Annons:
Bild:Elis Hoffman
Maktutredningen 25 år
Fördjupning
AVAnn Dahlin0 kommentarerTyck till!

Starkare individ – svagare kollektiv

Under slutet av 1980-talet studerade mer än hundra forskare var makten över samhällsutvecklingen och medborgarnas liv fanns. Maktutredningen påverkade svensk samhällsdebatt under lång tid. Tjugofem år senare anser Olof Petersson att de trender forskarna då såg är än starkare i dag.

Är vi på väg mot eller bort ifrån det svenska demokratiska idealet? Den som ställde frågan var dåvarande statsminister Ingvar Carlsson, S, som kom fram till att en stor genomlysning behövdes. Rege­ringen tillsatte en utredningskommitté bestående av fyra forskare, ledda av statsvetaren Olof Petersson. När Maktutredningen avslutade sitt arbete 1990 hade den producerat en mängd böcker och skrifter.

Tjugofem år senare tycker Olof Petersson att utvecklingen i stort sett fortsatt i den riktning som utredningen beskrev – och dåtidens trender förstärkts. Relationerna på arbetsmarknaden har fragmentiserats ytterligare. Organisationssverige fortsätter att tappa mark. Individerna står starkare i förhållande till myndigheterna. Och globaliseringen har blivit alltmer påtaglig.

Maktutredningen tillsattes i en tid när 1960-talets utvecklingsoptimism avlösts av en växande kritik mot storskaliga lösningar och offentlig byråkrati. Socialdemokraterna hade fått lämna över till borgerliga regeringar 1976–1982 och kände en press att förnya sig.

– När Olof Palme kom tillbaka 1982 tillsatte han en civilminister. Högern och libertarianerna ville privatisera offentlig verksamhet, men Social­demo­kraterna ville i stället göra verksamheten mer effektiv, decentralisera och omvandla den utifrån ett medborgarperspektiv, säger Olof Petersson.

Forskarnas uppdrag var dock inte att göra en vanlig statlig utredning med förslag, konsekvensanalyser och kostnadsberäkningar.

– Politikerna ställde ett antal frågor, men i praktiken var det ett stort, samhällsvetenskapligt forskningsprogram. 

Varför ville de göra en så ambitiös kartläggning?

– Ledningen för arbetarrörelsen hade märkt att de gamla kartorna inte stämde längre. Politikerna ville orientera sig i en snabbt föränderlig värld. När jag frågade informellt uppfattade jag att de tyckte att forskningen var för närsynt, inte så bra på det större perspektivet. De ville ge svensk forskning ett tillfälle att bryta nacken av sig!

De nya ledorden för den offentliga förvaltningen skulle vara »från myndighetskultur till servicekultur«. Maktutredningens resultat kom dock att ge bränsle åt kritiken mot hur sjukvård, skola och andra offentliga verksamheter fungerade. Enligt utredningen upplevde många medborgare vanmakt i mötet med samhällets institutioner och ansåg sig ha för små möjligheter att påverka sin livssituation.

Samtidigt hade människor fått större självförtroende i förhållande till myndigheterna i takt med att utbildningsnivån ökat. En av utredningens undersökningar visade att betydligt fler än på 1960-talet ansåg att de kunde överklaga ett beslut.

Fler angav också att de skrivit insändare eller artiklar och deltagit i en offentlig demonstration, och betydligt fler än förr hade talat inför ett möte. 

– Människor hade blivit mer kunniga och kritiska, säger Olof Petersson. Man accepterade inte att sitta still i båten och bara ta emot sociala förmåner. Det kunde ju vara besvärligt för myndigheterna, men från demokratisk synpunkt är det väldigt bra att man kan hävda sina rättigheter. Problemet var att gamla etablerade institutioner inte hängde med. 

Utredarna lät också människor berätta om sin upplevda makt och förmåga.

– Vi frågade till exempel om de var missnöjda med skolan och om de hade försökt att påverka den. Och hur man upplevde sin ställning som patient i sjukvården, hur man bedömde sin möjlighet att byta läkare om man var missnöjd. Vi hade en enorm databas som visade att folk upplevde maktlöshet, en tyst vanmakt.

Tio år senare ställde Olof Petersson samma frågor igen. Svaren då tydde på att medborgarna nu upplevde sig ha större makt i relationen till institutioner som skola och sjukvård. Framför allt kunde de i större utsträckning rösta med 
fötterna och byta »leverantör« av offentliga tjänster.

De två stora utvecklingstendenser som Maktutredningen lyfte fram var individualisering och internationalisering. Tillsammans innebar de att de starka kollektiva idealen i Sverige ifrågasattes och förändrades. Det märktes också på arbetsmarknaden, där utvecklingen från centrala förhandlingar mellan SAF och LO till förbundsvisa och lokala förhandlingar lett till fler – men svagare – maktcentra. Maktutredarna drog slutsatsen att det blivit betydligt svårare att bedriva solidarisk lönepolitik, och att den svenska modellen i det avseendet upphört att fungera.

För näringslivet innebar internationalisering och liberalare lagstiftning att de inte kunde tvingas till nationella samförståndslösningar på samma sätt som tidigare. 

– Kapitalet fick exitmöjligheter. Det drog undan mattan för den svenska modellen, anser Olof Petersson.

Även medlemsorganisationer som fackliga orga­nisationer hade blivit mindre sammantvinnade med den politiska makten. Den traditionella rekryteringen av organisationsföreträdare till statliga utredningar minskade exempelvis i betydelse.

– I tidigare offentliga utredningar satt ämbetsmän, experter och företrädare för tunga organisationer och förhandlade ihop sig, säger Olof Petersson. Sedan var det en expeditionssak att passera riksdagen. Men numera har många utredningar ett begränsat, praktiskt uppdrag, och de görs ofta av en ensamutredare. Så organisationerna har fått hitta andra inflytandevägar, som lobbying.

Även om många av de trender Maktutredningen iakttog har fortsatt, finns det ett område där ny forskning ger en väsentligt annorlunda bild, säger Olof Petersson: 

– Om man skulle rangordna vilket kapitel som är mest förlegat är det det om mediernas makt.

1980-talet var en storhetstid för det som i dag kallas traditionella medier, men internet och sociala medier har förändrat förutsättningarna radikalt. Dagstidningarna är under stark press, konstaterar han.

Sedan Maktutredningen lämnade sitt betänkande har ett par utredningar granskat den svenska demo­kratin. Den första leddes av Bengt Göransson och avslutades 2000. 2014 tillsattes en ny demokratiutredning under ledning av Olle Wästberg. 

De har dock inte haft ett lika stort uppdrag som Makt­utredningen.

Några röster har höjts för att göra en ny stor genom­lysning av samhällets maktstrukturer. Själv vill Olof Petersson inte uttala sig om den saken.

– Jag är part i målet. Men jag kan säga så mycket att det finns inget som ersätter det behovet. Det forskas mycket i dag, men vi saknar kanske helhets­perspektivet.

Gav ut nästan 120 böcker, skrifter och rapporter
  • Maktutredningen tillsattes 1985. Den producerade närmare 120 böcker, skrifter och rapporter. Huvudrapporten Demokrati och makt i Sverige kom 1990.
  • De forskare som ledde arbetet var statsvetaren Olof Petersson, historikern Yvonne Hirdman, nationalekonomen Inga Persson och organisations­forskaren Johan P Olsen.
  • Inspiration hämtades från Norge, som hade gjort en motsvarande granskning.
Bli den första att tycka till!
POLISEN/KRIMINALVÅRDENNyhetFör några år sedan beslutade regeringen att Kriminalvården skulle ta över vissa transporter av frihetsberövade från Polisen. När regeringen nu gör ett försök att vrida tillbaka ansvarsfördelningen en smula är myndigheterna fortsatt oense. Polisen anser att det leder till att myndigheten inte kan "fokusera på grunduppdraget".
SkatteverketNyhetNy lagstiftning ger utredare på Skatteverket möjlighet att punktbevaka personer som misstänks för brott. Sedan 1 juli kan Skatteverket självt utreda misstänkt penningtvätt och falska identiteter, skriver Dagens Nyheter.
DigitaliseringNyhetFöråldrade it-system leder till stora underhållskostnader och gör det svårt att utveckla nya digitala tjänster. Det är verkligheten för flera statliga myndigheter, uppger Ekot.
Hallå där!NyhetGunnar Holmgren, som tillträder posten som Arbetsgivarverkets generaldirektör 21 augusti, tycker att staten behöver bli bättre på att locka ungdomar.
På jobbet: rättshaveristerPå jobbetMyndigheter ska ge service. Men när någon hör av sig gång på gång med ständigt nya frågor och krav är det lätt att bli frustrerad. Experternas råd är att hålla dig sval och göra det du måste. Men inte mer.
STATSFÖRVALTNINGNyhetStaten har färre kontor lokaliserade i kommunerna nu jämfört med för fem år sedan. Och andelen kommuner med få myndighetskontor ökar förmodligen de närmaste åren, visar en sammanställning från Statskontoret där tio myndigheter ingår.
SocialförsäkringarNyhetRegeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att förbättra stödet till unga som får avslag på ansökan om aktivitetsersättning. Samverkan med Arbetsförmedlingen, kommunerna och vården ska bli bättre.
RättsväsendetNyhetHandläggningstiderna i Svea hovrätt kommer bli längre på grund av den ökande arbetsbelastningen. På två år har antalet mål vid domstolen ökat med en femtedel, samtidigt som resurserna minskar.
PensionNyhetDet är fortfarande vanligast att statsanställda går i pension mellan 65 och 67 års ålder, visar en sammanställning av pensionsavgångar under perioden 2013–2018 från Statens tjänstepensionsverk. Under perioden gick knappt var tredje i pension före 65 och var femte efter 67 års ålder.
STNyhetPå måndag startar STs värvningsturné i Kiruna. Fem personer har anställts för att åka landet runt med husbil fram till 4 december. STs totala budget för värvning i år är 15 miljoner kronor och förbundet hoppas värva runt 7 500 nya medlemmar, enligt projektledaren Karin Ahlgren.
HÄLSANyhetArbetslösa skattar sin hälsorelaterade livskvalitet sämre än de som har ett jobb. Särskilt markant är skillnaden vad gäller ångest och depression, visar en studie vid Umeå universitet, som tidningen Arbetsliv uppmärksammar.
InternationelltNyhetDanmark överväger förstärkt gränskontroll vid gränsen mot Sverige, efter två sprängattentat mot Skattestyrelsen och utanför en närpolisstation senaste veckan. Två män, hemmahörande i Sverige, misstänks för attentatet mot Skattestyrelsen.
informationssäkerhetNyhetPrimula, det system som ett fyrtiotal myndigheter använder för löneutbetalningar, misstänks ha drabbats av ett dataintrång. Statens servicecenter har nu skickat en varning till samtliga dessa myndigheter. En myndighetsanställd har polisanmälts för det misstänkta intrånget.
ArbetsmiljöNyhetTrakasserier och hot bör anses särskilt allvarliga om de drabbar statligt anställda. Staten som arbetsgivare behöver också få större möjlighet att skydda och hjälpa anställda som hotas eller trakasseras, anser Arbetsgivarverket i en skrivelse till regeringen.
LEDARSKAPNyhetKvinnliga chefer bedöms prestera bättre än manliga på 17 av 19 kompetensområden som är viktiga för ledarskap, enligt en amerikansk studie som presenteras i Harvard Business Review.
KRIMINALVÅRDENNyhetVar femte dansk kriminalvårdare som utsatts för hot och våld på jobbet utvecklar symtom på posttraumatiskt stressyndrom, enligt en dansk studie. Svensk kriminalvård skulle behöva mer kunskap om problemet, anser ST-företrädaren Joachim Danielsson.
DigitaliseringNyhetI en promemoria föreslår justitiedepartementet en ökad digitalisering av domstolarnas mål- och ärendehantering. Syftet är att effektivisera verksamheten och förbättra servicen till medborgarna.
ArbetsmiljöNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, och Arbetsmiljöverket genomför särskilda informationsinsatser för att öka arbetsgivares kunskaper om hur man motverkar trakasserier och sexuella trakasserier.
HögskolanNyhetMöjligheten att bli antagen till högskolan baserat på reell kompetens har inte lett till att många studenter utan formell behörighet har antagits, konstaterar Dagens Nyheter i en serie artiklar. Nu vill högskoleministern införa ett nationellt behörighetsprov.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen gjorde inte tillräckligt för att utreda anklagelser om trakasserier mellan kolleger på ett lokalkontor, skriver Diskrimineringsombudsmannen, DO, i ett beslut.
ArbetsförmedlingenNyhetYlva Johansson har nominerats till posten som Sveriges EU-kommissionär och kommer med stor sannolikhet att lämna jobbet som arbetsmarknadsminister. Fredrik Andersson, ordförande för ST inom Arbetsförmdlingen, säger till Publikt att han hoppas att tillsättningen av en ny minister ska gå fort.
ArbetsmarknadNyhetTvå av tre i åldersgruppen 18-29 år tror att de kommer att byta karriär under sitt liv. Det visar en Sifo-undersökning som gjorts av Omställningsfonden. För att möta förändringen på arbetsmarknaden lanserar fonden tre reformförslag.
FörsäkringskassanNyhetRiksrevisionen ska granska hur Försäkringskassan arbetar med förebyggande sjukpenning och arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd. Trots att forskning visar att dessa insatser kan vara effektiva används de i låg utsträckning, skriver Riksrevisionen i ett pressmeddelande.
MigrationsverketNyhetFör ett år sedan avskedades Daniel López från Migrationsverket, där han varit anställd i över 30 år. Men i juli ogiltigförklarade Arbetsdomstolen, AD, avskedet och nu är han tillbaka på jobbet.
ArbetsmarknadNyhetArbetsförmedlingen rustar ned sina insatser för arbetssökande kraftigt, visar en genomgång i Dagens Nyheter. Antalet anställda har minskat med en femtedel, 130 lokalkontor lagts ner och budgeten för privata aktörer har minskat med 40 procent.
SocialförsäkringarNyhetRegeringen har gett Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, i uppdrag att följa upp och utvärdera den reform om förstärkt rehabilitering för återgång i arbete som trädde i kraft 1 juli 2018.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen planerar att låta den informationsinriktade verksamheten kundtorg ingå i de 113 statliga servicekontor som drivs av Statens servicecenter. I höst genomförs ett pilotprojekt.