Annons:
Bild:Elis Hoffman
Maktutredningen 25 år
Fördjupning
AVAnn Dahlin0 kommentarerTyck till!

Starkare individ – svagare kollektiv

Under slutet av 1980-talet studerade mer än hundra forskare var makten över samhällsutvecklingen och medborgarnas liv fanns. Maktutredningen påverkade svensk samhällsdebatt under lång tid. Tjugofem år senare anser Olof Petersson att de trender forskarna då såg är än starkare i dag.

Är vi på väg mot eller bort ifrån det svenska demokratiska idealet? Den som ställde frågan var dåvarande statsminister Ingvar Carlsson, S, som kom fram till att en stor genomlysning behövdes. Rege­ringen tillsatte en utredningskommitté bestående av fyra forskare, ledda av statsvetaren Olof Petersson. När Maktutredningen avslutade sitt arbete 1990 hade den producerat en mängd böcker och skrifter.

Tjugofem år senare tycker Olof Petersson att utvecklingen i stort sett fortsatt i den riktning som utredningen beskrev – och dåtidens trender förstärkts. Relationerna på arbetsmarknaden har fragmentiserats ytterligare. Organisationssverige fortsätter att tappa mark. Individerna står starkare i förhållande till myndigheterna. Och globaliseringen har blivit alltmer påtaglig.

Maktutredningen tillsattes i en tid när 1960-talets utvecklingsoptimism avlösts av en växande kritik mot storskaliga lösningar och offentlig byråkrati. Socialdemokraterna hade fått lämna över till borgerliga regeringar 1976–1982 och kände en press att förnya sig.

– När Olof Palme kom tillbaka 1982 tillsatte han en civilminister. Högern och libertarianerna ville privatisera offentlig verksamhet, men Social­demo­kraterna ville i stället göra verksamheten mer effektiv, decentralisera och omvandla den utifrån ett medborgarperspektiv, säger Olof Petersson.

Forskarnas uppdrag var dock inte att göra en vanlig statlig utredning med förslag, konsekvensanalyser och kostnadsberäkningar.

– Politikerna ställde ett antal frågor, men i praktiken var det ett stort, samhällsvetenskapligt forskningsprogram. 

Varför ville de göra en så ambitiös kartläggning?

– Ledningen för arbetarrörelsen hade märkt att de gamla kartorna inte stämde längre. Politikerna ville orientera sig i en snabbt föränderlig värld. När jag frågade informellt uppfattade jag att de tyckte att forskningen var för närsynt, inte så bra på det större perspektivet. De ville ge svensk forskning ett tillfälle att bryta nacken av sig!

De nya ledorden för den offentliga förvaltningen skulle vara »från myndighetskultur till servicekultur«. Maktutredningens resultat kom dock att ge bränsle åt kritiken mot hur sjukvård, skola och andra offentliga verksamheter fungerade. Enligt utredningen upplevde många medborgare vanmakt i mötet med samhällets institutioner och ansåg sig ha för små möjligheter att påverka sin livssituation.

Samtidigt hade människor fått större självförtroende i förhållande till myndigheterna i takt med att utbildningsnivån ökat. En av utredningens undersökningar visade att betydligt fler än på 1960-talet ansåg att de kunde överklaga ett beslut.

Fler angav också att de skrivit insändare eller artiklar och deltagit i en offentlig demonstration, och betydligt fler än förr hade talat inför ett möte. 

– Människor hade blivit mer kunniga och kritiska, säger Olof Petersson. Man accepterade inte att sitta still i båten och bara ta emot sociala förmåner. Det kunde ju vara besvärligt för myndigheterna, men från demokratisk synpunkt är det väldigt bra att man kan hävda sina rättigheter. Problemet var att gamla etablerade institutioner inte hängde med. 

Utredarna lät också människor berätta om sin upplevda makt och förmåga.

– Vi frågade till exempel om de var missnöjda med skolan och om de hade försökt att påverka den. Och hur man upplevde sin ställning som patient i sjukvården, hur man bedömde sin möjlighet att byta läkare om man var missnöjd. Vi hade en enorm databas som visade att folk upplevde maktlöshet, en tyst vanmakt.

Tio år senare ställde Olof Petersson samma frågor igen. Svaren då tydde på att medborgarna nu upplevde sig ha större makt i relationen till institutioner som skola och sjukvård. Framför allt kunde de i större utsträckning rösta med 
fötterna och byta »leverantör« av offentliga tjänster.

De två stora utvecklingstendenser som Maktutredningen lyfte fram var individualisering och internationalisering. Tillsammans innebar de att de starka kollektiva idealen i Sverige ifrågasattes och förändrades. Det märktes också på arbetsmarknaden, där utvecklingen från centrala förhandlingar mellan SAF och LO till förbundsvisa och lokala förhandlingar lett till fler – men svagare – maktcentra. Maktutredarna drog slutsatsen att det blivit betydligt svårare att bedriva solidarisk lönepolitik, och att den svenska modellen i det avseendet upphört att fungera.

För näringslivet innebar internationalisering och liberalare lagstiftning att de inte kunde tvingas till nationella samförståndslösningar på samma sätt som tidigare. 

– Kapitalet fick exitmöjligheter. Det drog undan mattan för den svenska modellen, anser Olof Petersson.

Även medlemsorganisationer som fackliga orga­nisationer hade blivit mindre sammantvinnade med den politiska makten. Den traditionella rekryteringen av organisationsföreträdare till statliga utredningar minskade exempelvis i betydelse.

– I tidigare offentliga utredningar satt ämbetsmän, experter och företrädare för tunga organisationer och förhandlade ihop sig, säger Olof Petersson. Sedan var det en expeditionssak att passera riksdagen. Men numera har många utredningar ett begränsat, praktiskt uppdrag, och de görs ofta av en ensamutredare. Så organisationerna har fått hitta andra inflytandevägar, som lobbying.

Även om många av de trender Maktutredningen iakttog har fortsatt, finns det ett område där ny forskning ger en väsentligt annorlunda bild, säger Olof Petersson: 

– Om man skulle rangordna vilket kapitel som är mest förlegat är det det om mediernas makt.

1980-talet var en storhetstid för det som i dag kallas traditionella medier, men internet och sociala medier har förändrat förutsättningarna radikalt. Dagstidningarna är under stark press, konstaterar han.

Sedan Maktutredningen lämnade sitt betänkande har ett par utredningar granskat den svenska demo­kratin. Den första leddes av Bengt Göransson och avslutades 2000. 2014 tillsattes en ny demokratiutredning under ledning av Olle Wästberg. 

De har dock inte haft ett lika stort uppdrag som Makt­utredningen.

Några röster har höjts för att göra en ny stor genom­lysning av samhällets maktstrukturer. Själv vill Olof Petersson inte uttala sig om den saken.

– Jag är part i målet. Men jag kan säga så mycket att det finns inget som ersätter det behovet. Det forskas mycket i dag, men vi saknar kanske helhets­perspektivet.

Gav ut nästan 120 böcker, skrifter och rapporter
  • Maktutredningen tillsattes 1985. Den producerade närmare 120 böcker, skrifter och rapporter. Huvudrapporten Demokrati och makt i Sverige kom 1990.
  • De forskare som ledde arbetet var statsvetaren Olof Petersson, historikern Yvonne Hirdman, nationalekonomen Inga Persson och organisations­forskaren Johan P Olsen.
  • Inspiration hämtades från Norge, som hade gjort en motsvarande granskning.
Bli den första att tycka till!
FörsäkringskassanNyhetRättssäkerheten hotas när regeringen ständigt ändrar fokus i styrning av Försäkringskassan, visar en ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen. Dagens inriktning mot minskade sjuktal har lett till mer administration och färre fysiska möten för personalen.
ArbetsförmedlingenNyhetInspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, riktar skarp kritik mot Arbetsförmedlingen för att myndigheten i bara 13 av 250 handlingsplaner för arbetssökande lever upp till lagens krav.
ÖppenhetNyhetUnder en intervju frågade en bibliotekschef upprepade gånger efter journalistens källor. Efter anmälan väckte JK åtal mot tjänstepersonen, som nu dömts till 50 dagsböter för brott mot efterforskningsförbudet.
ArbetsmiljöverketFördjupningArbetsmiljöverket har efter en period av nedskärningar fått mer resurser att inspektera och ställa krav på svenska arbetsmiljöer. Inspektörerna ska både reda ut dramatiska händelser och uppmuntra ett systematiskt arbetsmiljö­arbete. Publikt följde ST-medlemmarna Monica Engström och Johan Allarveus på inspektioner i Skövde och Eksjö.
ArbetsmiljöNyhetFyra procent av STs medlemmar svarar ja på frågan om det förekommer sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Två procent uppger att de själva blivit utsatta, visar förbundets arbetsmiljöundersökning 2018.
MångfaldNyhetAndelen statsanställda med utländsk bakgrund ökar något, till knappt 19 procent förra året. Det är en ökning från år 2016, då gruppen utgjorde 18,3 procent av de statsanställda.
HögskolanNyhetDet finns väldigt lite kunskap om hur utbrett problemet med sexuella trakasserier är vid svenska högskolor och universitet, visar en forskningsöversikt från Vetenskapsrådet.
SysselsättningNyhetFör tolfte månaden i rad går arbetslösheten nedåt, redovisar Arbetsförmedlingen. I september fanns 343 000 personer inskrivna som arbetslösa. Det är 17 000 färre än ett år tidigare.
A-kassanNyhetRegeringen höjer Arbetsförmedlingens anslagskredit för att täcka ökade kostnader för a-kassan. Arbetsförmedlingen får 2,2 miljarder kronor ytterligare för arbetslöshetsersättningen under 2018.
StatsförvaltningNyhetFem myndigheter har utsetts till pilotmyndigheter i Tillitsdelegationens arbete med tillitsbaserad styrning. De fem ska ingå i det som delegationen kallar Tillitsverkstaden.
POLISENNyhetBristande förankring och kommunikation som inte fungerat – det är några orsaker till att den nya polisorganisationen inte har uppnått sina mål. Det var flera av talarna på ett seminarium om den nya polisorganisationen överens om.
HögskolanNyhetVar tredje högskoleanställd som jobbar med forskning och undervisning har en tidsbegränsad anställning. Det framgår av en ny rapport som tagits fram av Universitetskanslersämbetet, UKÄ.
MigrationsverketNyhetMigrationsverket har förkortat väntetiderna för utländska studenter som söker uppehållstillstånd för studier. Den genomsnittliga väntetiden för den som söker uppehållstillstånd i ett studerandeärende är 50 dagar.
OmställningsmedelNyhetMyndigheterna avsätter årligen medel som ska gå till att öka medarbetarnas möjligheter vid omställning. Men Publikts granskning av 20 myndigheter visar att pengar samlas på hög. Mer än en halv miljard kronor ligger oanvända.
DemokratiNyhetSverige har EUs mest hållbara demokrati, medan Polen och Ungern rasar på rankningen, enligt den tyska stiftelsen Bertelsmann. Det demokratiska läget har försämrats i mer än hälften av EUs länder.
ArbetsförmedlingenNyhetDe nyanställda säger upp sig. De luttrade rycker på axlarna åt nedläggningshotet, men menar att hela situationen suger musten ur personalen. Anne Linderoth, Katarina Hokkanen Gustafsson och Ann-Christin Carlvret tror att en nedläggning av Arbetsförmedlingen skulle ta tid. »Men det är klart man undrar hur politikerna har tänkt«, säger Katarina Hokkanen Gustafsson.
