Endast fyra av femton myndigheter i Publikts undersökning har godtagbara handlingsplaner för jämställda löner.
Endast fyra av femton myndigheter i Publikts undersökning har godtagbara handlingsplaner för jämställda löner.

Struntar i planer för jämställda löner

JÄMSTÄLLDHET2013-06-19

Sex av femton granskade myndigheter har inte gjort en sådan handlingsplan för jämställda löner som lagen kräver. Bara fyra av myndigheterna har godtagbara planer. Ansvarige minis­tern medger att regeringen inte styrt tillräckligt tydligt. Och riksdagen kräver lagskärpningar.

Publikt har begärt ut handlingsplanerna för jämställda löner från femton myndigheter. Sådana planer ska alla arbetsgivare med minst 25 anställda göra för att minska risken för lönediskriminering. Handlingsplanen ska föregås av en kartläggning och analys av lönerna på arbetsplatsen, och göras minst vart tredje år.

Men av de femton statliga myndigheter som Publikt granskat uppfyller endast fyra till fullo lagens krav.

– Det är ett förvånansvärt klent resul­tat, kommenterar Anita Harriman, tidigare enhetschef på Jämställdhets­ombudsmannen och en av skaparna av arbetsvärderingssystemet Analys Löne­lots.

Anita Harriman har för Publikts räkning gått igenom det material som myndigheterna skickat. Hon ser det dåliga resultatet som ett tecken på att arbetet för jämställda löner tappat styrfart. Och det får direkt betydelse för medarbetarnas löner, säger hon.

– Alla arbetsgivare säger att de inte har några osakliga löneskillnader, men när man gör en systematisk genomgång ser man nästan alltid något som måste rättas till.

Av de femton myndigheterna saknar sex handlingsplan och fem har inte fullt ut följt lagens krav. Flera har inte ens gjort det första steget: lönekartläggning och analys. Det gäller bland annat Domstolverket, Socialstyrelsen, Mittuniversitetet och Lantmäteriet.

På Domstolsverket i Jönköping, med omkring 300 anställda, säger HR-chefen Karin Nacke att en lönekartläggning ska göras i höst och en handlingsplan upprättas därefter.

– Vi har blivit försenade av en omorganisation och en översyn av hela verksamheten. Nu hanterar vi HR-frågor på ett annat sätt. Vi ska koppla lönekartläggningen och handlingsplanen till vår treåriga mångfaldsplan.

Enligt henne har facket fått information om fördröjningen. Magnus Danielsson i STs klubbstyrelse säger dock till Publikt att facket väckt frågan om lönekartläggning i samband med flera lönerevisioner de senaste åren.

– Vi har lönesättande samtal, och det har varit ett antal personer som varit oeni­ga med arbetsgivaren om lönen. I det läget måste man ha en lönekartläggning för att se om det finns osakliga löneskillnader.

Även på Mittuniversitetet säger fack­liga företrädare att de efterlyst de lagstadgade verktygen för jämställda löner. ST-sektionen anser att det finns osakliga löneskillnader på universitetet, bland annat inom administrationen.

– Jag tror inte att det rör kön där, säger STs sektionsordförande Lollo Ljuslin. Men vi vet också att lönerna skiljer sig mellan olika fakulteter, och där kan det finnas ett samband.

Parterna på Mittuniversitetet har påbörjat arbetet med en handlingsplan.

– Vi har sagt att vi ska vara klara under 2013, och det kommer vi att vara, försäkrar personalchefen Niklas Bergman.

Den ansvarige ministern för diskrimineringsfrågor är integrationsminister Erik Ullenhag, FP. Han poängterar att handlingsplanerna är ett effektivt verktyg och att statens myndigheter ska vara föredömen i arbetet med dem.

– Och regeringen har en tydlig styrning i dialoger med myndigheterna och i regleringsbreven. Vi har också ett aktivt jämställdhetsarbete i Regeringskansliet, och det sänder starka signaler till myndighetssfären.

Men Publikts granskning visar att myndigheter inte alltid följer lagen. Har ni varit tillräckligt tydliga?

– Nej, det är klart att vi inte har lyckats om man inte uppfyller lagens krav.

Han säger att regeringen har tillsatt en utredning om hur arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering kan bedrivas på bästa sätt.

Men 5 juni, efter Publikts intervju med Erik Ullenhag, uttalade sig riksdagen för en skärpning av kraven på löne­kartläggningar och handlingsplaner. En samlad opposition kräver ett rege­ringsförslag om att kartläggningar och planer ska göras varje år, mot vart tredje i dag. Dessutom ska alla arbetsgivare med minst tio anställda omfattas.

Anita Harriman delar uppfattningen att handlingsplaner bör göras årligen.

– Nu blir handlingsplanen en sidovagn man kör vart tredje år, och det ger ett sämre resultat. Med årliga genomgångar får man en annan kontinuitet.

Erik Ullenhag kommenterar riksdagsbeslutet i ett mejl till Publikt:

»Självklart kommer jag och regeringen att följa riksdagens tillkänna­givande. Det finns nackdelar med ökad regelbörda för företagen med tillkännagivandet, men samtidigt kan tätare löne­kartläggningar föra arbetet för jämställda löner framåt.«

Även STs ordförande Britta Lejon förordar årliga planer. Hon anser också att regeringen måste agera när dess myndigheter inte följer lagen.

Men det finns anledning även för facket att vara självkritiskt, konstaterar hon.

– Vi måste sätta frågan högre på dagordningen. Inte bara för att lagen säger det, utan för att det handlar om kvinnors löner och i förlängningen om kvinnors pension. Det är jättetråkigt att se det här resultatet.

Resultatet av Publikts granskning

Saknar aktuell handlingsplan:

  • Domstols­verket
  • Lantmäteriet
  • Mitt­universitetet
  • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
  • Socialstyrelsen
  • Sveriges lantbruks­universitet

 

Uppfyller delvis lagens krav: ::..::

  • Konkurrens­verket
  • Luftfartsverket
  • Naturhistoriska riksmuseet
  • Riksdagen
  • Skatteverket

 

Uppfyller lagens krav:

  • Högskolan i Borås
  • Livsmedels­verket
  • Länsstyrelsen i Västernorrlands län
  • Riksantikvarieämbetet

En har bättrat sig sedan förra granskningen

När Publikt i nummer 7 2012 frågade efter nio myndigheters handlingsplaner för jämställda lönersaknades de på fem: Social­styrelsen, Mittuniversitetet, Konkurrensverket, Sveriges lantbruksuniversitet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Ett år senare har endast en av dem, Konkurrensverket, gjort en handlingsplan.

  

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA