Annons:
Bild:Pressbild
Illustrationer
Kultur
AVJenny Damberg0 kommentarerTyck till!

Stenmark ställer ut sin vemodiga satir

Dödsångesten har varit både drivkraft och kreativ källa för Jan Stenmark. Nu ställer EWK-museet i Norrköping ut hans bilder från de gångna 25 åren.

På sätt och vis får man väl säga att cirkeln sluts när Jan Stenmark nu ställer ut på EWK-museet, som är en del av Arbetets museum i Norrköping. Det var här i staden han växte upp, och just i de här kvarteren har han jobbat. Sommaren 1967 tillbringade den då 18-årige Jan Stenmark i slipen på Holmens bruk, där hans uppgift var att ta emot stockar från avbarkningen. 

– Det var tungt kroppsarbete, men jävligt bra betalt och ganska roligt. Jag hade några kompisar som var där samtidigt, och det fanns tid att sticka upp på taket och sola ibland. 

I dag har bruket och de övriga indust­rierna på området förvandlats till kultur- och museikvarter. 

– Det är ju så det ser ut på många håll, säger Jan Stenmark. 

»Här & då« heter utställningen som nu samlar ett stort antal av Jan Stenmarks verk. Humorbilder är det epitet han själv har gett sina alster. För många är de välbekanta vid det här laget. Ett femtontal böcker har det hunnit bli, liksom kalendrar, kylskåpsmagneter och disktrasor. 

Till grund för collagen ligger ofta reklam­fotografier från 1950- och 1960-talen, förvrängda genom att Jan Stenmark låter personerna på bilderna ge uttryck för helt andra tankar än dem de tycks vilja utstråla. Ibland är det 
omedelbart kul. Ibland vemodigt. Ibland hisnande drabbande. »I brist på sin nästa, får man älska sig själv«, ut­talar en ensam man på väg i säng.

En annan medelålders man svingar våldsamt en pinnstol i luften i ett strikt möblerat vardagsrum: »Gud finns överallt! hävdade han envetet, och slog vilt omkring sig«, står det under bilden.

Själv fyllde Jan Stenmark 65 i fjol och är tekniskt sett pensionär. Men han jobbar vidare som vanligt, en ruta i taget. Det rör sig om ett ensamt, stilla nötande i tysthet, i jakt på exakta formuleringar och bildval. Balansen avgörs ofta av så lite som ett ord, säger Jan Stenmark.

Sin säregna stil utvecklade han sedan brodern köpt några gamla nummer av damtidningen Allt i hemmet.

– Där fanns annonser med en otroligt glättad yta, samtidigt som det var något som inte riktigt stämde. Bilderna var vackra, men också falska. Det var en typ av bilder som jag vuxit upp med, utan att reagera på då, men där 
leendena i efterhand framstod som lite väl breda. Det kliade i fingrarna att få arbeta med dem. 

Vad är det som gör den här eran så användbar för dig, som konstnär? 

– Det är framtidstron, de drömmar som finns i bilderna – semesterdrömmen, fritidsdrömmen... Det är reella drömmar som människor faktiskt hade, och som man inte ska se ned på. Men som samtidigt ter sig lite löjliga, med den här gravallvarliga glättig­heten.
Tidens gång skapar en nödvändig distans. 
– Jag arbetar ju inte med dagssatir, utan med något slags existentiell satir. 

Jan Stenmark växte upp som en duktig tecknare, men utan något konstnärligt arv i familjen. Den banan stakade han ut på egen hand. I tonåren fastnade han för surrealismen.

– Surrealisterna målade ju ofta faktiska föremål, men i en värld som var helt egen och skild från den vanliga världen. Det blev en andrumsplats, ett kreativt och roligt område att fly in i. 

När Jan Stenmark var 15 år gammal dog hans pappa, och den dödsångest och hypokondri som han lidit av redan tidigare blev värre. I förlängningen, säger han, har den krisen emellertid fungerat både som en drivkraft och som en källa att ösa ur i arbetet. 

– Jag var länge ganska inställd på att jag skulle dö ung. Att känna så ger ju en viss drivkraft i skapandet. Men också där är det nödvändigt med viss distans. När min dödsångest var som starkast i tjugoårsåldern hade jag aldrig vågat 
göra en dödenbild. Det låg för nära, det hade varit att utmana ödet. Men i och med att det är något man har känt, så har man det med sig, och kan jobba med det. 

Där någonstans finns kanske nyckeln till Jan Stenmarks framgång. Meto­diskt har han de senaste 25 åren under­grävt reklamens raka, glada bud­skap. Men de existentiella kommentarer han till­fogar collagen har visat sig vara allmän­giltiga. Ångesten inför till­varons outgrundlighet är uppenbarligen något som berör oss alla. 

Jan Stenmark
  • Ålder: 66 år. 
  • Bor: Södermalm, Stockholm. Har arbetslokal i Lilje­holmen, en kort promenad hemifrån.
  • Bakgrund: Utbildad bild­lärare. Sade upp sig 1990 för att fokusera helt på det egna skapandet.
  • Aktuell: Med utställningen »Här & då«, på EWK-museet i Norrköping 9 maj–6 sep­tem­ber. Ställer under sommaren även ut i Dalarna, på Kulturföreningen Magasinet i Falun och på Verket Avesta Art. Senaste boken heter Skratta åt räkor och utkom i fjol.
Bli den första att tycka till!
STNyhetST samlar sina försäkringar när man nu byter försäkringsbolag. Lägre premier och högre ersättningsnivåer är de främsta anledningarna till bytet, enligt STs ekonomichef Minna Engberg.
MYNDIGHETEN FÖR ARBETSMILJÖKUNSKAPNyhetGeneraldirektören för Myndigheten för arbetsmiljökunskap utlovar skyndsamma insatser för arbetsmiljön på myndigheten, sedan skyddsombudet gjort en anmälan med allvarlig kritik om stress, otydligt uppdrag och brister i ledarskapet.
LÖNERNyhetNär regeringen nyligen fattade beslut om nya löner för myndighetschefer fick generaldirektör Lena Erixon på Trafikverket återigen den högsta lönen. Men vad tjänar din myndighetschef? Publikt har hela listan.
Fördjupning: TjänstemannaansvarFördjupningPolitikerna i riksdagen vill att det ska bli lättare att straffa myndighetsanställda som begår fel i tjänsten. Men facken kämpar emot, och forskare är inte övertygade.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens interna personaltidning På Jobbet läggs ned i september. I ett meddelande på myndighetens intranät beskrivs att Arbetsförmedlingen vill växla från print till digital kommunikation.
A-kassanNyhetErsättningen från a-kassan bör trappas ned kraftigare och snabbare. Det framgår av ett tilläggsdirektiv som regeringen beslutat om till utredningen om en ny arbetslöshetsförsäkring för fler.
POLISENNyhetPå vissa orter är det månadslång kö för att göra nytt pass. För personalen på en del expeditioner är arbetssituationen ansträngd med stress och små möjligheter till raster, enligt passhandläggare som Publikt har talat med.
ArbetsrättNyhetI går beslutade riksdagen att förändra reglerna om strejkrätt från 1 augusti i år. Lagändringen innebär att fredsplikten utökas på arbetsplatser där det finns kollektivavtal.
ArbetsrättNyhetAnställningsskyddet förlängs från 67 till 69 års ålder, beslutade riksdagen i går. De nya reglerna införs stegvis.
StatsförvaltningNyhetFörsäkringskassan och Kriminalvården är de myndigheter som välkomnat flest nya tillsvidareanställda medarbetare hittills under 2019, drygt 1 000 anställda vardera. Enligt Thomas Åding, vice ordförande för ST inom Försäkringskassan, handlar det främst om att täcka upp för dem som slutat.
LÖNERNyhetUnder 2018 tjänade kvinnor i genomsnitt 89,3 procent av männens genomsnittslön, visar Medlingsinstitutets årsstatistik. Skillnaden förklaras till största delen av att män har mer välbetalda yrken.
Statliga bolagNyhetFör första gången någonsin är mer än varannan styrelseordförande i de statliga bolagen en kvinna. Värdet av de statligt ägda bolagen ökade under förra året med 60 miljarder kronor, enligt regeringens årliga redogörelse.
SpårtrafikNyhetFrån och med nästa sommar tar SJ över trafiken på ett antal sträckor i Norge från det norska spårtrafikbolaget Vy.
EnergimyndighetenNyhetEnergimyndigheten riggade en utlysning av stöd till energiomställning, där mottagaren av stödet var bestämd på förhand, skriver Dagens Nyheter. Enligt tidningen var processen med ansökningar bara en konstruktion för att kringgå regler. Nu har myndigheten tillsatt en intern utredning.
StatsförvaltningNyhetRegeringens styrning av statsförvaltningen präglas av motstående tendenser. Samtidigt som regeringen vill minska detaljstyrningen vill den ha mer sammanhållen styrning, konstaterar Statskontoret i en rapport.
OmlokaliseringNyhetEn statlig utredning föreslår att 80 jobb från fem olika statliga myndigheter omlokaliseras från Stockholm till Härnösand. De myndigheter som föreslås flytta tjänster är Kammarkollegiet, Sida, Skatteverket, Skolverket och Socialstyrelsen.
HögskolanNyhetAdministratörer inom forskarutbildning på tio lärosäten kräver i en skrivelse omfattande förbättringar av högskolans nya stora it-system Ladok 3. Enligt skrivelsen skapar systemet stora arbetsmiljöproblem och risker för doktorandernas rättssäkerhet.
ArbetsmarknadNyhetI en internationell jämförelse är den svenska sysselsättningen hög och trendmässigt ökande. Det beror bland annat på att många kvinnor och äldre deltar i arbetskraften, enligt en rapport från IFAU.
StatsförvaltningNyhetRegeringens strategi för unga som varken arbetar eller studerar, uvas, har saknat strategiskt innehåll och nått få av de berörda. Det kommer Statskontoret fram till efter en granskning.
DigitaliseringNyhetArbetsförmedlingen utnämns av Myndigheten för digital förvaltning, Digg, till årets e-handelsmyndighet. Bolagsverket blev fjolårets matchningsraket sedan myndigheten drastiskt ökat matchningen av fakturor.
StatsförvaltningNyhetStatens myndigheter borde informera mer om aktuella EU-frågor. Det är Statskontorets slutsats efter en granskning av hur tolv myndigheter sköter information och samråd med civilsamhället.
KRIMINALVÅRDENNyhetUngdomar som Kriminalvården ska transportera till hem för tvångsvård kan bli sittande flera dagar i polisarrest, enligt en rapport från Justitieombudsmannen, JO. Orsaken är att Kriminalvården inte har tillräcklig kapacitet för uppdraget.
MIGRATIONSVERKETNyhetI en chefsenkät på Migrationsverket svarar mer än hälften att de inte tycker att myndigheten har en ändamålsenlig styrning och ledning. ”Det är uppseendeväckande”, anser STs Kent Helgesson.
LÖNERNyhetFör fjärde året i följd toppar Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon löneligan för de myndighetschefer som lönesätts av regeringen. En löneförhöjning på 4 600 kronor gör att hon nu tjänar 174 600 kronor i månaden.
HÖGSKOLANNyhetDet är nödvändigt att bygga ut högskolan, säger Matilda Ernkrans, S, minister för högre utbildning och forskning. Hon vill också att lärosätena ska minska andelen otrygga anställningar.