A-kassanNyhetInspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, har genomfört sin årliga granskning av a-kassornas årsredovisningar. IAF konstaterar att Byggnadsarbetarnas, Svensk handels, Fastighets och Elektrikernas har för stort eget kapital.
NaturvårdsverketNyhetDen vilthandläggare på Naturvårdsverket som utrett frågan om pilbågsjakt och samtidigt privat driver ett jaktföretag är inte jävig, enligt Naturvårdsverkets bedömning. Men på grund av uppmärksamheten väljer myndigheten ändå att byta handläggare för ärendet, skriver Altinget.
ÅklagarmyndighetenNyhetÅklagarmyndigheten i Blekinge slår larm om underbemanning, samtidigt som arbetsuppgifterna blivit fler. Resultatet blir att ärenden blir liggande, åtal försenas och vittnesmål blir inaktuella, uppger SVT.
HögskolanNyhetKina är det vanligaste ursprungslandet för gäststudenter vid svenska lärosäten, enligt Migrationsverkets statistik. Under 2017 fick 1 927 kinesiska studenter uppehållstillstånd för studier.
PensionNyhetStatens tjänstepensionsverk, SPV, och Finansinspektionen, FI, har tillsammans tagit fram en interaktiv film om hur olika händelser i livet påverkar tjänstepension från statlig anställning.
DigitaliseringNyhetI kölvattnet av it-skandalen på Transportstyrelsen föreslår Digitaliseringsrättsutredningen att straffsanktionerad tystnadsplikt införs för anställda hos leverantörer av it-tjänster till myndigheterna. Flera tunga remissinstanser ställer sig bakom förslaget.
StatsförvaltningNyhetAtt myndigheter anlitar icke auktoriserade tolkar är ett hot mot rättssäkerheten. Det anser Kammarkollegiet, som ansvarar för auktorisationen, uppger SVT.
ArbetsmiljöNyhetVilka rehabiliteringsinsatser en arbetsgivare sätter in för sina sjukskrivna medarbetare beror på vem som är sjuk. Kvinnor får insatser oftare än män och högutbildade oftare än lågutbildade, visar en studie från Linköpings universitet.
KorruptionNyhetGeneraldirektören för Statens musikverk och två högt uppsatta chefer på Statens kulturråd döms av hovrätten för mutbrott och tagande av muta. De tre har låtit sig bjudas på dyra middagar av företrädare för kulturlivet.
JämställdhetNyhetLöneskillnaden mellan kvinnor och män fortsätter att minska, enligt en rapport från Medlingsinstitutet. Den så kallade oförklarade löneskillnaden minskar snabbast inom staten.
ArbetsmiljöNyhetNär företagshälsan Avonova frågat de anställda på sina anslutna arbetsplatser säger 19 av 20 att de trivs på jobbet. Siffrorna bygger på mer än 28 000 hälsoundersökningar.
SpårtrafikenNyhetDet finns inga avtalshinder för Arriva att införa kundvärdar med färre befogenheter än dagens tågvärdar, konstaterar Skånetrafiken som utrett om bolagets planer på förändringar vid Pågatågen strider mot avtalet.
SkatteverketNyhetRegeringen har föreslagit att Skatteverket ska få utvidgade möjligheter att utreda brott kopplade till myndighetens verksamhet. Nu har lagrådet lämnat sitt yttrande och anser att man bör förtydliga hur långt Skatteverkets befogenheter sträcker sig.
FörsäkringskassanNyhetDet tog mer än ett år för Försäkringskassan att utreda en persons rätt till barnbidrag i Sverige efter inflyttning från Storbritannien. En oacceptabelt lång väntetid, slår Justitieombudsmannen, JO, fast i ett beslut.
HögskolanNyhetUtbyggnaden av Ångströmlaboratoriet är den största satsning som Uppsala universitet och Akademiska hus någonsin har gjort tillsammans. 1,2 miljarder kronor ska investeras i 30 000 kvadratmeter nya lokaler.
KriminalvårdenNyhetEn av flera orsaker till Kriminalvårdens underskott är hög personalomsättning. ”Kriminalvården måste jobba på att få upp lönerna, vi ligger väldigt lågt”, säger STs avdelningsordförande Per Sunneborn.
FINLANDNyhetFyra finska fackförbund tar i dag ut cirka 30 000 privatanställda i strejk. Åtgärden är en politisk protest mot regeringens planer på att försämra anställningstryggheten för anställda i småföretag, uppger Yle.
KriminalvårdenNyhetFörra året ökade antalet anmälningar om hot och våld mot anställda inom Kriminalvården. De flesta fallen handlade om en enskild klient som hotat en anställd efter att ha delgivits ett negativt besked, skriver myndigheten i en ny rapport.