsta domstolen, HD, beslutat.
StatsförvaltningNyhetNästa års genomsnittliga uppräkning av de statliga myndigheternas anslag blir ungefär en procent, enligt Arbetsgivarverket. Det påverkar bland annat utrymmet för löner. Både ST och Arbetsgivarverket är kritiska.
TryckfrihetNyhetUniversitets- och högskolerådet, UHR, kritiseras av Justitiekanslern, JK, för brott mot efterforskningsförbudet i tryckfrihetsförordningen. Myndigheten har dessutom tangerat gränsen för censur, enligt JK.
BudgetNyhetNär Arbetsgivarverket kommenterar regeringens vårändringsbudget saknar myndigheten ytterligare satsningar på högre utbildning, men välkomnar fokus på integration på arbetsmarknaden.
FörsäkringskassanNyhetPå ett av Försäkringskassans kontor har många avslag av sjukpenning lett till högre lön, enligt ett vittnesmål i SVT i söndags. Men trots att detta strider mot arbetsplatsens lönekriterier, kan lönesättningen inte göras om, förklarar STs avdelningsordförande Siv Norlin.
FrankrikeNyhetAnställda inom det franska rättsväsendet är oroliga för domstolarnas framtid, och ger sig nu in i de växande protesterna mot president Emmanuel Macrons politik. ”Vårt intryck är att regeringen struntar i vad vi tycker”, säger Hervé Bonglet i domstolssekreterarnas största fackförbund, UNSA Service Judiciaires.
VårbudgetenNyhet»Ett jättebekymmer att omlokaliseringsmyndigheter inte får något tillskott«, säger Britta Lejon.
PostnordNyhetPostnord måste skicka tillbaka 400 000 postförsändelser till Kina och andra länder utanför EU. Det handlar om varor som inte hämtats ut av mottagarna, sedan bolaget införde en ny avgift från första mars.
POLISENNyhetEfter en granskning i Svenska Dagbladet har åklagare inlett en förundersökning om en polischefs inlägg på Facebook. Mannen utsågs till chef trots varningar från medarbetare om att han spred rasism i fikarummet och på sociala medier.
SjukpenningNyhetRegeringen har utsett juristen Claes Jansson till särskild utredare för att se över sjukförsäkringen. Samtidigt har en nationell samordnare för sjukförsäkringen, Mandus Frykman, utsetts.
LantmäterietNyhetLantmäteriet ska fungera som motor i arbetet med en smartare samhällsbyggnadsprocess. Regeringen uppdrar till myndigheten att öka möjligheten att arbeta med digitala geodata.
STATSTJÄNSTEMÄNNyhetStatstjänstemän kan komma att ställas inför domstol i fler fall i framtiden. Riksdagens konstitutionsutskott begär förslag från regeringen om ett utvidgat straffansvar för tjänstefel.
HögskolanNyhetUniversitetskanslersämbetet, UKÄ, vill få i uppdrag att samordna alla myndigheters uppföljningar och utvärderingar av den högre utbildningen i Sverige. Förslaget framförs i en rapport till regeringen.
JämställdhetNyhetVid dagens sammanträde tar regeringen beslut om att satsa en miljard kronor på att stärka kvinnors och flickors jämställdhet runt om i världen. Förslaget är en del av vårbudgeten.
RIKSDAGENNyhetRiksdagens konstitutionsutskott föreslår att en introduktionsutbildning införs för statsanställda. I betänkandet hänvisas till en rapport från ST, och förbundets ordförande Britta Lejon betecknar förslaget som ”mycket glädjande”.
OMLOKALISERINGNyhetPersonalen flyr snabbt från myndigheter som ska omlokaliseras, och bemanningsfrågorna blir ofta akuta långt innan flyttlasset går. Det konstaterar ST i en rapport byggd på en undersökning bland förtroendevalda.
HögskolanNyhetTCO är positiv till valideringsdelegationens förslag om stärkt validering inom högskolan. Bättre möjlighet till validering är en viktig pusselbit i ett system för livslångt lärare för tjänstemän, anser TCO.
HögskolanNyhetDen statliga Valideringsdelegationen föreslår att gemensamma riktlinjer och nya rutiner tas fram för att förstärka möjligheterna att genom högskolan validera tidigare förvärvade kunskaper.
ArbetsmiljöNyhetArbetsmiljöverket inleder en riksomfattande inspektion av förekomsten av våld och hot på HVB- och LSS-boenden. Fyra av tio anmälningar inom verksamheterna handlar om hot och våld.
DANMARKNyhetDanmarks arbetsmarknadsminister vänder sig till alla medborgare i en efterlysning av förslag till bättre arbetsmiljöregler. Ett formulär har lagts in på departementets hemsida.
KRIMINALVÅRDENNyhetKriminalvården får kritik av Justitiekanslern för att en hög chef uttryckt sin ”starka besvikelse” över en facklig företrädares uttalanden i Göteborgs-Posten och Ekot. Den viktiga öppna debatten riskerar att strypas, skriver JK i beslutet.
ÖppenhetNyhetJustitieombudsmannen, JO, vidtar ingen åtgärd med anledning av Journalistförbundets anmälan mot utrikesdepartementet, UD. Fackförbundet gjorde anmälan när en överprövning av UDs beslut om att inte lämna ut utrikesminister Margot Wallströms e-postlogg tog mer än tre månader, rapporterar Journalisten.
FörsäkringskassanNyhetFörsäkringskassans dialog med Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och sjukskrivande läkare måste förbättras, skriver myndigheten i en rapport till regeringen.
OMLOKALISERINGNyhetFacken vid de statliga myndigheterna har begärt förhandlingar med Arbetsgivarverket om villkoren för de anställda vid omlokaliseringar. Nationell arbetsskyldighet är unikt för staten, vilket gör att myndigheterna riskerar att framstå som mindre attraktiva arbetsgivare, menar STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar.
StatsförvaltningNyhetDen statliga internrevisionen fungerar i huvudsak bra, rapporterar Ekonomistyrningsverket, ESV, i sin årliga redovisning. Men var tredje myndighet har inte analyserat behovet av resurser till internrevisionen, påpekar ESV.
#metooNyhetRegeringen satsar över 100 miljoner kronor i vårbudgeten på förebyggande och kompetensutveckling i spåren av #metoo-kampanjen. 25 miljoner kronor satsas på arbetslivet och 50 miljoner på skolan.