Annons:
Bild:Elis Hoffman
Maktutredningen 25 år
Fördjupning
AVAnn Dahlin0 kommentarerTyck till!

Starkare individ – svagare kollektiv

Under slutet av 1980-talet studerade mer än hundra forskare var makten över samhällsutvecklingen och medborgarnas liv fanns. Maktutredningen påverkade svensk samhällsdebatt under lång tid. Tjugofem år senare anser Olof Petersson att de trender forskarna då såg är än starkare i dag.

Är vi på väg mot eller bort ifrån det svenska demokratiska idealet? Den som ställde frågan var dåvarande statsminister Ingvar Carlsson, S, som kom fram till att en stor genomlysning behövdes. Rege­ringen tillsatte en utredningskommitté bestående av fyra forskare, ledda av statsvetaren Olof Petersson. När Maktutredningen avslutade sitt arbete 1990 hade den producerat en mängd böcker och skrifter.

Tjugofem år senare tycker Olof Petersson att utvecklingen i stort sett fortsatt i den riktning som utredningen beskrev – och dåtidens trender förstärkts. Relationerna på arbetsmarknaden har fragmentiserats ytterligare. Organisationssverige fortsätter att tappa mark. Individerna står starkare i förhållande till myndigheterna. Och globaliseringen har blivit alltmer påtaglig.

Maktutredningen tillsattes i en tid när 1960-talets utvecklingsoptimism avlösts av en växande kritik mot storskaliga lösningar och offentlig byråkrati. Socialdemokraterna hade fått lämna över till borgerliga regeringar 1976–1982 och kände en press att förnya sig.

– När Olof Palme kom tillbaka 1982 tillsatte han en civilminister. Högern och libertarianerna ville privatisera offentlig verksamhet, men Social­demo­kraterna ville i stället göra verksamheten mer effektiv, decentralisera och omvandla den utifrån ett medborgarperspektiv, säger Olof Petersson.

Forskarnas uppdrag var dock inte att göra en vanlig statlig utredning med förslag, konsekvensanalyser och kostnadsberäkningar.

– Politikerna ställde ett antal frågor, men i praktiken var det ett stort, samhällsvetenskapligt forskningsprogram. 

Varför ville de göra en så ambitiös kartläggning?

– Ledningen för arbetarrörelsen hade märkt att de gamla kartorna inte stämde längre. Politikerna ville orientera sig i en snabbt föränderlig värld. När jag frågade informellt uppfattade jag att de tyckte att forskningen var för närsynt, inte så bra på det större perspektivet. De ville ge svensk forskning ett tillfälle att bryta nacken av sig!

De nya ledorden för den offentliga förvaltningen skulle vara »från myndighetskultur till servicekultur«. Maktutredningens resultat kom dock att ge bränsle åt kritiken mot hur sjukvård, skola och andra offentliga verksamheter fungerade. Enligt utredningen upplevde många medborgare vanmakt i mötet med samhällets institutioner och ansåg sig ha för små möjligheter att påverka sin livssituation.

Samtidigt hade människor fått större självförtroende i förhållande till myndigheterna i takt med att utbildningsnivån ökat. En av utredningens undersökningar visade att betydligt fler än på 1960-talet ansåg att de kunde överklaga ett beslut.

Fler angav också att de skrivit insändare eller artiklar och deltagit i en offentlig demonstration, och betydligt fler än förr hade talat inför ett möte. 

– Människor hade blivit mer kunniga och kritiska, säger Olof Petersson. Man accepterade inte att sitta still i båten och bara ta emot sociala förmåner. Det kunde ju vara besvärligt för myndigheterna, men från demokratisk synpunkt är det väldigt bra att man kan hävda sina rättigheter. Problemet var att gamla etablerade institutioner inte hängde med. 

Utredarna lät också människor berätta om sin upplevda makt och förmåga.

– Vi frågade till exempel om de var missnöjda med skolan och om de hade försökt att påverka den. Och hur man upplevde sin ställning som patient i sjukvården, hur man bedömde sin möjlighet att byta läkare om man var missnöjd. Vi hade en enorm databas som visade att folk upplevde maktlöshet, en tyst vanmakt.

Tio år senare ställde Olof Petersson samma frågor igen. Svaren då tydde på att medborgarna nu upplevde sig ha större makt i relationen till institutioner som skola och sjukvård. Framför allt kunde de i större utsträckning rösta med 
fötterna och byta »leverantör« av offentliga tjänster.

De två stora utvecklingstendenser som Maktutredningen lyfte fram var individualisering och internationalisering. Tillsammans innebar de att de starka kollektiva idealen i Sverige ifrågasattes och förändrades. Det märktes också på arbetsmarknaden, där utvecklingen från centrala förhandlingar mellan SAF och LO till förbundsvisa och lokala förhandlingar lett till fler – men svagare – maktcentra. Maktutredarna drog slutsatsen att det blivit betydligt svårare att bedriva solidarisk lönepolitik, och att den svenska modellen i det avseendet upphört att fungera.

