Studentinformatör: Johanna Blückert

FÖRDJUPNING: MEDLEMSVÄRVNING2003-07-30

Umeås varmaste vinterdag droppar snö från hustaken. En man blåser i en visselpipa och signalerar att det är fritt fram för snöskottarna på taken att göra sitt jobb. Snömassorna mullrar ned på marken. 

Av:  Christian Örjestål

Johanna Blückert behöver inte oroa sig för att få någon snö nedskottad på sig. Hon studerar på Programmet för personal- och arbetslivsfrågor vid Umeå universitet och nu sitter hon tryggt inne på STs kansli. Hon är en av STs studentinformatörer, en så kallad STIMF.

Studentinformatörerna är geografiskt spridda från Luleå i norr till Malmö i söder. För många ungdomar är de den första direkta kontakten med ST. Ett stort ansvar vilar på deras axlar och det är upp till studentinformatörerna att kontakten leder till något gott. Helst ett studerandemedlemskap.

– Förhoppningsvis blir de medlemmar. Men det är svårt att veta. Vi har ingen koll på huruvida de verkligen betalar in medlemsavgiften eller ej. Det skulle vara kul att få se vilka som verkligen går med i förbundet. Och hur många de är, säger Johanna Blückert.

Totalt har ST ungefär 1 500 studerandemedlemmar. Under förra året ökade antalet med 114 personer.

STs studentinformatörer är nu 25 stycken till antalet. Men det är en siffra som varierar. Studenter är rörliga och många flyttar på sig. En termin utomlands eller ett sabbatsår betyder ofta att det totala antalet studentinformatörer går upp och ned. Det innebär att organisationen ständigt behöver vara beredd på att rekrytera nya informatörer.

– Det kommer att hända här i Umeå till sommaren. Jag tar examen och den andra studentinformatören kommer också att trappa ned. Vi skulle behöva rekrytera några nya redan nu.

Studentinformatörerna ansvarar för STs studerandeverksamhet vid respektive högskola. Beroende på förutsättningar och ”vad som fungerar” skiljer sig verksamheterna något på de olika högskolorna. I Umeå använder de sig en hel del av bokbord.

– Vi brukar ha det en gång i veckan. Vi delar ut material, svarar på frågor och informerar om vår verksamhet. Dessutom arrangerar vi en hel del föreläsningar och temadagar.

Studentinformatörerna bestämmer vilka aktiviteter som ska genomföras, de bokar lokaler och ser till att marknadsföringen får genomslag. Om de behöver hjälp med att boka en föreläsare kan en ombudsman med ansvar för studerandefrågorna hjälpa till. Men det mesta av jobbet gör de själva.

– Det gäller att anpassa aktiviteterna. Nu på vårterminen – när många studenter snart tar examen – inriktar vi oss på aktiviteter som de kan känna är nyttiga för dem. Det kan vara en föreläsning om hur ett bra CV ska se ut, tips inför anställningsintervjuer, fejkade anställningsintervjuer där de får känna på hur det kan gå till.

Att bli studerandemedlem i ST kostar 100 kronor för hela studietiden. Ingen stor summa pengar men för många studenter känns det främmande att gå med i facket medan de studerar. Det är något de tänker göra då de börjar arbeta. Dessutom står staten som arbetsgivare inte högt i kurs.

– Vi rekryterar inte bara medlemmar till ST – vi marknadsför även staten som arbetsgivare. De flesta rynkar lite på näsan när man nämner staten men då de hör vad staten kan erbjuda så blir de förvånade. De tänker kanske inte på att arbetsplatser som UD och SIDA är en del av staten.

När en student blir medlem hos ST startar en kedja av händelser.

– Det är viktigt för medlemmen att känna sig som en medlem. Efter att de skickat in anmälan om medlemskap måste de få ett snabbt svar. Det har fungerat ganska dåligt tidigare och jag vet att förbundet jobbar med att lösa den frågan. Dessutom vet vi inte vilka som blir medlemmar – det skulle vara bra att kunna träffa dem, att ha välkomstmöten eller på något annat sätt fånga upp dem, göra dem delaktiga i förbundet.

En studentinformatör tjänar mellan 1 000 och 2 000 kronor per månad. Men för Johanna Blückert är inte pengar den enda drivkraften.

– Det är klart att det skulle vara trevligt om ersättningen höjdes. Men jag gör inte det här enbart för pengarna – jag tror på den fackliga idén också. Det är viktigt.

Det bästa med jobbet är kontakten med studenterna och människorna inom ST. Men hon tycker att studerandefrågan borde ges mer tyngd inom förbundet.

– Studentmedlemmarnas inflytande borde stärkas på något sätt. Varför inte med representation i förbundsstyrelsen?

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA