Annons:
Bild:Elis Hoffman
Maktutredningen 25 år
Fördjupning
AVAnn Dahlin0 kommentarerTyck till!

Starkare individ – svagare kollektiv

Under slutet av 1980-talet studerade mer än hundra forskare var makten över samhällsutvecklingen och medborgarnas liv fanns. Maktutredningen påverkade svensk samhällsdebatt under lång tid. Tjugofem år senare anser Olof Petersson att de trender forskarna då såg är än starkare i dag.

Är vi på väg mot eller bort ifrån det svenska demokratiska idealet? Den som ställde frågan var dåvarande statsminister Ingvar Carlsson, S, som kom fram till att en stor genomlysning behövdes. Rege­ringen tillsatte en utredningskommitté bestående av fyra forskare, ledda av statsvetaren Olof Petersson. När Maktutredningen avslutade sitt arbete 1990 hade den producerat en mängd böcker och skrifter.

Tjugofem år senare tycker Olof Petersson att utvecklingen i stort sett fortsatt i den riktning som utredningen beskrev – och dåtidens trender förstärkts. Relationerna på arbetsmarknaden har fragmentiserats ytterligare. Organisationssverige fortsätter att tappa mark. Individerna står starkare i förhållande till myndigheterna. Och globaliseringen har blivit alltmer påtaglig.

Maktutredningen tillsattes i en tid när 1960-talets utvecklingsoptimism avlösts av en växande kritik mot storskaliga lösningar och offentlig byråkrati. Socialdemokraterna hade fått lämna över till borgerliga regeringar 1976–1982 och kände en press att förnya sig.

– När Olof Palme kom tillbaka 1982 tillsatte han en civilminister. Högern och libertarianerna ville privatisera offentlig verksamhet, men Social­demo­kraterna ville i stället göra verksamheten mer effektiv, decentralisera och omvandla den utifrån ett medborgarperspektiv, säger Olof Petersson.

Forskarnas uppdrag var dock inte att göra en vanlig statlig utredning med förslag, konsekvensanalyser och kostnadsberäkningar.

– Politikerna ställde ett antal frågor, men i praktiken var det ett stort, samhällsvetenskapligt forskningsprogram. 

Varför ville de göra en så ambitiös kartläggning?

– Ledningen för arbetarrörelsen hade märkt att de gamla kartorna inte stämde längre. Politikerna ville orientera sig i en snabbt föränderlig värld. När jag frågade informellt uppfattade jag att de tyckte att forskningen var för närsynt, inte så bra på det större perspektivet. De ville ge svensk forskning ett tillfälle att bryta nacken av sig!

De nya ledorden för den offentliga förvaltningen skulle vara »från myndighetskultur till servicekultur«. Maktutredningens resultat kom dock att ge bränsle åt kritiken mot hur sjukvård, skola och andra offentliga verksamheter fungerade. Enligt utredningen upplevde många medborgare vanmakt i mötet med samhällets institutioner och ansåg sig ha för små möjligheter att påverka sin livssituation.

Samtidigt hade människor fått större självförtroende i förhållande till myndigheterna i takt med att utbildningsnivån ökat. En av utredningens undersökningar visade att betydligt fler än på 1960-talet ansåg att de kunde överklaga ett beslut.

Fler angav också att de skrivit insändare eller artiklar och deltagit i en offentlig demonstration, och betydligt fler än förr hade talat inför ett möte. 

– Människor hade blivit mer kunniga och kritiska, säger Olof Petersson. Man accepterade inte att sitta still i båten och bara ta emot sociala förmåner. Det kunde ju vara besvärligt för myndigheterna, men från demokratisk synpunkt är det väldigt bra att man kan hävda sina rättigheter. Problemet var att gamla etablerade institutioner inte hängde med. 

Utredarna lät också människor berätta om sin upplevda makt och förmåga.

– Vi frågade till exempel om de var missnöjda med skolan och om de hade försökt att påverka den. Och hur man upplevde sin ställning som patient i sjukvården, hur man bedömde sin möjlighet att byta läkare om man var missnöjd. Vi hade en enorm databas som visade att folk upplevde maktlöshet, en tyst vanmakt.

Tio år senare ställde Olof Petersson samma frågor igen. Svaren då tydde på att medborgarna nu upplevde sig ha större makt i relationen till institutioner som skola och sjukvård. Framför allt kunde de i större utsträckning rösta med 
fötterna och byta »leverantör« av offentliga tjänster.

De två stora utvecklingstendenser som Maktutredningen lyfte fram var individualisering och internationalisering. Tillsammans innebar de att de starka kollektiva idealen i Sverige ifrågasattes och förändrades. Det märktes också på arbetsmarknaden, där utvecklingen från centrala förhandlingar mellan SAF och LO till förbundsvisa och lokala förhandlingar lett till fler – men svagare – maktcentra. Maktutredarna drog slutsatsen att det blivit betydligt svårare att bedriva solidarisk lönepolitik, och att den svenska modellen i det avseendet upphört att fungera.

För näringslivet innebar internationalisering och liberalare lagstiftning att de inte kunde tvingas till nationella samförståndslösningar på samma sätt som tidigare. 

– Kapitalet fick exitmöjligheter. Det drog undan mattan för den svenska modellen, anser Olof Petersson.

Även medlemsorganisationer som fackliga orga­nisationer hade blivit mindre sammantvinnade med den politiska makten. Den traditionella rekryteringen av organisationsföreträdare till statliga utredningar minskade exempelvis i betydelse.

– I tidigare offentliga utredningar satt ämbetsmän, experter och företrädare för tunga organisationer och förhandlade ihop sig, säger Olof Petersson. Sedan var det en expeditionssak att passera riksdagen. Men numera har många utredningar ett begränsat, praktiskt uppdrag, och de görs ofta av en ensamutredare. Så organisationerna har fått hitta andra inflytandevägar, som lobbying.

Även om många av de trender Maktutredningen iakttog har fortsatt, finns det ett område där ny forskning ger en väsentligt annorlunda bild, säger Olof Petersson: 

– Om man skulle rangordna vilket kapitel som är mest förlegat är det det om mediernas makt.

1980-talet var en storhetstid för det som i dag kallas traditionella medier, men internet och sociala medier har förändrat förutsättningarna radikalt. Dagstidningarna är under stark press, konstaterar han.

Sedan Maktutredningen lämnade sitt betänkande har ett par utredningar granskat den svenska demo­kratin. Den första leddes av Bengt Göransson och avslutades 2000. 2014 tillsattes en ny demokratiutredning under ledning av Olle Wästberg. 

De har dock inte haft ett lika stort uppdrag som Makt­utredningen.

Några röster har höjts för att göra en ny stor genom­lysning av samhällets maktstrukturer. Själv vill Olof Petersson inte uttala sig om den saken.

– Jag är part i målet. Men jag kan säga så mycket att det finns inget som ersätter det behovet. Det forskas mycket i dag, men vi saknar kanske helhets­perspektivet.

Gav ut nästan 120 böcker, skrifter och rapporter
  • Maktutredningen tillsattes 1985. Den producerade närmare 120 böcker, skrifter och rapporter. Huvudrapporten Demokrati och makt i Sverige kom 1990.
  • De forskare som ledde arbetet var statsvetaren Olof Petersson, historikern Yvonne Hirdman, nationalekonomen Inga Persson och organisations­forskaren Johan P Olsen.
  • Inspiration hämtades från Norge, som hade gjort en motsvarande granskning.
Bli den första att tycka till!
ArbetsförmedlingenNyhet8 000 personer har deltagit i något av Arbetsförmedlingens 14 snabbspår sedan starten 2016. Ungefär varannan av deltagarna var i jobb inom två år från att de startat sitt snabbspår, redovisar myndigheten.
EUNyhetEU-parlamentet och ministerrådets ordförande har kommit överens om ett förslag till en ny europeisk arbetsmyndighet. Förslaget ska närmast godkännas av ministerrådet och parlamentet.
ArbetsrättNyhetDen nya lagen om fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal skulle börja gälla först nästa år. Men nu skyndas arbetet på.
DiggFördjupningNär den nya myndigheten Digg ska samordna arbetet med att göra statsförvaltningen digital är det inte de statsanställdas it-arbetsmiljö som har högsta prioritet. Men generaldirektören Anna Eriksson konstaterar att frågan ändå är viktig: »Vi måste bygga system som är ändamålsenliga för att få ut nyttan av dem.«
ArbetsförmedlingenNyhetInspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, kommer att kalla till sig Arbetsförmedlingen för att få en förklaring till myndighetens it-problem, något som lett till felaktigt indragen aktivitetsersättning. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, S, kände inte till problemen, uppger SVT.
KronofogdenNyhetCentrum för rättvisa stämmer Kronofogden för slarv med enskildas pengar. Organisationen hävdar att det handlar om tusentals som kan ha drabbats och kräver nu skadestånd i två pilotfall.
ÖppenhetNyhetEtt EU-förslag som ska skydda visselblåsare kan i stället försvåra för dem som vill varna för oegentligheter, varnar Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen kan ha fattat tiotusentals felaktiga beslut om att dra in aktivitetsstöd till enskilda. Det är en automatiserad hantering som genererat de felaktiga besluten, rapporterar flera medier.
MigrationsverketNyhetDet var en privatperson som lyckades ändra meddelandet på Migrationsverkets talsvar till ”Jävla Migrationsverket” i slutet av januari. Myndigheten konstaterar att telefonfunktionen inte ”höll tillräckligt hög kvalitet”, skriver Dagens Nyheter.
ÖppenhetNyhetDen svenska FRA-lagen kommer att tas upp på nytt av Europadomstolen, skriver Advokatsamfundet. Domstolen tar upp frågan om lagens integritetsskydd i stor kammare.
STNyhetST frias från anklagelserna om vårdslös rådgivning i samband med att en kvinna sade upp sig från Åklagarmyndigheten. Enligt Stockholms tingsrätt saknas ett uppdragsavtal mellan parterna.
KronofogdenNyhetUnder förra året gjorde Kronofogden flera felaktiga utbetalningar till fordringsägare. Totalt uppgick de till närmare nio miljoner kronor. Enligt en internrapport upptäcktes flera fel av ren slump, uppger Ekot.
KonkurrensverketNyhetRiksrevisionen har inlett en granskning av Konkurrensverkets tillsynsverksamhet. Syftet är att granska om konkurrens- och upphandlingstillsynen sker effektivt och om myndighetens ingripanden är välgrundade.
PensionsmyndighetenNyhetJustitieombudsmannen, JO, har inlett en granskning av Pensionsmyndighetens ”okända” mejllåda. Samtidigt har JO upptäckt att den egna myndigheten har e-postadresser med 2 400 mejl från sju år som inte besvarats, skriver Dagens Nyheter.
UtrikesförvaltningenNyhetEn lokalanställd vid den svenska ambassaden i Teheran lämnade ut sekretessbelagda uppgifter om ett asylsökande par i Sverige, uppger SVT. Händelsen har utretts av utrikesdepartementet.
InformationssäkerhetNyhetVarningen för att ha känsliga uppgifter i utlandsägda molntjänster har väckt mycket diskussion på myndigheterna, säger Daniel Melin på Statens inköpscentral. Inom kort ska han presentera en förstudie om säkra och lagliga webbaserade kontorsstöd i offentlig verksamhet.
ArbetsrättNyhetEuropaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen har preliminärt enats om ett nytt direktiv om tydligare och mer förutsägbara arbetsvillkor inom EU. TCO välkomnar överenskommelsen.
FörsäkringskassanNyhetRegeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att tillhandahålla säker it-drift till andra myndigheter. Nu efterlyser Försäkringskassans it-chef tydligare besked om vilka som ska omfattas.
SkogsstyrelsenNyhetSkogsstyrelsen har varslat om uppsägning av 124 anställda runt om i landet. Varslet är en direkt följd av minskade anslag i 2019 års budget och minskade uppdrag till myndigheten.
MigrationsverketNyhetEn handläggare vid Migrationsverket har anmälts till personalansvarsnämnden sedan hen i ett e-postmeddelande begärt 100 000 kronor i ersättning av en asylsökande. Handläggaren uppger att det var avsett som ett skämt.
Svenska kraftnätNyhetUlla Sandborgh, chef för Svenska kraftnät, avgår efter de missförhållanden som avslöjats vid myndigheten. Regeringen kritiserar henne för brister i säkerheten i myndighetens verksamhet.
BOLAGSVERKETNyhetFör Bolagsverkets anställda kom arbetsgivarens varsel som en överraskning, enligt STs avdelningsordförande Marica Hammarlund. ”Det är förstås jättetråkigt. Just nu är det ändå ganska lugnt, jag tror att informationen inte riktigt har sjunkit in än”, säger hon.
Statens institutionsstyrelseNyhetArbetsmiljöverket kräver snabba åtgärder för att minska riskerna för personalen när tvångsvårdade får ökad tillgång till internet. Annars hotar ett vite på 100 000 kronor. Bakgrunden är att personal trakasseras på sociala medier.
KriminalvårdenNyhetEtt växande underskott är orsaken till att Kriminalvården nu dragit i gång ett stort sparprogram. Myndigheten har inte gett besked om personalneddragningar, men enligt STs avdelningsordförande Per Sunneborn går det inte att spara på annat än personalkostnader.
ArbetsmarknadNyhetTrots att det finns tecken på en inbromsning i konjunkturen har arbetskraftsbristen inom staten ökat under hösten jämfört med våren 2018. Det visar Arbetsgivarverkets nya konjunkturbarometer.
MigrationsverketNyhetMigrationsverket stoppar utbetalningar till Errin-programmet, som syftar till att stödja asylsökande som frivilligt återvänder till hemlandet. Stoppet omfattar samarbetet med en lokal organisation i Afghanistan.
StatsförvaltningNyhetEkonomistyrningsverket, ESV, har inlett en kartläggning av i vilken utsträckning myndigheter som är skyldiga att bedriva internrevision använder ledningssystem för sin ekonomistyrning.
StatsförvaltningNyhetSedan valet har inga nya myndighetschefer tillsatts, eftersom övergångsregeringen avstått från att fylla vakanserna. I dag saknar elva myndigheter en ordinarie högsta chef. På Regeringskansliet vill man inte svara på hur snabbt nya myndighetschefer kan vara på plats.
Bolagsverket NyhetBolagsverket har i dag varslat 40 anställda om uppsägning. Orsaken är att man behöver spara pengar, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.
LöneutvecklingNyhetSTs medlemmar på myndigheterna har haft en god löneutveckling de senaste två åren, visar statistik från förbundet. Snittökningarna ligger klart över avtalens miniminivåer.
FackligtNyhetSkillnaden i medlemsantal mellan TCO och LO krymper. Vid årsskiftet hade TCO-förbunden drygt 1,4 miljoner medlemmar, enligt Arbetet. Därmed skiljer bara 15 000 medlemmar mellan de två fackliga centralorganisationerna.
JämställdhetNyhetMän hindras ofta av informella kulturer på arbetsplatsen från att ta föräldraledigt. Ett skäl är att de inte vill vålla problem för kolleger som får ”täcka upp”, enligt forskning vid Göteborgs universitet.
Statens museerNyhetStatens museer har dålig kontroll över sina samlingar. De vet inte alltid vilka föremål de har, var de finns eller i vilket skick de är. De gör inte heller tillräckligt för att förebygga stölder, konstaterar Riksrevisionen efter en granskning.
JÄMSTÄLLDHETNyhetMän ”tar sig genom eldstormen” medan kvinnor ”lägger pussel”. Näringslivets chefer skildras med könsstereotyper i medierna, visar en studie från Handelshögskolan vid Örebro universitet.
It-säkerhetNyhetFlera myndigheter anlitar eller planerar att anlita Försäkringskassan för sin it-drift, skriver Upphandling24. Bland de aktuella myndigheterna nämner tidningen Myndigheten för digital förvaltning, Digg, och Barnombudsmannen, BO.
MigrationsverketNyhetEn anställd på Migrationsverket har kopplat upp sin hemdator mot arbetsdatorn med otillåten programvara och misskött sina arbetstider. Medarbetaren hade tillgång till olika it-system och har därmed äventyrat myndighetens it-säkerhet, skriver Migrationsverket i anmälan till personalansvarsnämnden och begär att personen avskedas.
MigrationsverketNyhetMigrationsverket fortsätter att minska antalet anställda under 2019. I samband med att verksamheten upphör på fem orter varslar myndigheten om uppsägning av 92 medarbetare.