För näringslivet innebar internationalisering och liberalare lagstiftning att de inte kunde tvingas till nationella samförståndslösningar på samma sätt som tidigare. 

– Kapitalet fick exitmöjligheter. Det drog undan mattan för den svenska modellen, anser Olof Petersson.

Även medlemsorganisationer som fackliga orga­nisationer hade blivit mindre sammantvinnade med den politiska makten. Den traditionella rekryteringen av organisationsföreträdare till statliga utredningar minskade exempelvis i betydelse.

– I tidigare offentliga utredningar satt ämbetsmän, experter och företrädare för tunga organisationer och förhandlade ihop sig, säger Olof Petersson. Sedan var det en expeditionssak att passera riksdagen. Men numera har många utredningar ett begränsat, praktiskt uppdrag, och de görs ofta av en ensamutredare. Så organisationerna har fått hitta andra inflytandevägar, som lobbying.

Även om många av de trender Maktutredningen iakttog har fortsatt, finns det ett område där ny forskning ger en väsentligt annorlunda bild, säger Olof Petersson: 

– Om man skulle rangordna vilket kapitel som är mest förlegat är det det om mediernas makt.

1980-talet var en storhetstid för det som i dag kallas traditionella medier, men internet och sociala medier har förändrat förutsättningarna radikalt. Dagstidningarna är under stark press, konstaterar han.

Sedan Maktutredningen lämnade sitt betänkande har ett par utredningar granskat den svenska demo­kratin. Den första leddes av Bengt Göransson och avslutades 2000. 2014 tillsattes en ny demokratiutredning under ledning av Olle Wästberg. 

De har dock inte haft ett lika stort uppdrag som Makt­utredningen.

Några röster har höjts för att göra en ny stor genom­lysning av samhällets maktstrukturer. Själv vill Olof Petersson inte uttala sig om den saken.

– Jag är part i målet. Men jag kan säga så mycket att det finns inget som ersätter det behovet. Det forskas mycket i dag, men vi saknar kanske helhets­perspektivet.

Gav ut nästan 120 böcker, skrifter och rapporter
  • Maktutredningen tillsattes 1985. Den producerade närmare 120 böcker, skrifter och rapporter. Huvudrapporten Demokrati och makt i Sverige kom 1990.
  • De forskare som ledde arbetet var statsvetaren Olof Petersson, historikern Yvonne Hirdman, nationalekonomen Inga Persson och organisations­forskaren Johan P Olsen.
  • Inspiration hämtades från Norge, som hade gjort en motsvarande granskning.
Bli den första att tycka till!
SMHINyhetI dag finns SMHI på fem orter i Sverige. Men nu ska två kontor läggas ned och ett flyttas. Det här har skapat oro och många meteorologer överväger nu att sluta.
PensionsmyndighetenNyhetI mer än nio år hade Pensionsmyndigheten en e-postadress som ingen kollade, avslöjar Dagens Nyheter. När myndigheten upptäckte adressen fanns cirka 1 000 olästa mejl.
RättsväsendetNyhetÄven anställda inom rättsväsendet påverkas av sina känslor i yrkesutövningen. Enligt en forskarrapport behöver anställda i rättsväsendet bli öppnare med hur man ska hantera känslorna medvetet och professionellt.
DiskrimineringsombudsmannenFördjupningFör tio år sedan Sverige fick en sammanhållen lag mot diskriminering och en ny myndighet – Diskrimineringsombudsmannen, DO. Efter en stormig start verkar myndigheten nu ha funnit sin form. Men det finns också de som är kritiska mot hur dagens DO fungerar.
DomstolarnaNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar allvarlig kritik mot en rådman vid en tingsrätt för att hen inte meddelat dom i ett större antal mål inom föreskriven tid. JO avstår från att anmäla rådmannen till ansvarsnämnden.
Svenska kraftnätNyhetSvenska kraftnäts generaldirektör Ulla Sandborgh anser inte att myndigheten har brutit mot lagen. Det framkom vid en utfrågning i riksdagens näringsutskott på torsdagen, rapporterar Ekot.
HögskolanNyhetDe tre huvudåtalade i rättegången om fusk i samband med högskoleprov har dömts till fängelse i mellan tre och ett halvt och sex år. Ytterligare sex personer har dömts för medverkan i fuskandet.
MigrationsverketNyhetAv de 11 745 ungdomar som i fjol ansökte om uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen har mer än 5 200 personer fått bifall, enligt Migrationsverket.
StatsförvaltningNyhetRiksdagen har röstat igenom Stefan Löfven som statsminister. Överenskommelsen som regeringspartierna S och MP har träffat med C och L innebär bland annat förändrade turordningsregler och neddragningar på Arbetsförmedlingen. STs förbundsordförande Britta Lejon är kritisk men ser också en del positivt.
ArbetsmiljöNyhetEn av tio på svensk arbetsmarknad anser att det egna arbetet inte är meningsfullt. Bara 53 procent av tillfrågade chefer i offentlig sektor anser att jobbet är meningsfullt. Det visar en barometer från Jobbhälsoindex.
STNyhetEn tidigare anställd vid Åklagarmyndigheten har stämt ST i tingsrätten för vårdslös rådgivning vid en uppsägning. ST tillbakavisar alla anklagelser. I februari faller domen.
SwedaviaNyhetSwedavia varslar 125 anställda om uppsägning, varav merparten arbetar i Stockholm och Göteborg. ”Vi ska kämpa för att det blir färre än 125”, säger Mikael Nordenståhl, sektionsordförande för ST inom Swedavia på Stockholm Arlanda och Bromma.
RättsväsendetNyhetFörtroendet för rättsväsendet har ökat, och särskilt förtroendet för Polisen. Det visar årets Nationella trygghetsundersökning från Brottsförebyggande rådet, Brå.
DiskrimineringNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, har tagit fram en digital guide som stöd i arbetsgivares arbete mot diskriminering. Guiden ska underlätta arbetet med aktiva åtgärder.
RegeringskanslietNyhetArbetsbelastningen för personalen på miljö- och energidepartementet är så hög att Arbetsmiljöverket ingrep i höstas. Ett av arbetsmiljöombuden som slog larm har därefter fått så omfattande arbetsuppgifter att personen känt sig hindrad i arbetsmiljöarbetet. Nu är ombudet sjukskriven och ST har gjort en tillbudsanmälan till Arbetsmiljöverket.
USANyhetMyndighetskrisen i USA innebär att 800 000 statsanställda inte fått någon lön i januari. Många av dem oroar sig nu för obetalda bostadslån, räkningar och sjukvård. Donald Trump tycks inte ha några planer på att lösa krisen.
ÖppenhetNyhetRiksarkivet gjorde rätt när myndigheten nekade att lämna ut allmänna handlingar med motiveringen att handlingarna i sig skulle kunna förstöras vid ett utlämnande. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast.
ArbetsmarknadNyhetArbetslösheten blev under 2018 den lägsta på tio år, konstaterar Arbetsförmedlingen. Samtidigt var antalet nyanmälda lediga jobb på en hög nivå och antalet som berörts av varsel få.
KriminalvårdenNyhetI maj avled en man av uttorkning i ett av Kriminalvårdens häkten. Nu har avdelningschefen som stått åtalad för vållande till annans död och tjänstefel friats av Attunda tingsrätt.
FackligtNyhetSvenska Hamnarbetarförbundet varslar i dag om riksomfattande stridsåtgärder. Avsikten är att tvinga fram ett rikstäckande kollektivavtal med arbetsgivaren Sveriges hamnar, skriver förbundsordföranden Eskil Rönér i en debattartikel.
EUNyhetEU samtalar nu om att skjuta upp datumet för en eventuell Brexit till tidigast i juli, skriver brittiska The Guardian. Förseningen är en följd av att EU bedömer att den brittiska premiärministern Theresa May inte kommer att få parlamentets stöd för överenskommelsen med EU.
Svenska kraftnätNyhetSvenska kraftnäts generaldirektör Ulla Sandborgh har kallats till energiminister Ibrahim Baylan i dag, bland annat för att redogöra för de ifrågasatta konsultinköp som avslöjats av Dagens Nyheter.
SocialförsäkringNyhetEn utredning föreslår att staten tar över ansvaret för personlig assistans, men att kommunerna ska ansvara för tre nya insatser. Utredningen möts av skarp kritik från berörda brukare.
ArbetsmiljöNyhetMer än hälften av de statsanställda tycker att de har för mycket att göra, och kan inte heller koppla bort tankar på arbetet på fritiden.
STATSBUDGETENNyhetDet är en sak att partier intar vissa ideologiska ståndpunkter, en annan att genomföra den nya budgeten i praktiken, säger forskaren Shirin Ahlbäck Öberg. Hon pekar på att många uppgifter som tidigare hanterats av en regering nu måste lösas av myndigheterna själva.
Svenska kraftnätNyhetSvenska kraftnäts generaldirektör Ulla Sandborgh anlitade en vän som konsult i sin tidigare roll som marknadsdirektör 2015–2016, enligt Dagens Nyheter. "Det är ju jäv så det bara dundrar om det", säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, till tidningen.
StatsbudgetenNyhetStatens veterinärmedicinska anstalt, SVA, slutar med sina kontroller av sjukdomar hos vilda djur. Det finns inga pengar i den nya budgeten och uppdraget finns inte med i myndighetens nya regleringsbrev.
ArbetsrättNyhetKristina Sutter-Beimes får Wallanderstipendiet på drygt 1,7 miljoner kronor för sin avhandling om avvikande anställda.
StatsbudgetenNyhetRiksdagens budgetbeslut får stora konsekvenser för den statliga verksamheten, anser Arbetsgivarverkets generaldirektör Eva Liedström Adler. Förändringarna måste ske snabbt och det saknas en politisk ledning att tala med. ”Det är inte lätt att ha en dialog med den samlade riksdagen”, säger hon.